Pensioner

Vad hände med löntagarfonderna?

FRÅGA: På 1980-talet infördes i Sverige de så kallade löntagarfonderna. Om jag förstått rätt fylldes dessa på med pengar för att sedan skrotas. Vad hände egentligen med pengarna? Gick de tillbaka till löntagarna, eller vad hände?

SVAR: Frågan om löntagarfonder gav upphov till enorm debatt i 1970- och 80-talets Sverige. Det var LO och Socialdemokraterna som drev på för att skapa fonder där delar av näringslivets vinster skulle samlas. Pengarna skulle användas för att köpa andelar i företagen. Syftet var att demokratisera näringslivet och skapa kapital för investeringar i ekonomin.
Från borgerligheten och näringslivet var kritiken hård – fonderna betraktades som ett sätt att ”införa socialism bakvägen” i Sverige.
Den 4 oktober 1983 hölls en stor demonstration i Stockholm mot fonderna. Men den S-regering under statsminister Olof Palme som tillträtt efter valet 1982 gick vidare och införde löntagarfonder, om än i urvattnad form. När Carl Bildt (M) blev statsminister 1991 var fondernas avskaffande föremål för hans första proposition till riksdagen.
Pengarna i löntagarfonderna – knappt trettio miljarder kronor – hamnade bland annat i stiftelser med syfte att finansiera forskning men också i riskkapitalbolagen Atle och Bure, som introducerades på börsen. En mindre del av pengarna blev grundplåten för Sjätte AP-fonden och därigenom en del av pensionssystemets buffertkapital.
Så här i efterhand kan man kritisera hur fonderna avvecklades. Istället för riskkapital och forskning borde kapitalet ha kommit alla medborgare till del, genom att bli del av pensionssystemets buffert. Bara den del av löntagarfondspengarna som gick till Sjätte AP-fonden kan sägas ha gått till löntagarna.
Numera firas förresten Kanelbullens dag den 4 oktober varje år.

+
-