Roman: Under hela sin författarkarriär har Ann-Helén Laestadius har skrivit om samisk identitet. Hennes första vuxenroman, Stöld, skildrade rasismen och hatbrotten som drabbar samer i norra Sverige idag.
Den blev en viktig ögonöppnare för många, men det kändes inte riktigt som om författaren hade fått visa hela sin potential.
Det gör hon däremot i sin nya roman, Straff. Det är en stark berättelse om övergreppen i nomadskolorna, internatskolorna för samiska barn. Läsaren möter fem renskötarbarn: Jon-Ante, Anne-Risten, Marge, Nilsa och Else-Maj. De är sju år när de på 1950-talet tas från sina familjer och sätts i nomadskolan, där den sadistiska husmor Rita härskar. Hon som kallar sig god kristen, men gärna luggar barnen så hårt att håret lossnar. Barnen skaffar sig olika överlevnadsstrategier, växer upp och försöker glömma.
Men trettio år senare återvänder en åldrad Rita till det nordliga samhället och gamla sår rivs upp igen.
Straff
Ann-Helén Laestadius | Romanus & Selling
Det här är den tyske författaren Horst Krügers klarsynta och skrämmande redogörelse för hur Hitler kunde ta makten i Tyskland. Långt efter kriget och Tredje rikets fall återvänder Krüger till villaförorten Eichkamp där han växte upp. Hans memoar formar sig till en skoningslös uppgörelse med de vanliga tyskar som inte tog ställning mot nazismen.
Inga av familjen Krügers medel-
klassgrannar i Eichkamp var nazister. Men i takt med Hitlers växande framgångar, började allt fler att markera sin lojalitet med Tredje riket. De började att försiktigt göra hitlerhälsning och klistra hakkors på barnens cyklar, mest för säkerhets skull. När Hitlers maktövertagande var ett faktum, vågade ingen i Eichkamp ifrågasätta honom.
Krüger visar att tystnad är en acceptans, att inte protestera är detsamma som medlöperi. När underliga vindar nu åter blåser genom samhället känns hans bok, som gavs ut i Sverige första gången 1967, obehagligt aktuell.
Vårt kvarter – en uppväxt i Hitlertyskland
Horst Krüger | övers. Anne-Marie Odstedt, Weyler
Polisen Ingrid Wolt begår ett brott och avtjänar tre år i fängelse. När hon frisläpps sommaren 1983, handlar allt bara om att försöka få tillbaka den fosterhemsplacerade lilla dottern Anna. Men då måste Ingrid skaffa ett arbete – och till polisen kan hon inte gå tillbaka. Hon flyttar till Dalarna för att komma bort, men upptäcker snabbt att ingen vill anställa en tidigare straffad.
Det är då hon startar Siljans spaningsbyrå och får in ett märkligt försvinnande. Ninni Schulman blir bara bättre och bättre som författare. Det här är en mångbottnad historia om utanförskap och det lilla samhällets mörkersidor.
Som vi lekte
Ninni Schulman | Bazar förlag
Kan oavslutade böcker berätta något väsentligt om litteraturen? Ja, kanske till och med mer än de som slutfördes, menar essäisten Kristoffer Leandoer. Här skriver han om författare i världslitteraturen som sätter i gång för sent, skriver i fel genre eller inte har stilistiska redskap som duger.
Boken handlar om skrivandet som process och hantverk, men också om att all litteratur – även den som kommer ut i bokform – egentligen är oavslutad innan den möter sina läsare. Missa inte denna ljuvliga, underhållande och spränglärda bok!
Den oavslutade litteraturen
Kristoffer Leandoer | Natur och Kultur
■ Natten, Sara Gordan, Bonniers. En kvinna söker i förtvivlan efter sin försvunna, svårt diabetessjuka tonårsdotter i natten. Gordans roman är en djupt berörande skildring av en svår relationskris.
■ Mannen på gatan, Trevor Wood, övers Jessica Hallén, Modernista. Lysande deckare om en hemlös krigsveteran som hjälper en flicka att leta efter en försvunnen far. Snart inser han att han slagit in på ett farligt spår.