Väntetiden till särskilt boende ökar och tusentals pensionärer måste vänta på att flytta in, trots att kommunen beviljat dem en plats. I flera fall går det så långt att kommunen fått böter från Ivo, som är kritisk till kommunernas agerande.
När hemtjänsten inte längre räcker till behöver många pensionärer flytta till ett särskilt boende för att få tillgång till vård, service och omsorg hela dygnet. För att man ska få rätt till en sådan plats, gör kommunen först en biståndsbedömning. När kommunen väl beviljat en plats kan väntan dock bli lång innan personen i fråga kan flytta in.
– Det händer att en person avlider i väntan på en plats på särskilt boende, säger Kaisu R Kull, inspektör vid Inspektionen för vård och omsorg, till PROpensionären.
Alla som av kommunens biståndshandläggare har beviljats plats på ett särskilt boende ska enligt socialtjänstlagen få en sådan plats inom tre månader. En väntetid som många kommuner dock överskrider. Om Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) bedömer att en person inte får plats på särskilt boende inom skälig tid ansöker myndigheten hos förvaltningsrätten om att döma ut en särskild straffavgift – ett vite – av kommunen.
Detta skedde i totalt 17 fall under 2023, enligt uppgifter som PROpensionären begärt ut från Ivo.
Ett av dessa ärenden är inte avgjort i domstol ännu och ett av dem har kommunen överklagat till kammarrätten. I de 15 ärenden där en dom väl har fallit dömdes kommuner under fjolåret till totalt drygt 7 miljoner kronor för att inte ha verkställt beslut om särskilt boende. Totalt har Ivo de senaste 10 åren ansökt om särskild straffavgift för ett 50-tal av landets kommuner, visar uppgifter som myndigheten delger PROpensionären. Bland dessa finns bland andra Askersund, Nordanstig, Vadstena, Sundsvall, Lidingö, Gällivare och Grums.
Trots socialtjänstlagen, som säger att en plats ska finns inga generella tidsgränser för när Ivo bötfäller en kommun.
– Ivo utgår i stället från den enskilde individens behov, dröjsmålets längd och hur kommunen har jobbat för att verkställa biståndshandläggarens beslut, berättar Kaisu R Kull.
Vanligtvis accepterar förvaltningsrätterna också en väntetid på upp till sex månader.
Följden kan bli att äldre då kan behöva förlita sig på sina anhöriga, på maka, make eller barn, som då får dra ett tungt lass.
Skälet till de långa väntetiderna till särskilt boende är oftast platsbrist, som i sin tur beror på bristande planering i kommunerna, enligt Kaisu R Kull.
– Följden kan bli att äldre då kan behöva förlita sig på sina anhöriga, på maka, make eller barn, som då får dra ett tungt lass, säger hon.
Kommunerna måste bli bättre på att planera sin verksamhet, både på kort och lång sikt, utifrån medborgarnas behov, anser Kaisu R Kull.
– Eftersom de har uppgifter om hur många som bor i kommunen och hur gamla personerna är så har de underlag att arbeta med.
Gunnar Akner, läkare och docent i geriatrik vid Karolinska Institutet i Stockholm, håller med om att ett växande antal äldre knappast borde komma som en överraskning för vare sig kommuner eller stat. Men i takt med att 30 procent av platserna i särskilt boende lagts ned de senaste två decennierna – och omkring 40 000 platser på särskilt boende i landet försvunnit – har kommunerna i sin tur successivt blivit allt tuffare i sin biståndsbedöming, menar han.
Ribban för att få en plats på särskilt boende har höjts enormt. För att komma in på särskilt boende krävs det att personen i fråga har mycket svårt att ta hand om sig själv.
– Ribban för att få en plats på särskilt boende har höjts enormt. För att komma in på särskilt boende krävs det att personen i fråga har mycket svårt att ta hand om sig själv. Man ska vara väldigt svårt handikappad och oftast ha en kognitiv diagnos, säger Gunnar Akner till PROpensionären.
Förutom minskade platser har kvarboendeprincipen – att äldre så långt det är möjligt ska få bo kvar hemma – i hög grad fått styra kommunernas beslut, menar han.
– Sedan 1940-talet har man haft idén om att institutionsboende är något negativt och velat ha kvar boende i deras egna hem. Det är en vacker grundtanke. Problemet är att många äldre har så nedsatt fysisk och kognitiv funktion att de i många fall skulle må bättre av att bo i ett mer anpassat boende, säger Gunnar Akner.
Så sent som 1980 – och 90 – talen fanns fler typer av boende som exempelvis servicehus, som inbegrep sådant som fotvård och restaurang.
