I klorna på bedragaren
Ingrid Brindelöv-Viklund, 74, mötte kärleken på Instagram. Trodde hon. Men allt var en lögn. Inte nog med att hon blev lurad på både pengar och kärlek. Skammen och smärtan höll på att kosta henne livet.
Ingrid Brindelöv-Viklund, 74, mötte kärleken på Instagram. Trodde hon. Men allt var en lögn. Inte nog med att hon blev lurad på både pengar och kärlek. Skammen och smärtan höll på att kosta henne livet.
Ingrid Brindelöv-Viklund är inte ensam om att ha blivit lurad på nätet. Förra året anmälde 1 311 personer i Sverige att de hade råkat ut för romansbedrägeri enligt Brottsförebyggande rådet. Men mörkertalet är stort. Bara i USA ska runt 70 000 personer ha utsatts för romansbedrägerier under 2022 och offren ska ha blivit av med sammanlagt 1,3 miljarder dollar, allt enligt US Federal Trade Commission.
– Många skäms och polisanmäler aldrig. Det här är brott som drabbar brottsoffret väldigt hårt. Dels kanske man gjort av med alla pengar man sparat ihop. Dels blir man fråntagen framtiden man föreställt sig med den här personen. Det kan nästan vara ett värre slag än pengarna, säger Lotta Mauritzson vid polisens nationella bedrägericenter.
Romansbedrägeri är ett brott som drabbar både män och kvinnor i alla åldrar. Det är en avancerad bedrägerimetod som handlar om psykologisk manipulation och sker på sociala medier – en form av digitalt våld som sällan går att knyta till någon gärningsman.
Det har knappt hänt att någon har åkt fast.
Förövarna ingår i kriminella nätverk som är organiserade över hela världen. De jobbar i grupp och lurar sina brottsoffer med stulna profilbilder och uppger fejkad identitet. De följer ett manus och på kort tid lyckas de komma så nära sina offer att när de börjar fråga om pengar är det svårt för brottsoffret att säga nej.
Den var på kvällen den 3 september 2018, datumet har etsat sig fast, numera finns det ett ”före” och ett ”efter”, som Ingrid Brindelöv-Viklund hade lämnat tillbaka några böcker på biblioteket och sakta vandrade hemåt när det plingade till i den nyinköpta telefonen. Hon fick en vänförfrågan på Instagram från en person som kallade sig Dave. Hon bekräftade förfrågan och inom tre minuter kom svaret.
– Hello my beautiful love! How are you doing?
Bedrägeriet började vid första meningen och sedan fortsatte det.
Profilbilden visade en stilig man i femtioårsåldern som påstod sig vara amerikansk general och änkeman, stationerad i ett krigsdrabbat Syrien. Hans fru och dotter hade tragiskt omkommit i en trafikolycka på väg till kyrkan. Den 15-åriga sonen placerade han på en internatskola i Boston när han drog ut i kriget på ett treårskontrakt på en fredsbevarande mission i Damaskus.
Det är en vanlig snyfthistoria som ingår i bedragarens arbetsmetod.
De manliga bedragarna utger sig oftast för att vara militärer, läkare eller oljeborrare, stationerade långt hemifrån. De är änklingar och deras ekonomi är god. Deras kvinnliga motsvarigheter är ofta modeller eller läkarstudenter, ofta ryska, afrikanska, asiatiska, eller ukrainska kvinnor, som vill komma till Sverige.
Ingrid upplevde en enorm kärleksbombning, många komplimanger om hur vacker hon var, hur mycket han älskade henne.
– Jag tyckte att det var konstigt att han skrev så, eftersom vi aldrig hade träffat varandra, säger Ingrid. Han lät så övertygande och gav löften om en fantastisk framtid i sitt tolvrumshus i Boston.
– Jag lät mig övertygas och blev till slut förälskad.
Bedragarnas strategi går ut på att vara bekräftande, de ställer många frågor till sitt brottsoffer men berättar väldigt lite om sig själva. Många ömma kärleksord varvas med beskrivningar av hans starka känslor.
Det här utspelade sig under tio intensiva månader för fem år sedan. Vad Ingrid inte visste då, men som hon önskar att hon hade vetat, var att de här bedragarna följer ett manus. Att de berättar samma historia och att de utsätter sina offer för intensiv uppvaktning för att till slut kunna lura av dem pengar.
Dave ville komma till Sverige för att träffa Ingrid och bad henne att lägga ut för resan, för han hade inte tillgång till sina pengar. Lönen skulle han få ut när kontraktstiden var klar. Det var nu som pengarna kom in i bilden för första gången. Det var dyrt, han var general och reste med privat militärflygplan och livvakter. Pengarna skulle förstås hans arbetsgivare betala tillbaka till henne.
■ Den okända personen som kontaktat dig vill lämna sajten på sociala medier där ni först fick kontakt och hellre skriva direkt till din mejl eller sms:a till ditt mobilnummer.
■ Personen vill aldrig ha kontakt via videochat och kommer med ursäkter om att kameran inte fungerar.
■ När personen du aldrig träffat ber dig om pengar eller lån: Blockera!
Att personen börjar fråga om pengar tidigt i förhållandet är ett säkert varningstecken, menar polisen Björn Sidenhjärta, gruppchef för polisens bedrägerigrupp i region Mitt.
– Då ska man dra öronen åt sig och hålla i plånboken, ordentligt, säger han.
