Finansminister Elisabeth Svantesson (M) försvarade sig på fredagen i riksdagen mot kritiska riksdagsledamöter i frågan om varför pensionärer födda 1957 tvingas betala högre skatt än andra pensionärer.
Under 2023 betalar pensionärer födda 1957 i genomsnitt omkring 2 000 kronor mer i skatt varje månad än vad de räknat med att de skulle göra i och med pensioneringen. Som PROpensionären tidigare berättat kommer sig detta av att villkoren ändrades med kort varsel. Riksdagen beslutade i maj 2022 att skjuta upp den skattesäkningen ett år för 1957:orna eftersom pensionsåldern höjdes till 66 år.
Detta har fått personer födda 1957 att ilskna till och protestera mot orättvisan och kräva en ändring, bland annat genom en demonstration på Mynttorget i Stockholm, i anslutning till debatten som nu nått riksdagen.
Janine Alm Ericson (MP) var under riksdagsdebatten kritisk till att ”57:orna” inte fick lägre skatt vid årsskiftet och att finansministern inte heller tagit initiativ till att kompensation.
Finansministern beklagade situationen men konstaterade att det inte är möjligt att ändra skattetabellerna. Elisabeth Svantesson hänvisade annars till till Tidö-partiernas planer på åtgärder för att förbättra ekonomin för pensionärer.
Andra debattörer var Ilona Szatmári Waldau (V), David Perez (SD), Niklas Karlsson (S) och Isabell Mixter (V) som stödde kraven på kompensation för 1957:orna.
– Frågan har fastnat i ett politiskt spel. Den nuvarande regeringen skyller på Socialdemokraterna, som satt vid makten när beslutet skedde i maj förra året. Socialdemokraterna pekar på den nuvarande regering och påpekar att det är den som måste föreslå åtgärder för att kompensera de drabbade. Man skyller på varandra. Det är frustrerande, säger Joel Stade, sakkunnig för frågor om pensionärers ekonomi på Pensionärernas riksorganisation, PRO.
Han har bevakat frågan för PRO:s räkning, följt hur protesternas ökat och konstaterar:
– Nu kräver även riksdagsledamöter från KD och SD – partier i regeringsunderlaget – kompensation för åldersgruppen. Pensionärsorganisationerna är eniga om vikten av kompensation för den drabbade gruppen och allt fler 1957:or upptäcker den orättvisa som de drabbats av. Trycket mot finansministern ökar, säger Joel Stade.
Även årskullarna 1958 och 1959 nämndes i riksdagsdebatten, eftersom pensionsåldern höjs succesivt.
De som är födda 1958 får det förhöjda grundavdraget för pensionärer från och med januari det år de fyller 67 år. Den 1 januari 2026 höjs åldersgränsen för den nedsatta skatten ytterligare ett år. Det innebär att de födda 1959 kommer att få den lägre skatten först från och med januari det år de fyller 68 år.
– Det är givetvis tufft för 1959:orna att de får vänta till året de fyller 68 år innan de får lägre skatt. Men de kan i alla fall planera i förväg. Det riktigt tuffa för 1957:orna var att riksdagen ändrade reglerna efter att många av dem redan gått i pension. Människor måste kunna veta hur villkoren ser ut när de fattar viktiga beslut om arbetsliv och privatekonomi, fortsätter Joel Stade och skickar en uppmaning till nyblivna pensionärer:
– Ju fler 1957:or och andra nyblivna pensionärer som organiserar sig i pensionärsorganisationerna, desto effektivare kan vi påverka politikerna. Det gäller högre pensioner men också rättvis skatt.