Hissbidrag och statligt investeringsstöd för att bygga hyresrätter med lägre hyra. Det är ett par krav i PRO:s nya bostadspolitiska program. – Hissbidrag skulle kunna användas till att bygga hissar utanpå bostadshus, säger Bo Andersson, tillförordnad sammankallande i PRO:s bostadspolitiska grupp.
”En god bostad är en rättighet”. Så inleds PRO:s bostadspolitiska program, som styrelsen nyligen har antagit.
Ett mål och ett till synes självklart ideal, som idag dock ligger långt ifrån den verklighet och den bostadssituation som många av landets pensionärer befinner sig i.
Nyligen släppte Socialstyrelsen en rapport som visar att den genomsnittliga väntetiden till en plats på särskilt boende för äldre i landet ökat jämfört med året innan. Idag ligger den på i genomsnitt 64 dagar från kommunens beviljande beslut till en reell plats på särskilt boende. Samtidigt beräknas antalet personer över 80 år växa framöver, från dagens 500 000 till över 800 000 personer 2030.
För den som ännu inte är redo för äldreboende och i stället behöver en seniorbostad, gäller det ofta att ha både tid att stå i kö och gott om pengar, eftersom bostadens hyresnivå kan vara hög. Vill man i sin tur bo kvar hemma så länge som möjligt kan brister i tillgänglighet både inne i och utanför bostaden ställa till det.
Tidigare i år har PROpensionären.se exempelvis skrivit om 81-åriga Sussie Hellsten, som inte vill flytta, men lever utan hiss och har svårt att ta sig upp till sitt hem på tredje våningen i Kärrtorp i södra Stockholm.
En situation som många av hennes jämnåriga kan känna igen sig i. Omkring hälften av dem som är över 65 år i Sverige och bor i flerfamiljshus saknar tillgång till hiss. Ett skäl är att en stor del av Sveriges bostadsbestånd byggdes på 1950- och 60-talen, innan kravet på hiss vid nybyggnation av hus högre än två våningar infördes 1977.
Äldre skulle kunna bo kvar i sina hus, om man bygger hiss utanpå. Bygger man fler bostäder med hiss utanpå skulle man också bygga på fler våningar.
Staten och kommunerna bör ansvara ekonomiskt för att hissar installeras i det existerande bostadsbeståndet, enligt PRO, som i sina krav bland annat efterlyser ett återinfört hissbidrag, ett statligt bidrag till bostadsbolag som togs bort i slutet av 1990-talet.
– Äldre skulle kunna bo kvar i sina hus, om man bygger hiss utanpå. Bygger man fler bostäder med hiss utanpå skulle man också bygga på fler våningar, säger Bo Andersson.
I sitt nya bostadspolitiska program lyfter PRO flera krav för att komma tillrätta med den eskalerande bostadskrisen för pensionärer (se faktaruta). Här lägger organisationen ett stort ansvar på det allmänna – det vill säga staten och kommunerna – som de anser måste ta en större roll i bostadspolitiken.
Ett av PRO:s krav är att återinföra det statliga investeringsstöd för hyresbostäder och bostäder för studenter som fanns mellan 2016 och 2021, men som riksdagen i slutet av 2021 beslutade att avveckla.
Nyproduktion som byggs idag får väldigt höga hyror.
Med ett återinfört investeringsbidrag skulle hyrorna bli rimligare för pensionärer, resonerar Bo Andersson.
– Nyproduktion som byggs idag, om det så handlar om trygghetsboende eller dylikt, får väldigt höga hyror, säger han.
Med investeringsstödet, som riksdagen beslutade att avveckla 2021, kunde hyran för en trerummare i hans egen hemstad Enköping exempelvis bli 3000 kronor lägre än en likvärdig lägenhet, byggd utan investeringsstöd, framhåller Bo Andersson.
Flera krav som faller under statligt ansvar – tänker ni nu uppvakta infrastruktur – och bostadsminister Andreas Carlson (KD) med dessa?
– Styrelsen fattade nyligen beslut om programmet, så vi är inte där än. Detta ligger längre fram i tiden, säger Bo Andersson.
Hur går ni vidare nu?