Men Ingrid, som vid det här laget var ganska hjärntvättad, gjorde allt vad Dave bad om, betalade biljetten och åkte till Stockholm för att möta Dave på flygplatsen. Ingen Dave kom.
Efter några dagar kom ett meddelande från Daves chef att Dave hade ramlat i rulltrappan på flygplatsen i Damaskus, brutit benet och vårdades på militärsjukhuset i missionen.
Nu accelererade lögnerna, kraven på mera pengar också och kraven varvades med hot; om hon inte hjälpte honom skulle han ta sitt liv och det var hennes fel.
Under de tio månader som bedrägeriet pågick lade Dave skickligt alla sina påhittade besvärligheter på Ingrids ansvar att lösa. Men hon skulle få tillbaka sina pengar så fort han kom till Sverige. De skulle gifta sig och börja ett nytt liv tillsammans i romantik och kärlek långt borta från krigets fasor.
Till slut var det en tjänsteman på Migrationsverket som öppnade ögonen på Ingrid.
– Hon sa åt mig på skarpen att det fanns ingen amerikansk general. Jag hade blivit grundlurad.
Hon hade hört samma historia många gånger och sa till mig att blockera hans konto omedelbart.
Först då vågade Ingrid konfrontera mannen som kallade sig Dave. Att hon visste att han var en bedragare och att hon inte skulle skicka en krona till.
Hans sista ord till henne var ”jag ska skjuta dig i bitar”.
– Då svartnade allt och jag bestämde mig för att göra slut på mitt liv, säger Ingrid. Jag orkade inte med sorgen, skulden och skammen.
Ingrid kraschade och det slutade med att hon hamnade på sjukhus. Där, i sängen med skrovliga lakan och knölig kudde påbörjade hon sin bok. Hon ville berätta för världen vad hon hade varit med om.
Att skriva och måla blev Ingrids väg ut ur traumat. Det ena ledde till det andra, hon fick kontakt med andra kvinnor i samma situation och de har kunnat stötta varandra. Nu skäms hon inte längre.
Det har tagit tid men Ingrid har gått vidare, och i januari i år släppte hon sin debutroman med titeln ”I scammerns klor”. (Scammer är engelska och betyder bedragare.)
Hon föreläser om romansbedrägerier, ofta tillsammans med polisen och brottsofferjouren men även personal från banken har aktivt deltagit i att sprida information.
– Medvetenhet och kunskap om brottet är enda skyddet mot bedragarna idag, säger Ingrid.
Släpp aldrig in bedragaren i ditt liv. Godkänn aldrig en vänförfrågan från någon du inte känner. ●
En bildsökning är som en vanlig Google-sökning, bara att du använder en bild som du laddat ner istället för att söka med ord.
■ Spara bilden på datorn som din kärlekspartner skickat på sig själv (klicka med musens högra knapp på bilden > välj “Spara” > spara bilden på till exempel Skrivbordet där du lätt kan hitta den).
■ Gå in på Google Image Search.
■ Dra bilden du har sparat ner på skrivbordet till fältet på Googles bildsökning i enlighet med anvisningarna i länken. Du får upp länkar till webbsidor där bilden har använts. Det kan även hända att bilden inte finns någon annanstans på internet. Men om bilden hittas ska du granska sidorna där bilden finns: är sidorna på något sätt sammankopplade till din kärlekspartner? Om inte, har personen på bilden någon annan identitet på dessa sidor? Om du svarar ja på den sista frågan är det möjligt att din kärlekspartner använder en annan persons bild.
■ Nationellt bedrägericentrum har funnits inom polisen sedan 2015 för att förebygga bedrägerier, samordna utredningar och utveckla arbetsmetoder för att utreda bedrägeribrott. Bedragarna ligger steget före i den digitala utvecklingen och hittar ständigt nya sätt att lura människor på nätet.
2022 anmäldes 195 502 bedrägeribrott, ungefär lika många som 2021. Men om man jämför med hur det såg ut för tio år sedan har de anmälda bedrägeribrotten ökat med en tredjedel, 33 procent.
Enligt Brottsförebyggande rådet riktar sig en stor del, två tredjedelar eller 62 procent av bedrägerierna genom social manipulation, mot äldre.
Social manipulation används inom digitala bedrägerier och kan delas in i tre grupper:
■ Romansbedrägerier: Bedragaren tar kontakt via sociala medier, utnyttjar någons känslor och längtan efter kärlek för att få pengar. Klassisk sol-och-vår i ny tappning.
■ Investeringsbedrägerier: Någon lurar andra att köpa värdepapper som egentligen inte har något värde eller som är väldigt svåra att värdera.
■ Befogenhetsbedrägerier: Någon utger sig för att ringa från en bank, polisen eller från sjukvården och manipulerar offret för egen ekonomisk vinning.
Källa: Polisen
Dokumentärer: Lurad på kärlek och miljoner – romansbedrägerier på nätet (SVT Play) av Daniela Ahlén. Om tre kvinnor som alla blivit kära i en man de aldrig mött i verkliga livet. Om stormande kärlek på avstånd men också om djup skam för vad de råkat ut för.
Tindersvindlaren: Om bedragaren Simon Leviev som använde Tinder för att lura sina offer på pengar.
(Netflix).
Lyssnartips: Anja har lurat män på miljoner, ”Jag åker inte fast”, dokumentär på Kaliber,
sverigesradio.se
Lästips: Scam story av Eva-Maria Hedin, Eva Adlerborn, ljudbok och e-bok (Saga Egmont),
I scammerns klor av Ingrid Brindlöv-Viklund (Mandatus).