Många som drabbas av högt blodtryck vet inte om det. För Marianne Kjellquist, 76, kom beskedet som en överraskning.
Hur har du det med trycket idag?
– Tack bra. Varken för högt eller för lågt. I balans, kan jag säga.
Ett par gånger i månaden brukar det bli. Marianne mäter på morgonen före frukost eller på kvällen när dagens aktiviteter tonat ut.
– Det är viktigt att ta det lite lugnt, och inget kaffe eller mat innan provtagningen. Man får ha en strategi där.
Kontrollen är inte komplicerad, mätaren sköter sig själv. Marianne gör om proceduren två till tre gånger med några minuters mellanrum och kontrollerar att värdena liknar varandra. Ligger resultatet högt är det dags att ta kontakt med läkaren. Det är viktigt att inte ändra sin medicinering på egen hand.
Blodtrycket varierar från individ till individ och i olika åldrar. Ju äldre vi blir desto högre blir blodtrycket. Bland personer över 65 år beräknas hälften ha högt blodtryck.
Blodtrycket beror på hur stor kraft som hjärtat använder när blodet pumpas runt och hur mycket motstånd det är i blodkärlen. När blodet pressas genom artärerna med högre tryck än normalt talar man om förhöjt blodtryck.
Blodtrycket varierar under dygnet av både fysiska och psykiska orsaker. Det är högre när vi är fysiskt aktiva och musklerna behöver mer blod, eller i stressituationer då hjärtat pumpar hastigare. Blodtrycket är lägre när vi slappnar av och vilar och, i regel, lägst på natten när vi sover.
Blodtrycket mäts i millimeter kvicksilver, mm Hg. Det anges med två tal, till exempel 120/80 som uttalas 120 över 80. Det första talet anger övertrycket, det systoliska trycket, som uppstår när hjärtat drar ihop sig och pumpar ut blod. Det andra talet anger undertrycket, det diastoliska trycket, när hjärtat slappnar av och fylls med nytt blod. Det är viktigast att hålla koll på att det övre trycket inte är för högt. Det förutsäger bäst risken för komplikationer.
Faktorer som inte går att påverka: Ärftliga anlag, hög ålder och manligt kön.
Faktorer som går att påverka: Typ 2 diabetes, övervikt, negativ stress, stillasittande livsstil, fet och saltrik kost, rökning, snusning och hög alkoholkonsumtion.
Ofta är det flera bakgrundsfaktorer som sammantaget bidrar till det höga blodtrycket.
Läs mer: Riksförbundet HjärtLung har cirka 35000 medlemmar, 141 lokalföreningar och 21 länsföreningar.
Hemsida: www.hjart-lung.se
Telefon: 08-556 06 200
Epostadress: info@hjart-lung.se
Det var i femtioårsåldern som Marianne Kjellquists höga blodtryck upptäcktes. Under en period av extrem stress på jobbet blev hon sjukskriven och ordinerades blodtryckssänkande medicin.
– Att jag hade högt blodtryck kom som en överraskning eftersom jag tidigare alltid hade haft lågt blodtryck. Jag trodde att det alltid skulle vara så, att jag så att säga var skapt för lågt blodtryck. Men det kan ändras, helt klart.
I omkring tjugo år har Marianne tagit sin blodtrycksmedicin. Vid ett par tillfällen ansåg hennes läkare att det var dags att trappa ned och sänka dosen. Det fungerade ett par år, sedan ökade trycket igen.
– Idag äter jag mina blodtryckssänkande tabletter, har koll på mitt tryck, rör på mig mycket och försöker undvika stress.
Marianne är aktiv inom Riksförbundet HjärtLung, en patient-
organisation för personer med hjärt-, kärl- och lungsjukdom. Det är roligt med alla engagemang, men de tar också tid. Ibland blir det mer än fullt upp.
Vad gör du om du känner dig stressad?
– Jag försöker sortera i huvudet – ta en sak i taget och säga nej till flera uppdrag. Att hitta tid för återhämtning mellan uppdragen är också viktigt. Då stickar jag och kramar katten, det är en del av min medicin.
Eftersom högt blodtryck är en riskfaktor för många sjukdomar, känns det bra att ha egen koll. Det är som en livförsäkring, anser Marianne.
– Men mina jämnåriga har ofta ingen aning om sitt blodtryck. Jag brukar tipsa dem om att skaffa sig en egen blodtrycksmätare.
