Varje år skänker änglaspelets klingande klockor julefrid i svenska hem. Och så har det gjort sedan 1900-talets början.
Redan 1905 ansökte tysken Walter Stock, från leksaksfirman Adrian & Stock i Solingen i västra Tyskland, patent på ett änglaspel. En liknande typ av dekoration fanns redan på den tyska marknaden, den så kallade julpyramiden med anor från medeltiden, så det var inte Stock som uppfann änglaspelet, men det var han som insåg dess fulla potential och 1910 började hans firma masstillverka änglaspel.
Denna tidiga variant var gjord av tenn och fungerade på samma sätt som de moderna kopior de flesta av oss är bekanta med: värmen från ett antal tända ljus fick en liten turbin att snurra, som i sin tur roterade svävande änglafigurer vars kläppar slog mot små klockor. Högst upp på prydnadsföremålet fanns en ängel som spelade trumpet. Änglaspelen från 1900-talets början hade dessutom ofta en litograferad julkrubba som extra dekoration och tack vare fotens konstruktion kunde föremålet användas antingen i julgranens topp eller som bordsdekoration.
Änglaspelen blev snabbt populära och spred sig till andra länder, inte minst till USA. Före andra världskriget tillverkades de huvudsakligen i Tyskland, men under kriget upphörde såväl tillverkningen som exporten. Under andra halvan av 1940-talet, då Stocks patent löpt ut, togs tillverkningen upp av svenska företag, som lanserade en mer avskalad modell i mässing. Även dessa blev populära, och återigen såldes de i massupplagor i USA men även i andra länder, inklusive Sverige förstås. Nuförtiden görs de flesta änglaspel som säljs i Sverige i Kina eller i Turkiet.
Änglaspelet behåller dock sitt grepp som ett av de självklara dekorativa inslagen i svenska hem i samband med julen, även om änglarna numera kan vara utbytta mot till exempel älgar, pippi- eller muminfigurer.
Att vi svenskar har ett speciellt förhållande till den klingande mässingsljusstaken med sina lockiga änglar bevisas också av det faktum att världens största änglaspel är tillverkat här. Julen 1995 beställdes ett över åtta meter högt änglaspel av Gävle kommun inför Gävles 550-årsjubileum. Spelet satte upp på Stortorget i staden och kom med i Guinness Rekordbok. Efter kritik mot färgen och klangen magasinerades änglaspelet och 1997 flyttades det till taket på en byggnad i Valbo där de små änglaspelen då tillverkades, och har gett namnet ”Änglahöjden” åt området där spelet är placerat.
Och för den som fortfarande tvivlar på att änglaspelet har en central plats i den svenska folksjälen och i svenska hjärtan, vill jag bara påminna om den sång om just änglaspel som framfördes i ett avsnitt av tv-serien ”Toffelhjältarna”, som var omåttligt populär på 1980-talet:
Äntligen är julekvällen här,
det är så tyst på gator och i gränder.
Och högt på himmelen,
tänds stjärnorna igen,
mörkret faller tidigt i december.
Mamma tänder fyra juleljus,
och änglarna i guld med små trumpeter,
dom leker utan sans,
en evig ringleksdans,
änglarna i guld med små trumpeter.
Blås inte ljusen ut,
för då tar dansen slut.
Dom dansar i ring,
snurrar omkring.
Tänk på detta änglaspel min vän,
när du tyngs av slit och ledsamheter.
Finns ljus så finns det hopp,
då ger dom inte opp,
änglarna i guld med små trumpeter.
Så sätt dig ner en stund,
och minns för en sekund,
ett änglaspel en afton i december.
Källor: Wikipedia och Finlands nationalmuseum