Hög och långvarig sommarvärme blir allt vanligare. Trots det saknar var fjärde kommun anpassning av sina äldreboenden för stigande temperaturer, visar PROpensionärens enkätundersökning.
Sommaren 2018 var den varmaste sedan början av 50-talet. Medeltemperaturen i juli var mellan fyra och sex grader högre än normalvärdet under perioden 1961–1990. Hetta och torka ledde till många skogsbränder – på samma dag i mitten av juli pågick 52 släckningsarbeten runtom i landet.
En mindre synlig men än mer dramatisk följd av hettan var att fler människor dog: under sommarveckorna uppgick överdödligheten i landet till cirka 700 personer, konstaterade Folkhälsomyndigheten senare i en rapport.
Till de grupper som är särskilt utsatta för risk vid långvarig, hög värme hör äldre.
Om årets sommar blir en upprepning av sommaren för sex år sedan går naturligtvis inte att svara på i förväg. Men en av klimatkrisens följder är att värmeböljor blir vanligare, så frågan är inte om det kommer en ny period med långvarig, hög värme, utan när.
Hur står landets äldreboenden rustade för ännu en värmebölja?
PROpensionären skickade en enkät till landets samtliga 290 äldreomsorgsförvaltningar med frågor om deras beredskap. 181, alltså 62 procent, svarade. Frågorna skickades även till de största vård- och omsorgskoncernerna och Attendo, Vardaga och Humana svarade.
Det finns ingen vedertagen definition utan innebörden varierar mellan länder och världsdelar. Enligt SMHI inträffar en svensk värmebölja då dygnets högsta temperatur överstiger 25 grader minst fem dagar i sträck. I Indien krävs det, som jämförelse, att temperaturen överstiger 40 grader i låglänt terräng, eller 30 grader i bergigare regioner, för att det ska räknas som en värmebölja.
Källa: Karolinska institutet
■ Drygt tre av fyra kommuner – och de tre företagen – uppgav att de sedan 2018 har anpassat sina boenden för stigande temperaturer. Den återstående fjärdedelen, 25 procent, visar att det ändå är en bit kvar till full anpassning.
■ Socialstyrelsens Kunskapsguide rekommenderar att varje äldreboende ska ha personal med ansvar att identifiera personer som är särskilt känsla för hög värme. Enligt enkätsvaren är det fallet på 95 procent av alla boenden, men alltså inte på alla.
■ 60 procent av kommunerna och samtliga företag har personal på äldreboendena med utpekat ansvar för att ta emot larm om annalkande värmebölja, något som också rekommenderas i Kunskapsguiden. Men 40 procent av kommunerna har det inte.
■ Enligt rekommendationen ska äldreboenden ha utrymmen där det aldrig blir varmare än 25 grader. Detta finns, enligt enkätsvaren, på tre av fyra kommunala äldreboenden och på samtliga verksamheter drivna i privat regi.
■ Kommunerna rekommenderas också rutiner för att kommunicera negativa hälsoeffekter av värmeböljor till alla äldre som bor i vanliga bostäder utan hjälp från äldreomsorgen. Drygt var femte kommun saknar sådana rutiner.
■ Ha koll på temperaturen inomhus.
■ Drick mer och ät mat med mycket vätska. Undvik stora mängder söta drycker och alkohol.
■ Ordna sval miljö med hjälp av gardiner, markiser och persienner. Var i den svalaste delen av bostaden. Vädra om natten.
■ Ordna svalka. Duscha svalt, lägg en fuktig handduk över nacken, klä dig i löst sittande plagg i naturmaterial.
■ Ta det lugnt, undvik fysisk ansträngning när det är som varmast.
■ Förvara mediciner rätt. Vissa läkemedel är temperaturkänsliga, information om förvaring finns på förpackning eller bipacksedel.
■ Var uppmärksam på höjd kroppstemperatur, puls, andning, trötthet och yrsel. Muntorrhet och minskad urinmängd kan tyda på väteskebrist. Om du tar medicin, till exempel vätskedrivande mot högt blodtryck, kan dosen behöva justeras.
■ Kontakta sjukvården för råd och information.
Källa: Folkhälsomyndigheten
– Det ger ändå bilden av att kommunerna arbetar med frågorna – men att det också verkar finnas en hel del kvar att göra, säger Carina Benjaminsson, PRO:s sakkunniga i frågor som rör äldreomsorg. Hon fortsätter:
– Ett medskick är att värmeböljor innebär en allvarlig risk för liv och hälsa. Så här bör man ju verkligen göra mer.
Carina Benjaminsson framhåller att PRO har bildat opinion och deltagit i debatter om kommunernas beredskap. Däremot har organisationen från centralt håll inte tagit fram något eget material kring frågan, som dock engagerar lokala PRO-föreningar, inte minst i de kommunala pensionärsråden.
– De påverkar ju politiken och lyfter just de frågorna i politiska sammanhang för att se vad som görs, säger hon.
Som vanligt när det handlar om kommunerna, som är självstyrande, är den samlande bilden att det ser olika ut över landet och att situationen därför är svår att greppa.
Det visar sig att inte heller arbetsgivar- och intresseorganisationen Sveriges kommuner och regioner, SKR, har gjort någon övergripande lägesbeskrivning.
– Men min bild är ändå att det görs mer nu än på länge, säger Sabina Joyau, samordnare av äldreomsorgsfrågor på SKR.
Hon lyfter fram Socialstyrelsens lista som visar att drygt 80 procent av kommunerna numer har beredskapsplaner vid händelse av värmebölja (se intill vilka kommuner som saknar sådana planer).
SKR gör inga egna aktiva insatser för att höja den kommunala värmeberedskapen, förutom att sprida myndigheters faktablad och vägledningar om betydelsen av förberedelser.
– När det handlar om värmeböljor gäller det ju att agera och vara förberedd innan värmen kommer, säger Sabina Joyau.
Det material SKR rekommenderar kommunerna att ta del av kommer från Folkhälsomyndigheten som hösten 2018 fick regeringens uppdrag att bland annat kartlägga erfarenheterna av det årets värmebölja.
En av slutsatserna var att kommuner och regioner behöver rutiner för att klara av liknande situationer.
Ida Knutsson, utredare på Folkhälsomyndigheten och författare till rapporten, vill sex år senare inte dra några slutsatser om hur det står till med kommunernas beredskap för att hantera en liknande situation.
– Men samordningen mellan myndigheterna har blivit bättre, säger hon.
PROpensionären riktar frågan om beredskapen har förändrats till äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).
I ett skriftligt svar hänvisar hon till Socialstyrelsens uppgifter om att andelen kommuner med beredskapsplan för höga temperaturer ökade från 67 till 85 procent mellan 2018 och 2023. ●
Alvesta
Boden
Bollnäs
Burlöv
Dorotea
Eksjö
Gnosjö
Gällivare
Göteborg, socialförvaltningen sydväst
Hultsfred
Hylte
Högsby
Knivsta
Lomma
Lund
Lycksele
Mjölby
Mölndal
Nordanstig
Olofström
Orsa
Partille
Sorsele
Stockholm, Farsta
Stockholm, Hägersten-Älvsjö
Storuman
Surahammar
Södertälje
Tidaholm
Torsås
Trollhättan
Täby
Valdemarsvik
Vara
Vilhelmina
Vännäs
Värnamo
Växjö
Åre
Åsele
Älvdalen
Ängelholm
Ödeshög
Övertorneå
Källa: Socialstyrelsen, Öppna jämförelser 2023
Krisberedskap inom socialtjänst och kommunal hälso- och sjukvård.