Ny ordförande och styrelse för PRO, krav på en "gas" i pensionssystemet, ett stödmedlemskap för icke-pensionärer och en höjning av medlemsavgiften till riksorganisationen. Här berättar PRO:s förbundssekreterare Johanna Hållén om några av förslagen till kongressen.
Den 17–19 juni samlas 240 ombud från hela landet samt 11 ledamöter från Pensionärernas riksorganisations styrelse för att delta i PRO:s 23:e kongress sedan 1942.
Vad gör ombuden på kongressen?
Tillsammans ska ombuden debattera och fatta viktiga beslut om PRO:s framtid. Det handlar både om politisk inriktning och om hur organisationen ska styras och verksamheten bedrivas.
Vilken funktion fyller kongressen?
Kongressen är PRO:s högsta beslutande organ och sammanträder vart fjärde år enligt nuvarande stadgar. På kongressen behandlas verksamhetsberättelser med årsredovisningar för den gångna kongressperioden, medlemsavgiften till riksorganisationen, handlingsprogram, stadgar och motioner från medlemmar. Dessutom väljs en ny ordförande och styrelse för riksorganisationen.
Vilka är nominerade som ny ordförande?
PRO:s valberedning har nominerat Åsa Lindestam, PRO Gävleborg, som ny ordförande för riksorganisationen, efter Christina Tallberg som avgår efter sju år på posten. Åsa Lindestam är avgående förste vice talman i riksdagen. Även PRO:s nuvarande förste vice ordförande Jan Andersson, PRO Skåne, är nominerad som ny ordförande.
Vilka nyheter föreslås i handlingsprogrammet?
PRO:s handlingsprogram styr vilka krav som PRO ska, eller ska sluta, driva under de kommande fyra åren. Några förslag på nyheter är kravet på en ”gas” i pensionssystemet som kan öka pensionerna i tider då Sveriges ekonomi är god, på ett liknande sätt som den nuvarande ”bromsen” i systemet sänker pensionerna vid ekonomisk nedgång.
PRO ska även verka för införandet av ett högkostnadsskydd i tandvården och för att representanterna i PRO:s beslutande organ ska spegla andelen kvinnor/män i medlemskåren, vilket innebär att cirka 60 procent ska vara kvinnor.
Vad föreslås som nytt i stadgarna?
Stadgarna stipulerar vilken sorts organisation PRO ska vara och riktlinjer för hur verksamheten ska bedrivas. Bland de många förslagen på förändringar märks att medlemmar ska vara välkomna till alla PRO-föreningars verksamhet, att personer som inte är pensionärer men som sympatiserar med PRO:s värderingar och arbete ska kunna bli stödmedlemmar till en föreslagen årsavgift på 250 kronor samt att antalet ombud från distrikten minskas till 150 på de ordinarie kongresserna.
Vad händer med medlemsavgiften?
I skrivande stund finns ett förslag från PRO:s styrelse om att medlemsavgiften till riksorganisationen ska höjas från 190 kronor till 200 kronor per år, alltså en höjning med drygt 80 öre per månad. Detta för att riksorganisationen ska få bra förutsättningar att fortsätta driva det intressepolitiska arbetet, och fortsatt kunna fungera som ett stöd för PRO på lokal nivå.
Vad handlar motionerna om?
129 motioner som kommit in från medlemmarna via PRO-distrikten kommer att behandlas på kongressen. Mer än hälften av motionerna handlar om PRO:s viktiga intressepolitiska arbete och bland dem är det frågan om pensionärers ekonomi som sticker ut.
Läs mer här: