Delar du ofta artiklar på sociala medier utan att ha läst artikeln eller kollat källan? I så fall är sannolikheten hög att du antingen är en yngre kvinna – eller en äldre man.
Att veta vad som verkligen är sant i ett nyhetsflöde av krig, konflikter och andra samhällsfrågor är inte det enklaste. I det ständiga flödet delar en del personer dessutom artiklar på sociala medier utan att kolla artikelns källa eller läsa själva texten.
Sju procent av svenska internetanvändare har det senaste halvåret delat samhällsnyheter utan att först ha läst artikeln, enligt en ny undersökning från Internetstiftelsen. Bland män i åldrarna 65-84 år är denna tendens särskilt stor. Av dem delar 14 procent samhällsnyheter utan att ha läst artikeln, medan motsvarande siffra bland kvinnor i samma ålder är fem procent. Bland yngre kvinnor i åldern 18-34 år är motsvarande andel dock så hög som 11 procent (här är underlaget dock litet och felmarginalen stor).
Generellt är äldre män också sämre på att säkerställa avsändare eller källan till en samhällsnyhet som de delar i sociala medier. Av männen i åldrarna 65-84 kollar 11 procent inte källan. Andelen för samtliga internetanvändare är fem procent.
En stor del – omkring hälften av dem som svarat i undersökningen – tycker att det är svårt att avgöra vad som är sant eller falskt av det som skrivs om Rysslands hot mot Sverige. Nästan hälften säger sig i sin tur ha svårt att bedöma sanningshalten i det som skrivs om klimatfrågan, eller i rapporteringen om konflikten mellan Ryssland och Ukraina.
Fler än sex av tio anser dessutom att det är svårt att avgöra vad som är sant eller falskt av det som skrivs i konflikten mellan Israel och Hamas. En tredjedel – och äldre i högre utsträckning än yngre – har också svårt att avgöra sanningshalten i det som skrivs om gängkonflikter eller om Sveriges inträde i Nato.
Personer med högskoleutbildning visade sig dela samhällsnyheter utan att känna till källan i lägre utsträckning än genomsnittet.
Internetstiftelsens undersökning, som genomförts av Novus under januari 2024, bygger på 1092 webbintervjuer i Novus Sverigepanel. Deltagarfrekvensen var 61 procent. I den traditionella källkritiken tillämpas fyra kriterier när en källa granskas:
1. Äkthet: Är källan vad den utger sig för? Är källan original eller en kopia? Är den äkta eller falsk?
2. Tid: Är informationen aktuell eller kan det finnas nyare rön. Hur långt efter det som inträffat upprättades källan? Källor som skapats närmare i tiden i förhållande till det som de vittnar om anses mer trovärdiga.
3. Beroende: Är källan fristående eller hör den ihop med andra källor? Är informationen från källan beroende av andra källor? På vilket eller vilka sätt?
4. Tendens: Finns värderingar i informationen från källan? Vems intressen företräder källan? Finns motstridig information från andra källor och hur trovärdig är den motstridiga informationen?
Källa: Internetstiftelsen.