Allt fler äldre drabbas av bedrägerier. Polisen har svårt att förhindra och lösa brotten, och många anser att bankerna gör för lite åt problemet. Men efter en ny dom, och ändrad praxis, går det att få tillbaka sina pengar.
Numera är det ingen som rånar banken. De kriminella riktar istället in sig på äldre bankkunder. Varje år lyckas bedragarna lura till sig runt tre miljarder kronor. Det är mer än vad narkotikahandlarna tjänar. Telefonbedrägerierna ligger i topp med 552 miljoner kronor.
Det är stora summor, och fram tills nyligen har det varit brottsoffren som fått ta smällen, eftersom bankerna varit njugga med att betala tillbaka de pengar som deras kunder blivit lurade på.
Men nu har Allmänna reklamationsnämnden, ARN, kommit med nya rekommendationer, vilket PROpensionären tidigare berättat om. I åtta av nio ärenden anser ARN att banken ska återbetala merparten av de besparingar som bedrägerioffren har förlorat.
Kunderna kan behöva stå för 12 000 kronor, men resten ska banken betala.
Bakgrunden till ARN:s nya rekommendationer är den dom i Högsta domstolen som kom i somras och som nu har gjort att ARN ändrar sin praxis.
Det målet handlade om en bankkund som 2018 blev lurad att lämna ut sina bankuppgifter via telefon och förlorade närmare 400 000 kronor.
Cecilia Tisell, Konsumentombudsman och generaldirektör för Konsumentverket, ser positivt på ARN:s beslut.
– Utan HD:s vägledande dom hade förhållandet varit det motsatta, vågar jag påstå. Domen är av mycket stor betydelse för människor som har drabbats av bankbedrägerier. Det gläder mig att ARN nu ändrar sin praxis i enlighet med HD:s vägledning och rekommenderar bankerna att ersätta sina drabbade kunder.
Cecilia Tisell fortsätter:
– Jag förutsätter nu att bankerna följer ARN:s rekommendationer liksom att de på eget initiativ omprövar tidigare fall där de låtit konsumenterna bära hela förlusten, säger Cecilia Tisell.
Björn Sidenhjärta är kriminalinspektör och gruppchef på bedrägerienheten i Västerås. I oktober skrev han ett brev till Sveriges riksdag och regering, justitieutskottet och finansutskottet där han uppmanade dem att agera mot att brottspengar tvättas i bankerna utan att bankerna sätter stopp.
Det räcker inte att ropa på fler poliser, menar Björn Sidenhjärta.
– Varken polis eller åklagare hinner med att utreda dessa brott, oavsett hur stora personalresurser vi än kommer att få i framtiden.
Bankerna är skyldiga, enligt penningtvättslagen, att ha kännedom om sina kunder. Det är därför bankerna numera är så frågvisa och kräver av oss att vi varje år ska besvara frågor om var våra pengar kommer ifrån och vad vi tänker göra med dem. Det kan bidra till att många lever i den felaktiga tron att bankerna har koll och att bankerna reagerar när de noterar en kontotransaktion utöver det vanliga.
Under 2021 anmäldes närmare 200 000 bedrägerier, många via telefon, så kallad vishing – ett brott som nästan uteslutande drabbar äldre. De senaste fem åren har den typen av brott ständigt ökat.
Ett exempel: En pensionär som vanligtvis handlar för några hundralappar då och då och betalar sina räkningar i slutet av månaden kan plötsligt bli av med sina sparpengar genom vishing. Hundratusentals kronor, utan att bankens säkerhetssystem går igång för att förhindra att stora summor skickas iväg till en penningtvättare på några minuter.
– De enda som vinner på det här är de kriminella, menar Björn Sidenhjärta. De hittar en penningtvättare, ofta en ung man med bara några hundralappar på sitt konto. Plötsligt kommer det in ett par miljoner på hans konto, utan att banken reagerar.
Björn Sidenhjärta berättar att allt sedan går snabbt. Pengarna handlar den unge mannen upp på några timmar: dyra kapitalvaror som bilar, Rolex med mera går till hans uppdragsgivare.
– Om han senare skulle åtalas och fällas för penningtvättsbrott blir han dessutom återbetalningsskyldig och kanske skuldsatt för hela livet. Hans kriminella ’arbetsgivare’ går fria, säger Björn Sidenhjärta.
Vad gör banken för att förhindra bedrägerier av den här typen? Enligt Peter Göransson på Svenska bankföreningen arbetar bankerna kontinuerligt med information till och utbildning av sina kunder för att motverka alla sorts bedrägerier.
– När det kommer till vishing är det kunderna som blir manipulerade att utföra transaktioner och utmaningen för banken är att kundens identifiering och underskrift mot banken ser ut som det brukar göra, säger Peter Göransson. Men det finns möjlighet för bankkunder att välja bort olika funktioner på sina bankkort, som till exempel internetköp och uttag i automat.
Peter Göransson bästa råd är att aldrig lämna ut uppgifter om kort, konton, koder eller bank-id till någon som frågar per telefon eller e-post.
– Ditt bank-id är ditt digitala jag, ditt personliga elektroniska id-kort, lika personligt som ditt pass. Och är man ovan användare eller har funderingar kring hur bankkort, bank-id eller säkerhetsdosa ska användas ska man kontakta sin bank. Och ställ gärna frågor om säkerhet till banken, uppmanar Peter Göransson. ●
Telefonbedrägerier som riktar in sig på breda, ofta slumpmässigt utvalda grupper, särskilt äldre. Vishing har blivit populärt bland bedragarna – för att metoden fungerar.
Så går det till: Bedragarna ringer upp dig och utger sig för att vara från en bank. De kan ha information om dig som får dem att låta trovärdiga och de vet vad de ska säga för att manipulera dig. De utnyttjar att kunder ofta har förtroende för sin bank.
Bedragarna jobbar med att skrämmas, de erbjuder hjälp och förklarar att det är bråttom annars kan alla dina pengar gå förlorade. Men det fungerar precis tvärtom.
+ Logga aldrig in med bank-id på någon annans begäran.
+ Lämna aldrig ut dina koder. Aldrig någonsin, aldrig till någon. Bedragarna kan även lura dig via bankdosan.
Om du tidigare har tagit upp med banken att du har blivit lurad, men banken har nekat att stå för hela eller delar av förlusten, kan du höra av dig till banken igen. Hänvisa till den nya domen i Högsta domstolen och till de nya rekommendationerna från ARN.
– Det här är fantastiskt bra! Och en upprättelse för alla äldre personer som blivit grundlurade av bedragare. Bankerna måste nu ompröva sina tidigare beslut. Och dessutom jobba stenhårt för att det inte längre ska vara möjligt för bankens kunder att bli lurade på sina livs besparingar på de här sättet, kommenterar Ola Nilsson, sakkunnig inom konsumentpolitik på PRO.
PRO välkomnar den vägledande domen som fastställer att äldre inte alltid agerat extra klandervärt i samband med att de blivit lurade att uppge sina koder till bank-id eller bankdosa.
– Enligt min åsikt borde bankerna ompröva de fall där äldre fått stå för hela förlusten medan banken slipper ansvar. Det borde räcka med att kunden får stå för de 12 000 kr som gäller om kunden varit grovt oaktsam. Redan 12 000 kr är en stor summa pengar för många, säger Ola Nilsson.
PRO fortsätter att bevaka frågan, samarbeta med Polisen samt ställa krav på politikerna att lägga krut på att stoppa bedrägerierna mot äldre.