Källkritik

Vill du dela något på Facebook?

Så här undersöker du informationen först. Fem saker att tänka på innan du delar länkar och information med andra.

Publicerad 21 mars mar 2022
2016 spreds ett rykte på nätet att Stefan Löfven hade en klocka värd över 275 000 kronor – men det visade sig vara falskt. Löfven valde att auktionera ut klockan via Musikhjälpen.

Du ser något på Facebook och vill skicka vidare det till dina vänner. Men – stopp! Kolla först om det kan stämma. Ställ dig följande frågor:
1. Vem?
Vem har skapat sidan? Är det en myndighet, organisation, företag eller person du känner till sedan tidigare? Är det en expert som uttalar sig? Vilka andra webbplatser länkas det till?
Om det finns uppgifter om skribenten, googla på namn eller e-postadress och se vilka träffar du får. Om du vill veta om skribenten har skrivit böcker i ämnet, kan du söka i biblioteks­kataloger som till exempel libris.kb.se.
2. Varför?
Varför har webbplatsen skapats? Vill man sprida information eller åsikter? Vill man väcka debatt eller underhålla? Är någon ute efter att tjäna pengar?
3. Vad?
Vad finns det för typ av information på sidan? Är det mest personliga åsikter eller fakta? Verkar innehållet pålitligt? Stämmer det med sådant du redan vet?
Är källan den som den utger sig för att vara? Finns det källhänvisningar som går till ställen som bekräftar påståendet? Är dessa källor i sin tur oberoende av varandra eller har de samma upphovsman? Utger sig källan för att vara den enda sanningssägaren i en värld av lögner?
4. När?
När gjordes senaste inlägget på eller uppdateringen av sidan? Om det var länge sedan har kanske omständigheterna förändrats? Fungerar länkarna fortfarande?
5. Hur?
Hur hittade du sidan? Kom du dit via en källa som du litar på? Det är lätt att göra en till utseendet proffsig sajt utan att innehållet ligger på samma nivå. Tänk på att alltid göra din källkritiska bedömning efter innehållet, inte utseendet.
Källa: Statens medieråd

Läs också:

+
-