Själv bär hon alltid med sig mätaren så att hon har den tillgänglig, till exempel på möten med föreningen. Om någon känner sig svag och yr, kollar hon upp att trycket är ok så ingen behöver vara orolig i onödan.
Kanske omedvetenheten om det egna blodtrycket beror på att många äldre inte vill störa läkare och sjuksköterskor i onödan. Men vi ska inte dra oss för att be om att få vårt blodtryck kollat på vårdcentralen, även om vi inte känner oss sjuka, resonerar Marianne.
– Jag hörde av mig en gång till min hälsocentral och frågade om jag kunde komma och kolla mitt blodtryck. Har du ont? frågade de. Nej, svarade jag. Är du sjuk? Nej, jag vill bara att ni gör en koll. De var uppenbart förvånade över min fråga. Jag tror att det ibland kan finnas en oförståelse i vården för just förebyggande vård.
Därför vill Marianne uppmana äldre att kontakta sjukvården även om det inte gäller ett akut behov.
– Vi har rätt att ta den platsen för att ha koll på hur vi mår. Precis som många av oss gjorde under vår yrkesverksamma tid. ●
Högt blodtryck är vanligt, men ger sällan symtom. Därför är det viktigt att du gör regelbundna kontroller.
Hypertoni, högt blodtryck, räknas till en av våra folksjukdomar. I Sverige drabbas nära hälften av alla mellan 65 och 85 år. Om blodtrycket är riktigt högt kan det orsaka yrsel, huvudvärk och trötthet. Men ofta märks inga symtom.
– Det lömska är att högt blodtryck inte påverkar allmäntillståndet. Det enda sättet att säkert veta om det är förhöjt är genom att mäta det, säger Johan Sundström, kardiolog och professor i epidemiologi vid Uppsala universitet.
Ett för högt blodtryck ökar risken att drabbas av en rad allvarliga sjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt, förmaksflimmer, njursvikt och demens. Att få ned blodtrycket till normal nivå är därför ett effektivt sätt att förebygga framtida sjukdom och förtida död.
– Om fler visste om sitt höga blodtryck skulle sannolikt mer än tusen liv kunna räddas varje år, säger Johan Sundström. Ofta upptäcks ett högt blodtryck för sent, när en patient kommer in akut och redan har utvecklat en följdsjukdom.
Om du inte redan har koll på ditt blodtryck, tag kontakt med sjukvården för en kontroll, råder Johan Sundström. Om det är högt, diskutera med din läkare vilken behandling som kan vara lämplig för dig. Ofta ordineras en kombination av medicinering och förändrade levnadsvanor.
Rekommendationen är att patienten, som ett komplement till sjukvårdens mätningar, själv mäter sitt blodtryck. Blodtrycksmätare, som är enkla att använda, finns att köpa på apotek.
– Var aktiv och ta ditt blodtryck på allvar, betonar Johan Sundström. Att du är delaktig i din behandling ökar dina chanser att nå ett bra resultat och därmed också må bättre. Fråga alltid din läkare när du undrar något kring ditt blodtryck. Det är viktigt att ta medicinen och inte sluta med sina tabletter när man mår bättre. ●
Utöver medicinsk behandling kan du ändra något i din livsstil, som att du slutar röka, rör på dig mer, minskar stressen, äter hälsosammare, förbättrar din sömn och dricker mindre alkohol.
I dag finns också många mätare som man kan använda för att mäta blodtrycket på egen hand hemma. De är av olika kvalitet och alla är inte helt tillförlitliga. För att få ett korrekt uppmätt blodtryck bör du se till att någon professionell inom vården kan mäta ditt blodtryck första gången. Blodtrycket kan enkelt mätas av en sjuksköterska på vårdcentralen.
På vårdcentralen kan man också göra en bedömning av det uppmätta värdet. Efterhand, om du får behandling mot högt blodtryck, kan du följa upp effekten av behandlingen genom att mäta trycket på egen hand. Blodtrycksmätare kan köpas på apoteket.
Innan du ska mäta ditt blodtryck är det bra att undvika sådant som höjer blodtrycket.
Här är några saker du bör tänka på:
• Vila minst fem minuter före mätningen.
• Drick inte kaffe eller te under en halvtimme före mätningen.
• Rök/snusa inte under en halvtimme före mätningen.
Källor: Vårdguiden 1177, Riksförbundet HjärtLung.