PRO-kongressen har beslutat att PRO ska ha jämställda styrelser på alla nivåer. Men dit är det långt, idag är exempelvis bara var tredje ordförande i distrikten en kvinna, samtidigt som 60 procent av medlemmarna är kvinnor. Nu ska PRO satsa på en ledarskapsutbildning för kvinnor.
Redan 2018 tog PRO-kongressen beslutet att PRO ska vara en feministisk organisation och i juni i år beslöt kongressen att PRO ska arbeta ”för att ha en jämställd representation på alla nivåer i den egna organisationen”. Allt arbete som bedrivs inom PRO ska genomsyras av en tydlig jämställdhetsprofil.
Så hur står det egentligen till med könsbalansen inom organisationen?
I den nya styrelsen för riksorganisationen är fördelningen mellan könen 50/50, och ordföranden är en kvinna, Åsa Lindestam. Men i distrikten och samorganisationerna är bara var tredje ordförande en kvinna, och blott 43 procent av föreningarna har en kvinnlig ordförande.
Det speglar inte hur det ser ut bland medlemmarna. Där är sedan många år cirka 60 procent kvinnor.
Sedan 2018 har visserligen antalet kvinnliga ordföranden i de 26 PRO-distrikten ökat, från 5 till dagens 9. Men i samorganisationer och föreningar har det inte hänt så mycket. 2018 hade 34 procent av samorganisationerna en kvinnlig ordförande, och 39 procent av föreningarna, alltså ingen större förändring jämfört med dagens 35 respektive 43 procent.
Allt detta framgår av en sökning som PRO-pensionären gjort i PRO:s medlemssystem.
Åsa Lindestam blev nyligen vald till ordförande i PRO – som andra kvinna i PRO:s historia. Hon kom från ett uppdrag som förste vice talman i riksdagen men hon ledde dessutom riksdagens jämställdhetsarbete, så att den frågan ligger henne varmt om hjärtat råder inget tvivel om. Och hon har styrelsen med sig.
– Vi har redan börjat prata om hur vi ska lägga upp arbetet med jämställdheten, säger Åsa Lindestam, men det måste få ta lite tid för att det ska bli bra.
Hon illustrerar vad gott ledarskap är genom att berätta om en undersökning i riksdagen där de tillfrågade fick svara på hur de trivdes med sin ledare/chef. Ett inkluderande ledarskap var det som alla föredrog, både män och kvinnor. Att bli lyssnad på, att alla uppmuntras till att säga sin åsikt, att gå laget runt. Det skapar delaktighet.
– Om styrelser enbart består av män i samma ålder från storstadsområden blir debatten väldigt tunn. När en styrelse består av olika åldrar, olika kön, från hela landet blir det fler frågor som lyfts. Likaså när majoriteten ordförandeposter besätts av män missar vi många viktiga frågor. Därför är det bäst när vi är 50/50.
Överst på Åsa Lindestams att göra-lista står att verka för att en ledarskapsutbildning för kvinnor inom PRO ska komma igång. Och det är hög tid. Det var över fem år sedan den senaste ledarskapskursen ordnades centralt, på PRO Folkhögskola i Gysinge.
Där och då inspirerades fyra distrikt att 2018 tillsammans hålla två endagarskurser i ledarskap, en i Eskilstuna och en i Örebro. Kursen blev startskottet för en process som lett till att antalet kvinnor som idag är distriktsordförande är nästan dubbelt så många som då. Från fem till nio. Av 26 distrikt, så det återstår trots allt en del att göra.
Lena Ottosson, ordförande i PRO Örebro län, var en av dem som var med och organiserade kursen 2018. Hon säger:
– Det var en fantastisk kurs, vi som var med njöt hela tiden. En sådan kurs borde ”gubbarna” gå också! Jag tror att det skulle vara naturligt med en gemensam utbildning, dels för att man bättre ska förstå varandras sätt att kommunicera, dels för att lyfta det inkluderande ledarskapet.