– Vi håller på att jobba med det, och den bostadspolitiska gruppen ska fortsätta föra ut detta. PRO:s bostadspolitiska program måste vara ett levande program som vi kan använda i distrikt, mot våra politiker kommunalt, regionalt och på riksnivå, och för att skapa studiecirklar och få upp frågan på dagordningen, säger Bo Andersson.
Enligt infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) finns dock inga planer på att exempelvis återinföra investeringsstödet, som han kallar ”en kostsam subvention med låg träffsäkerhet”.
”Det har varit ett dyrt stöd som riskerat att gå till projekt som ändå skulle ha genomförts, och har därför haft en begränsad effekt på bostadsbyggandet”, skriver Andreas Carlson (KD) i ett mejlsvar till PROpensionären.
”Stödet löser inte heller de grundläggande problem som är orsaken till bostadsbristen och köerna på hyresrättsmarknaden”, tillägger han.
1. Pensionärers frihet är avhängig ett bra boende och pensionärers frihet ska bli en tyngre faktor i frågor om byggande och boende.
2. Det allmänna – staten och kommunerna – ska åter ta en större roll i bostadspolitiken.
3. Underlätta för pensionärer att lämna stora bostäder och flytta till mer ändamålsenliga boenden. Fungerande flyttkedjor kräver att det byggs många nya bostäder, inte minst hyresrätter. Skatter och regler ska underlätta flyttar.
4.Klimatkrisen förändrar hur vi kan bygga och bo. Grönska ska planeras i de byggda miljöerna och bostadssektorn ska bidra i klimatomställningen. I val av byggmaterial ska det som är hållbart i ett livscykelperspektiv eftersträvas.
5. Genom att förtäta existerande bostadsområden och bygga till fler våningar i existerande hus kan fler pensionärer bo kvar där de känner sig hemma.
6. Låt pensionärer själva få större inflytande över beslutet att flytta till särskilt boende.
7. Reglerna kring bostadsanpassning ska skärpas och det allmänna bör finansiera att hissar installeras i det existerande bostadsbeståndet. Byggregler ska utformas så att nya byggda miljöer blir tillgängliga för alla. Allt byggande ska följa principen om universell utformning.
8. Återinför investeringsstöd för att bygga hyresrätter med lägre hyra.
9. Utjämna skattevillkoren mellan ägt och hyrt boende. Indexera bostadstillägget och höj taket.
10. Allmännyttan ska se till både affärsmässighet och samhällsintresset i sin verksamhet.
Källa: PRO
Var femte invånare i Sverige är idag 65 år eller äldre, antalet väntas öka framöver och vara omkring 2,5 miljoner år 2040. Samtidigt visar undersökningar att endast 20-25 procent av det svenska bostadsbeståndet är acceptabelt i fråga om tillgänglighet.
Under våren 2023 genomförde Novus på uppdrag av PRO och Arena Opinion en enkätundersökning bland PRO:s medlemmar.
Där svarade 15 000 medlemmar på frågor om sitt boende, ekonomi och vad de anser att PRO bör prioritera.
38 procent upplever att utbudet av bostäder som är anpassade till äldre i sin kommun är dåligt.
84 procent tycker att politiken borde göra mer för att tillgänglighetsanpassa bostäder för äldre.
58 procent anser att hyresrätter med låg hyra bör prioriteras när nya bostäder planeras, 48 procent tycker bostäder avsedda för personer som är 55 år eller äldre bör prioriteras, och 34 procent tycker att särskilt boende bör prioriteras.
Källor: PRO och Novus.
Den som har eller får en funktionsnedsättning kan söka ekonomiskt bidrag från hemkommunen för att anpassa din bostad.
Syftet är att ge möjlighet till självständigt liv i eget boende. För att få bostadsanpassningsbidrag ska man bo permanent i bostaden och behovet ska vara långsiktigt och bestående.
Bostadsanpassningsbidrag ges inte om behovet kan tillgodoses med hjälpmedel eller beror på byggnadstekniska brister eller brister i grundläggande bostadsfunktioner.
Anpassningen avser oftast enklare åtgärder i lägenheten.
Exempel på åtgärder som man kan få bostadsanpassningsbidrag för är: Tröskelborttagning, breddning av dörr, ersätta badkar med duschplats, ramper och dörrautomatik.
Källor: PRO och Boverket.