”Pensionssystemet måste ändras”

Organisation Tantpatrullen driver sedan snart nio år frågan om större jämställdhet mellan manliga och kvinnliga pensionärer. Så gott som varje torsdag vid lunchtid står organisationens aktivister vid riksdagshuset i Stockholm och gör frågan synlig. Ordföranden Birgitta Sevefjord, som också undertecknade artikeln från Sveriges kvinnoorganisationer där Tantpatrullen är medlem, har bland annat ett förflutet som EU-parlamentariker för Vänsterpartiet.
Hon berättar att det var en rapport från PRO om att kvinnor har sämre pension än män som blev den tändande gnistan för rörelsen.
– Rapporten var liksom det första som åtminstone vi såg, som visade på det här med fattigpensionärer. Fram tills dess hade vi fått lära oss att vi i princip har världens bästa pensionssystem, men där började den bilden att krackelera. Utan att förhäva mig så tror jag att vi i patrullen har haft en viss påverkan.
Birgitta Sevefjord tillägger att åren av engagemang i Tantpatrullen med fokus på kvinnliga fattigpensionärer, har gett mer respons än 40 år som politiker.
Och trycket kring frågan kan öka ytterligare, tror Birgitta Sevefjord, inte minst om de rikstäckande pensionärsorganisationerna agerade mer resolut.
– Vi pratar ganska mycket om det. De tre stora pensionärsorganisationerna som vi träffar och har demonstrerat ihop med – PRO, SPF och SKPF – har tillsammans
700 000 medlemmar. Men när man kallar till demonstration på Mynttorget så kommer det 150 personer.
Många som har engagerat sig i Tantpatrullen har en bakgrund i folkrörelserna och är vana vid att visa sitt engagemang.
– Det är vår styrka. Vi vågar stå på gator och torg och skrika och sjunga och tjoa. Alla har inte den erfarenheten utan tycker att det är läskigt, man går hellre och spelar boule eller tar skogspromenader. Det är både trevligt och viktigt – men det förändrar inte!

När rapporten från Nordiska ministerrådet/Sveriges kvinnoorganisationer kom i början av året kommenterades den av Joel Stade, sakkunnig hos PRO om bland annat pensioner, i ett blogginlägg på organisationens webbplats:
”Det finns mycket att lära av våra grannar. En viktig insikt i den nordiska rapporten är att det är fullt möjligt att ha ett pensionssystem där arbetet spelar roll för pensionen samtidigt som utfallet inte blir så skevt som vi ser i Sverige.”
För PROpensionären beskriver Joel Stade ojämlikheten mellan män och kvinnor som ett problem som hotar pensionssystemets legitimitet.
– Men det är svårt att få några bra förslag på bordet om vad man borde göra.
Han konstaterar att det är lätt att formulera idéer om vad som kan göras för att kommande generationers pensionärer ska få mer jämställda pensioner, till exempel individualiserad föräldraförsäkring för att män ska ta ett större ansvar när barnen är små, och rätt till heltidsarbete i yrken där många kvinnor jobbar.
– Men vad vi ska göra för de nuvarande pensionärerna, det är mycket svårare att säga – och det är en svaghet i pensionssystemet.
Han konstaterar att systemet har både för- och nackdelar.
– En fördel är att många känner en instinktiv känsla av att det är rättvist att man får pension i paritet med det man har arbetat. Men vi får också dessa konsekvenser som är negativa för kvinnor.

Ett direkt utslag av det utbredda missnöjet med pensionerna är att Pensionsmyndigheten tagit initiativ till ett antal skrifter kallad ”Vägvalsserien”.
I slutet av mars släpptes en rapport där två alternativa pensionssystem skissas upp. Det ena lika för alla oavsett inkomster under arbetslivet, det andra med stärkt grundskydd men fortfarande en stor del baserad på hur mycket arbetslivet gett. Inget facit lämnas för vad de två riktningarna skulle innebära, syftet är att beskriva möjliga förändringar.
”Ett pensionssystem är som vackrast på ritbordet men när det införts och utsätts för påfrestningar visar sig effekterna av de politiska avvägningar och kompromisser på vilka alla system vilar”, skriver myndigheten och slår fast att detta är en del av förklaringen till dagens pensionsdebatt.
”Varje pensionssystem är också ett resultat av de värderingar som rådde och den verklighet det skapades i. Men samhället och värderingar förändras över tid och utvärderingar av pensionssystem sker därför naturligen utifrån hur omvärlden ser ut nu och inte hur förutsättningarna var när det skapades. Det är ytterligare ett skäl till dagens debatt om pensionsnivåer och om pensionssystemets utformning.”
Inget väsentligt kommer att hända med pensionerna inom överskådlig tid, enligt socialförsäkringsministerns statssekreterare Anna Pettersson Westerberg (M) när hon talade under seminariet som anordnades i samband med att myndigheten släppte sin rapport.
”Det finns ingen anledning att riva upp hela bygget, utan att styra kosan mot säker hamn, sitta stilla i båten och jobba vidare.”
Diskussionen lär däremot fortsätta. ●