Är du nyfiken på din släkt och ditt ursprung? Att släktforska är en fantastiskt spännande hobby som passar de flesta nyfikna. PROpensionären tipsar dig om hur du kommer igång med utforskandet.
Förr behövde man fara runt mellan pastorsexpeditioner och olika arkiv för att släktforska men så ser det inte längre ut. Med digitala verktyg kan du nå kyrkböcker och andra arkiv från hemmet. Det finns flera olika aktörer på marknaden som tillhandahåller digitaliserade kyrkböcker. De finns också tillgängliga på många biblioteks datorer och på landsarkiven.
Nu är det din tur att börja släktforska! Bestäm vilken person du vill starta med. Det måste vara någon som är född före 1949 – det finns nämligen en sekretessgräns på 70 år. Du bör också veta när, och i vilken församling, personen är född. Socken och församling är samma sak.
Oavsett vilken tjänst du använder för att komma åt kyrkböckerna, börjar du med att hitta rätt församling. I församlingen finns namnen på alla kyrkböckerna där. De vanligaste kyrkböckerna är: Husförhörslängder/församlingsböcker, In- och utflyttningslängder, Födelse- och dopböcker, Lysnings- och vigselböcker samt Död- och begravningsböcker.
När du är i rätt församling klickar du på den födelsebok som innehåller det födelseårtal du letar efter. I födelseboken får du namnet på barnet och föräldrarna – och antingen adressen eller en sidhänvisning till husförhörslängden.
Gå till rätt årtal i husförhörslängden (samma år som barnet föddes), och leta upp familjen där. Här ser du föräldrarnas födelsedatum och deras födelseförsamling. Även äldre syskon finns med. Välj om du vill söka vidare på modern eller fadern, och gå till dennes födelseförsamling. Där letar du upp den födelsebok som innehåller rätt årtal, precis som du gjorde nyss. När du hittar födelsenotisen får du uppgift om adress eller sida i husförhörslängden. I husförhörslängden hittar du familjen.
När en person flyttade till eller från en ny församling skrevs den in i in- och utflyttningslängderna, det finns också en notering i husförhörslängden. Pigor och drängar flyttade nästan varje år. Tjänstefolket hade en vecka ledigt i slutet av oktober och många började en ny tjänst den 1 november. Man kan följa en person framåt eller bakåt i tiden genom husförhörslängder och flyttböcker.
Om du läser i husförhörslängden att någon flyttat till en ny församling kan du hitta den personen i utflyttningslängden, med en notering om vart personen flyttat. Då letar du upp den personen i nya församlingens inflyttningslängd, och får en hänvisning till adress eller sidnummer i husförhörslängden.
Det är så här man gör för att leta sig bakåt eller framåt generation för generation. Om anteckningarna är otydliga eller om viktiga uppgifter saknas kan det bli problem, men med lite list och tålamod går det att lösa det mesta. Det är ett riktigt detektivarbete att släktforska.
Det är viktigt att anteckna allt man hittar strukturerat för att hålla reda på alla namn och årtal. Enklast är att fylla i sina uppgifterna i ett släktträd. Ett släktträd som utgår från en person och visar släktingarna bakåt kallas antavla. Som nybörjare räcker det bra med en antavla utskriven på papper. Efterhand som du hittar mer finns det flera olika nätbaserade släktforskarprogram att välja på för att dokumentera din forskning.
Ha inte för bråttom, och notera noga allt du hittar. Det kan finnas barn med samma namn som är födda samma dag, så se till att det verkligen är rätt person du hittar. På nätet finns många publika släktträd och det kan vara frestande att ta delar av dem till sin egen forskning. Men det kan finnas många fel i dem, så lägg aldrig till namn och födelsedatum som du inte själv kunnat verifiera.
Runt 50 000 svenskar har gjort DNA-test för att upptäcka sina rötter. Men om du inte släktforskat lite innan får du inte så stor nytta av testet. Vitsen är att hitta nya personer man är släkt med och försöka utröna släktskapet – och då behöver man ett släktträd.
När du lärt dig hur man förflyttar sig mellan husförhörslängder och födelseböcker finns det mycket mer att utforska. Prova att öppna vigselböcker, dödböcker och flyttlängder.
Kyrkböckerna finns kvar, så det brådskar inte att söka i dem. Men vänta inte med att prata med äldre släktingar – och samla in fakta och släktberättelser. Kanske finns det också brev, dagböcker, tidningsurklipp, fotoalbum eller andra dokument sparade. Försök ta reda på vilka personer man kan se på gamla släktfotografier.
Amerikanska Ancestry är störst och israeliska MyHeritage är tvåa. Störst på svenskt material är Arkiv Digital. Både svenska Riksarkivets digitala forskarsal och amerikanska mormonkyrkans Familysearch är gratis att forska i. De andra aktörernas tjänster kan man prova gratis 1-2 veckor, därefter kostar de mellan 1 700 och 3 000 kr/år .
Gratis antavlor att skriva ut finner du bland annat på Riksarkivet