– Nu har de flesta servicehus försvunnit och tendensen gått mer mot antingen – eller. Antingen bor du kvar hemma, eller på särskilt boende, vilket är en helt olämplig uppdelning. Det borde finnas boenden anpassade till olika individer och olika behov, säger Gunnar Akner.
Vad borde då göras?
– Det går inte att svara kort på den frågan. Men man måste i högre grad anpassa boende till personens önskemål och behov, säger Gunnar Akner, som även riktar en känga mot de styrande i kommuner och regioner.
– De är fritidspolitiker som sällan besitter medicinsk kompetens. Men äldres boende måste kopplas till just medicinsk kompetens, eftersom behovet av att flytta till särskilt boende i stort sett alltid är relaterat till sjukdomar eller skador, säger han.
Väntetiden skiljer sig betydligt mellan olika kommuner, men i genomsnitt ökade den med 11 dagar, till 64 dagar i snitt i landet jämfört med i fjol.
En del av dem som väntar kan dock ha fått erbjudanden, men tackat nej eftersom det inte passat deras önskemål.
I oktober 2023 bodde 83 000 personer över 65 år på särskilt boende och 149 800 hade hemtjänst. I snitt bor äldre i Sverige i två år på ett särskilt boende.
Säbo, Senior – och trygghetsboende – detta är skillnaden
I särskilt boende (Säbo) ingår omvårdnad och service dygnet runt. Här finns ofta även restaurang, sjukvårdspersonal och gemensamma utrymmen. Det behövs en biståndsprövning från kommunen innan beslut tas om att personen kan flytta in på särskilt boende.
Idag finns omkring 88 000 bostäder klassade som särskilt boende i kommunal regi.
Personer som får plats på särskilt boende har ofta ett omvårdnadsbehov som hemtjänsten inte kan tillgodose. De boende ska få individuellt anpassat stöd, service och omvårdnad och kunna leva värdigt och självständigt. Det är alltid kommunen som beviljar plats på ett sådant boende, men det kan drivas av kommunen själv eller ett privat företag.
Du har rätt att söka plats på särskilt boende i en annan kommun än den du bor i. Där kan det hända att de gör en annan biståndsbedömning.
Seniorboende är vanliga lägenheter med äldre som målgrupp. Oftast finns olika tillgänglighets-anpassningar, men inga krav finns här på särskild anpassning. Det är en boendeform för trivsel och gemenskap och finns i form av hyresrätter, bostadsrätter och villor. Det är helt upp till byggbolag, kommuner eller andra att skapa seniorboenden, och den boende själv bestämmer om hen vill flytta till ett seniorboende.
Trygghetsboende har, till skillnad från seniorboende, krav på gemensamma utrymmen, aktiviteter och anpassning. För att få flytta dit finns inget krav på beslut från kommunen (även om det också finns trygghetsboenden som beviljas genom biståndsbeslut), det ses snarare som en brygga till ett särskilt boende. Trygghetsboende finns i form av hyresrätter eller bostadsrätter och det är upp till individen att söka sig till denna boendeform.
Källa: PRO
Ett par av motionerna till PRO:s senaste kongress 2022 är att PRO ska verka för äldres rätt till sitt eget hem i särskilt boende, och att PRO ska verka för att det byggs fler trygghetsboenden i kommunerna.
Bristen på särskilt boende är stor i kommunerna. Enligt Boverket anger 109 av landets kommuner att de har ett underskott på särskilt boende.
Av dem som bor på särskilt boende för äldre uppger 45 procent att de inte alls kan förflytta sig själva eller har stora svårigheter med det, medan 38 procent uppger att de har vissa svårigheter att förflytta sig själva.
Kommunen kan bevilja korttidsplats (inklusive biståndsbedömt trygghetsboende) för personer som bor i sitt privata hem och behöver tillfällig vård och omsorg dygnet runt för exempelvis rehabilitering eller sjukhusvård, växelvård eller avlösning för närstående.
Källor: PRO och Socialstyrelsen.
Arboga, Askersund, Avesta, Berg, Boden, Bollnäs, Borås, Hammarö, Huddinge, Hällefors, Härjedalen, Härryda, Hörby, Kumla, Nordanstig, Norrköping, Nybro, Osby, Sandviken, Skara, Stenungsund, Botkyrka, Degerfors, Falun, Flen, Färgelanda, Gagnef, Grums, Gällivare, Gävle, Kungsbacka, Kungälv, Köping, Lidingö, Lindesberg, Luleå, Lycksele, Mölndal, Mönsterås, Stockholm, Sundsvall, Svalöv, Tranemo, Tyresö, Uppsala, Vadstena, Vetlanda, Ystad, Älvkarleby och Älvsbyn.
Källa: Inspektionen för vård och omsorg (Ivo).