Antalet anmälningar till Diskrimineringsombudsmannen (DO) som gäller åldersdiskriminering har ökat avsevärt de senaste nio åren, enligt färska siffror som PROpensionären begärt ut. Ett av de vanligaste skälen är att uppleva åldersdiskriminering vid köp av varor eller tjänster.
Du blir snorkigt behandlad av servicepersonal som slänger ur sig en förolämpning som gäller din ålder. Eller så nekas du – utan andra argument – lån på banken. Eller så kan du inte använda en viss tjänst för att du saknar smart telefon med mobilt bank-id.
Dessa typer av händelser – eller snarare anmälningarna av dem till Diskrimineringsombudsmannen – har blivit allt vanligare det senaste decenniet, visar statistik som PROpensionären har begärt ut från DO. För nio år sedan, 2015, fick DO in 282 ärenden som gällde just åldersdiskriminering, medan motsvarande siffra 2022 var 489.
– Vi får in fler anmälningar än vi har möjlighet att utreda, säger Love Ander, utredare vid DO:s analysenhet, till PROpensionären.
Varför antalet anmälningar kring åldersdiskriminering ökat vill han inte spekulera i – ett skäl kan vara att anmälningar till DO ökat generellt. Den allra vanligaste typen av anmälningar som gäller just åldersdiskriminering berör arbetslivet, både vid rekrytering och diskriminering på en arbetsplats. Näst vanligast är dock anmälningar inom området varor och tjänster.
– Det kan handla om att digitaliseringen i samhället missgynnar gruppen äldre, att företag exempelvis kräver att man har mobilt bank-id i smarta telefoner och att man behöver vissa appar för att kunna utnyttja varor och tjänster, säger Love Ander.
I lejonparten av fallen inleder DO dock ingen tillsynsutredning. Vilka ärenden som myndigheten väljer att driva vidare beror på olika saker, som huruvida bevis finns som visar att en åldersdiskriminering verkligen har skett.
– Väljer vi att gå vidare med ett ärende utreder vi mer om vad som hänt och kan begära in beskrivning från den verksamhet som upplevs ha diskriminerat. Men vi kan aldrig tvinga en verksamhet att förändra sig, säger Love Ander.
Det DO däremot kan göra om myndigheten bedömer att diskriminering har skett, är att framställa krav på diskrimineringsersättning.
– I vissa fall ingår vi förlikning med den aktör som diskriminerat, eller så blir det process i domstol där DO kan företräda den person som blivit diskriminerad, säger Love Ander.
För ett par år sedan drev DO till exempel ett fall om åldersdiskriminering, som i fjol slutade i förlikning. Ärendet handlade om en 57-årig kvinna som sökte jobb hos ett städföretag och nekades arbetet med argumentet från företaget att de ville anställa yngre kvinnor.
Om en pensionär känner sig illa behandlad av exempelvis cafépersonal på grund av sin ålder, eller utan skäl nekas lån av sin bank. Ska hen anmäla sådana händelser till DO?
– Varje person får förstås bestämma själv, men om det är ett potentiellt diskrimineringsärende vill vi gärna få in det. Även om det inte skulle leda till att DO ställer krav på diskrimineringsersättning ger det oss en bild av i vilka situationer som personer upplever diskriminering. Det kan tjäna till att ta fram mer kunskap, och det har också ett värde, säger Love Ander.
Av 3600 anmälningar om diskriminering 2022 handlade 489 om just åldersdiskriminering.
Under 2022 och 2023 inledde DO sammanlagt 1024 tillsynsutredningar totalt. Av dem handlade 59 om diskriminering som har samband med ålder. Hur många av dem som i sin tur ledde till förlikning framgår inte av statistiken.
Anmälningar av åldersdiskriminering kan också handla om att personer känner sig diskriminerade på grund av för låg ålder, som att personer under 16 år inte får handla utan vårdnadshavare i vissa matbutiker, där man på så sätt vill undvika snatterier.
Diskrimineringslagens syfte är att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.
Till diskriminering räknas, förutom direkt diskriminering – att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan skulle behandlas i en jämförbar situation – indirekt diskriminering, som att någon missgynnas genom exempelvis tillämpning av en bestämmelse eller ett kriterium som framstår som neutralt. Även trakasserier och bristande tillgänglighet kan räknas som diskriminering, som att en person med funktionsnedsättning missgynnas genom att åtgärder för tillgänglighet inte vidtagits.
I vissa fall kan det anses tillåtet med särbehandling på grund av ålder. För detta krävs att särbehandlingen har ett berättigat syfte och att de medel som används är nödvändiga för att uppnå syftet.
Källa: Diskrimineringsombudsmannen (DO)