En höjning av medlemsavgiften med 10 kronor per år, att alla medlemmar ska kunna delta i alla föreningars verksamhet, inte bara den egna, och att PRO ska verka för ett fossilfritt samhälle. Det var några av alla de beslut som fattades av PRO:s kongress i helgen.
Medlemsavgiften i PRO går i olika stora delar till riksorganisationen, distrikten och föreningarna. En av de frågor som väckte debatt på kongressen var styrelsens förslag att höja medlemsavgiften till riksorganisationen, från 190 till 200 kronor per år, alltså med 10 kronor, vilket blir drygt 80 öre per månad. Detta för att PRO ska kunna fortsätta driva intressepolitiska frågor och utveckla verksamheten med full kraft, och för att riksorganisationen ska kunna fortsätta ge distrikt och föreningar stöd i detta viktiga arbete.
Förslaget fick dock mothugg från flera ombud, som inte ville se någon höjning. Ett av dem var Johnny Löfstrand från Ångermanland:
– Många föreningar går som tåget. Det är där vi ska satsa och ge möjlighet att höja avgiften, inte höja avgiften till riksorganisationen.
Anders Lind från Östergötland var inne på en liknande linje:
– Mycket av det som görs av riksorganisationen är bra, men vi måste ta tag i och satsa på de lokala frågorna för det är där vi har möjlighet att få nya medlemmar.
Kaja Nyström, ombud från Uppsala, uttryckte dock stöd för den föreslagna höjningen:
– Prisutvecklingen gör att riksorganisationen behöver större resurser för att PRO ska kunna överleva till nästa kongress, och för att kunna utvecklas, sa hon.
Yngve Lindqvist från Västerbotten menade att det nog skulle gå att motivera en höjning av medlemsavgiften med drygt 80 öre per månad för medlemmarna, medan Sam Venngren, ledamot i styrelsen för riksorganisationen, försäkrade att allt gjorts för att spara på verksamheten, att det inte gick att sänka kostnaderna mer och att det enda som därför återstår är att öka intäkterna, det vill säga höja medlemsavgiften.
Och det blev också kongressens beslut, efter en omröstning som utföll med rösterna 175 för och 69 mot.
Det mesta på kongressen gick styrelsens väg, i bemärkelsen att styrelsens förslag oftast vann bifall. Men efter en omröstning slog ombuden fast att PRO ska verka för att få till stånd en utredning om aktiv dödshjälp. Styrelsen menade att diskussionen om att underlätta människors dödsprocess är viktig, men att det inte är en fråga som PRO bör driva. Men där fick alltså styrelsen ge med sig.
Även i en motion som rörde klimatfrågan gav ombuden styrelsen bakläxa. Styrelsen menade att det är svårt för PRO att arbeta med alltför många frågor, utöver de som redan finns med i handlingsprogrammet, men kongressombuden röstade igenom att PRO aktivt ska verka för ett fossilfritt samhälle.
Ett annat beslut på kongressen var att alla PRO-medlemmar ska vara välkomna till alla PRO-föreningars verksamhet, inte bara den egna. Detta under förutsättning att lokalerna är tillräckligt stora och att andra förutsättningar finns.
Kongressen antog också en ny skrivning i PRO:s stadgar som understryker att PRO är en modern organisation som utöver de viktiga fysiska mötena ska främja möjligheten att träffas med hjälp av digitala verktyg. Styrelser i PRO:s samtliga organisationsled ska därför ha möjligheten att besluta om arbetsmetod för sina möten och kan därför välja att genomföra årsmöten och andra möten digitalt.
Ett nytt handlingsprogram, som pekar ut vilka intressepolitiska frågor som PRO ska driva under de kommande åren, antogs också, och där kommer alltså skrivelsen om att PRO ska verka för ett fossilfritt samhälle i fortsättningen att ingå. Prioriterade frågor i handlingsprogrammet är bland annat kravet på en höjd allmän pension, en bättre och likvärdig äldreomsorg och att tandvården ska ha ett högkostnadsskydd som det för hälso- och sjukvården. Ingen äldre person ska behöva avstå från nödvändig tandvård av ekonomiska skäl.
Det tidigare PRO-kravet på att premiepensionssystemet ska avskaffas slopas i det nya handlingsprogrammet, men PRO kommer framöver att jobba för att endast seriösa aktörer ska få ingå i PPM-systemet. Dessutom vill PRO att en gas som höjer pensionerna i goda ekonomiska tider ska införas i pensionssystemet, på samma sätt som den nuvarande så kallade bromsen sänker pensionerna i sämre tider.
Kongressombuden beslöt även att ambitionen från och med nu är att representanterna i PRO:s beslutande organ ska spegla andelen män/kvinnor i medlemskåren, vilket innebär att cirka 60 procent ska vara kvinnor. Ombuden fattade också beslut om att den skrivning som antogs vid förra kongressen 2018, om att PRO är en feministisk organisation, ska vara kvar.
Ett annat beslut som togs var att det fortsatt ska vara kongress vart fjärde år, men att det också ska hållas en mellankongress vartannat år för att PRO:s högsta beslutande organ lättare ska kunna följa utvecklingen i såväl organisationen som samhället i stort och fatta beslut snabbare än idag.
Antalet ombud på båda formerna av kongresser ska även minskas, till 150 ombud från distrikten och 11 styrelseledamöter. Hittills har antalet ombud på den ordinarie kongressen varit 240, plus styrelsens 11 ledamöter.
Styrelsen hade också föreslagit att det administrationsbidrag som betalas ut från riksorganisationen till PRO:s 26 distrikt skulle sänkas, från nuvarande 135 000 till 120 000 kronor per år och distrikt. Detta bland annat med motiveringen att alla distrikt i största möjliga mån bör bära sina egna kostnader, och att bidraget är orättvist då det utgår med samma summa oavsett hur många medlemmar som finns i distriktet. Denna fråga, som hängde ihop med förslaget att höja medlemsavgiften, engagerade flera av kongressombuden som inte ville sänka bidraget. I slutändan gick dock kongressen på styrelsens förslag.
Sammantaget med höjningen av medlemsavgiften med 10 kronor per år innebär sänkningen av administrationsbidraget att riksorganisationen nu får bättre ekonomiska möjligheter att arbeta med de beslut som fattades av ombuden på kongressen, vilket i slutändan syftar till att förbättra livsvillkoren för medlemmarna.