Inger Persson, styrelseledamot i PRO:s riksorganisation och med ett innehållsrikt cv, bland annat som ordförande för Sveriges konsumenter och regeringsuppdrag i EU, var en av dem som gick kursen i kvinnligt ledarskap på PRO Folkhögskola 2017. Trots att hon har en stor egen erfarenhet av ledarskap på olika nivåer kunde hon ändå uppskatta kursen.
– Den kändes som en fräsch uppdatering, det var mycket som kom upp till ytan och vi fick tillfälle att prata igenom hur det ser ut med jämställdheten idag och vart vi är på väg, säger Inger Persson.
Hon tror att även män skulle ha glädje av att reflektera över sitt ledarskap, så att det blir tydligare vad det är vi pratar om.
– På senare år har jag samarbetat med andra pensionärsorganisationer som SPF och SKPF och det ser ungefär likadant ut i deras organisationer när det gäller jämställdheten, säger Inger Persson.
Frågan om jämställdhet är en utbildningsfråga som borde ligga högt upp på agendan, menar hon. Särskilt om PRO ska kunna värva nya medlemmar bland 65-åringarna.
– Då funkar det inte med ett mossigt ledarskap där ordföranden (en man) slänger ur sig frågan ”blir det nåt kaffe?” på ett möte, och förväntar sig service.
Patricia Valeria Labrana, distriktsordförande i PRO Norra Älvsborg, är född i Chile men har bott 47 år i Sverige, alltså största delen av sitt liv. I styrelsen där Patricia Valeria Labrana är verksam är kvinnorna i majoritet, men hon tar upp en annan aspekt av jämställdhetsarbetet:
– Det är viktigt att stärka även de förtroendevalda som har sitt ursprung i andra länder, vi är inte så många som är engagerade inom PRO trots att vi är många som har arbetat merparten av våra liv här i Sverige och numera är pensionärer.
I Skåne finns en grupp kvinnor, som för sådär tio år sedan startade ett informellt nätverk, en ”kvinnocirkel” för kvinnor inom PRO Malmö för att driva feministiska frågor. De triggades igång av bland annat kvinnors låga pensioner, ett ständigt aktuellt ämne. De har hållit ihop i alla år och fortsätter att belysa kvinnors villkor, för att få upp frågorna på agendan.
Nyligen träffades kärntruppen för att dra upp riktlinjerna inför framtiden.
– Det som oroar folk mest nu är fördyringen av livet på alla möjliga sätt, säger Susanne Björkenheim, en av kvinnorna i cirkeln. Det slår hårt, men vad vi ska göra åt det vet vi ännu inte, men något blir det.
Kvinnodagen den 8 mars kommer de i alla fall att fira.
Varför är det viktigt att kvinnor tar på sig ett ledarskap?
– För att lyfta alla kvinnor! Man ”tar” inte ett ledarskap, det är ett förtroende man får av medlemmarna. För mig är det viktigt att vi har en jämställd organisation, den levererar bäst. Då måste vi ha kvinnor i ledningen. Men det har liten betydelse om målet inte är att lyfta alla kvinnor i PRO! Det är ett det viktiga med kvinnligt ledarskap.
Sam Wenngren har uppdrag i fem valberedningar, varav två inom PRO: Ersättare i PRO riks valberedning och ordinarie i Västerbottens distrikt. En nyckelposition när det gäller rekrytering.
– Jag ger mig inte förrän det är 50/50 i en styrelse, säger Sam Wenngren. Det är absolut nödvändigt.
Han räknar upp flera argument varför jämställdhet i organisationer är nödvändigt:
– Demografin ser ut på det sättet, många kvinnor lever längre än män och inom PRO märks det tydligt eftersom medlemsbasen består av 60 procent kvinnor.
Ett starkt argument för jämställdhet menar Sam Wenngren är att blandade grupper är att föredra på en arbetsplats för att de närmar sig frågor från olika håll och löser problem bättre. Det är hans erfarenhet efter ett långt arbetsliv som sjuksköterska. ●
För kvinnor som vill ta ledarskap: Ha en vision. Var påläst. Vinn förtroende från dem som står dig närmast i organisationen. Det är en bra början.