Han hittade dubbelmördaren i Linköping och har letat efter pappor på tv. Nu kommer DNA-släktforskaren Peter Sjölund med en ny bok.
Vi är alla valloner heter Peter Sjölunds nya bok. Titeln anspelar på att många svenskar tror, och önskar, att de har vallonska rötter, särskilt om de är mörka och har lätt för att bli solbrända.
Vallonerna kom till Sverige på 1600-talet som arbetskraft. Så varför vill så många vara valloner?
– De gjorde stor nytta, de moderniserade vår järntillverkning. Men det förklarar inte varför de blev så populära, säger Peter Sjölund. Det var först när rasbiologerna i början på 1900-talet proklamerade att bland annat mörkhyade personer var dåliga människor. Utom vallonerna.
Så hur många ättlingar finns idag? Är vi alla valloner?
– Det är svårt att beräkna, från 500 000 till en miljon, säger Peter Sjölund. Bland dem som faktiskt har släktforskat har 25 procent hittat valloner i släkten.
Peter Sjölund tar i sin bok även upp myten att många tror sig vara släkt med kungahuset. I äldre tider var sådana rykten ovanliga, eftersom de kungliga var öppna med vilka barn som kommit till utanför äktenskapet. Men på 1800-talet börjar hovet lägga locket på. Det är då rykten om att någon kunglighet är far till oäkta barn sprids.
– På 1800-talet var det skamligt för en kvinna att föda barn utan känd pappa. Då var det lättare att säga att det var kungen som farit förbi. Det var mer okej.
Peter Sjölunds intresse för släktforskning tog fart under gymnasietiden. Då intresserade han sig för sina rötter i släkten Bure, världens största kartlagda allmogesläkt.
På 1500-talet var man mer inne på att fabricera adliga rötter. Men riksantikvarie Johan Bure ville få fram sin riktiga släkt.
– Han forskade på sin mammas släkt vilket var helt unikt då. Han intervjuade alla hennes släktingar och fick ihop över 2 000 ättlingar. Men när han fick höra om en riddare i Sundsvall började han lägga till saker som inte riktigt stämde.
Syftet med boken är att dels slå hål på myter, dels få upp ögonen på folk att inte svälja allting man stöter på. Men Peter Sjölund vill också slå ett slag för att inte bara leta efter riddare och kungligheter i släkten. Det finns många intressanta öden bland vanliga människor, särskilt spännande kvinnor, vilket han ger flera exempel på.
Peter Sjölund påpekar att internet både är en himmel och en förbannelse för släktforskningen.
– Internet underlättade mycket för själva forskningen. Alla kyrkböcker finns på nätet, förr var de bara svartvita bilder på mikrofilm. Nu är det mycket lättare, inte minst för att hålla kontakten. Det finns många grupper på Facebook som hjälper varandra. Men om någon har lagt ut ett felaktigt träd finns det alltid någon som kopierar det och så sprids det.
Peter Sjölunds råd om man vill släktforska är att jobba med originalen, och att göra jobbet själv.
Gå in på propensionaren.se/tavlingar och tävla senast den 5 oktober 2023.