– Det finns en hel del du kan göra själv för att lindra och minska risken för förvärrade åderbråckssymtom, säger Nadja Milovanovic. Rör dig mycket, vila med benen högt och använd stödstrumpor!
Nadja Milovanovic har goda erfarenheter av egenvård för att förebygga och förhindra åderbråcksbesvär. Fysisk aktivitet står högst upp på listan. Regelbunden motion – promenader, simning eller cykling. När musklerna arbetar och spänns, pressar de ihop venerna och hjälper till att tvinga blodet uppåt till hjärtat.
– Det är vad det handlar om – att förbättra blodcirkulationen och stärka benens muskler.
I många fall ger inte åderbråck några besvär och är helt ofarligt. Men åderbråck kan också ge symtom som visar att det krävs medicinsk behandling: förändringar i huden, eksem och färgförändringar, ökad svullnad och smärta.
Nadja understryker vikten av att vara uppmärksam på förändringar som kan tyda på försämringar och behov av vård. Tunga ben och svullnad är ett tecken på att klaffarna i venerna inte fungerar.
– Om man har en ven som till exempel buktar ut så ska man genast söka hjälp och använda stödstrumpor.
Namn: Nadja Milovanovic.
Ålder: 73 år.
Bor: I Svängsta, Blekinge.
Yrke: Pensionär. Arbetade tidigare vid Facit i
Svängsta.
Intressen: Verksam i PRO Svängsta Asarum i Blekinge där hon leder kurser i qigong och gymnastik. Intresserad av hälsa, mat och träning i alla former.
Råd till läsarna: Det är viktigt att du sköter din kropp. Kom ihåg att i din kropp ”bor din själ”. Mår inte kroppen bra, så mår inte själen bra.
Nadja fick redan i 20-årsåldern svåra besvär med svullna, värkande ben och åderbråck som putade ut.
– Jag hade på den tiden ett arbete som krävde långa, stillasittande pass. Under min graviditet, jag var 21 år, gick jag upp 30 kilo och fick extremt svullna ben och fötter vilket innebar att jag hade svårt att gå. Ingen läkare reagerade på det då. Men hade jag vetat det jag vet idag, hade jag gått med stödstrumpor redan som ung.
Nadjas besvär blev till sist så allvarliga att sjukvården ordinerade operation med den metod som kallas stripping, där kirurgen snittar vid ankeln och ljumsken och drar ut hela venstammen.
– Jag opererades en gång under 80-talet och fick även så kallad skleroterapi. En metod som innebär att ett slags skum injiceras i åderbråcken, som gör att de skrumpnar och försvinner. Ytterligare två operationer gjordes under 90-talet.
– På den tiden var det inte någon diskussion om någon annan behandling än operation för min del. Efter operationerna kände jag mig bra ett par år. Men problemen kom alltid tillbaka. Med tiden slutade klaffarna i blodådrorna att fungera på grund av ständiga inflammationer.
Var tredje vuxen person har åderbråck, kallas också varicer.
Läckande venklaffar
I venerna, de ådror som för blodet tillbaka till hjärtat, finns klaffar, ett slags backventiler, som ser till att blodet strömmar åt rätt håll. Vid åderbråck fungerar klaffarna sämre, så att blodet stockar sig i underbenet.
Riskfaktorer
■ Hög ålder.
■ Ärftlighet.
■ Graviditet.
■ Övervikt.
■ Stående arbete.
■ Stillasittande.
Symtom och synliga tecken
De flesta har inga besvär alls av sina åderbråck mer än att de syns. Andra besvär kan vara att:
■ Du blir svullen i benet.
■ Huden runt åderbråcket kliar.
■ Åderbråcket ömmar vid beröring.
■ Det gör ont i benet om du står eller sitter länge.
■ Benet känns tungt.
■ Hudförändringar som missfärgning, inflammation, eksem eller svårläkta bensår.
bensår och blodproppar
Åderbråck är den vanligaste orsaken till bensår. Risken för bensår hos den enskilda patienten är liten, men ökar med åldern.
Risken för allvarlig, djup blodpropp är liten, men ofarliga ytliga blodproppar förekommer.
Kontakta en vårdcentral om benet svullnar, om du får bensår, hudinflammation, eksem eller ytliga blodproppar. Ring 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Du kan då få hjälp att bedöma symtom eller information om var du
kan söka vård.
Behandling mot åderbråck
I de flesta fall går det att lindra symtomen med hjälp av stödstrumpor.
Har man hudförändringar eller stora besvär så finns det flera metoder för att ta bort åderbråcken, de används också för kosmetiska skäl. Oftast behövs bara lokalbedövning. Det finns ingen metod som passar alla, så ofta kombineras olika metoder vid samma tillfälle.
1. Vid laser- eller radiofrekvensbehandling för man in en kateter/fiber inuti venen som bränns så att den skrumpnar ihop.
2. Via små stick kan man dra ut åderbråcksgrenar med en liten virkkrok.
3. Skleroterapi är då ett slags skum injiceras i åderbråcken, vilket får dem att skrumpna och försvinna.
Fortfarande opererar man vissa fall traditionellt på operationsavdelning. Det finns också flera andra metoder, till exempel lim. Lim rekommenderas dock inte i offentlig sjukvård i Sverige, eftersom det kan ge svåra överkänslighetsreaktioner.
Kostnad
Regionerna ersätter inte kostnad för behandling av åderbråck av kosmetiska skäl eller vid måttliga besvär. Enligt det nationella vårdförlopp och vårdprogram som publicerades av Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) 2022, bör man behandla åderbråck som orsakar hudförändringar, bensår och avsevärda symtom.
Egenvård
Alla åderbråck behöver inte behandlas av medicinska skäl. Det finns en hel del som du själv kan göra för att undvika att åderbråcken återkommer. (Se Råd för egenvård, nedan).
Venklaffarna är ett slags ventiler som ser till att blodet strömmar åt rätt håll. När klaffarna inte håller tätt samlas blodet i benets vener, vilket leder till svullnad och smärta.
Under senare år har åderbråcksbehandlingarna utvecklats med fler metoder. Vid laserbehandling bränns de skadade venerna bort. Medicinskt lim kan användas för att limma ihop venerna så att de skrumpnar och försvinner. Men ingen av dessa metoder har varit aktuella för Nadja.
– Eftersom jag har gjort så många operationer i mina vener så är det inte aktuellt med någon mer operation, utan det är stödstrumpor som gäller.
Tar du några läkemedel för att lindra besvären?
– Periodvis tar jag vätskedrivande medicin. För att motverka kramp i vaderna, som ofta är en effekt av svullna ben, har jag blivit ordinerad magnesium.
Under terminerna leder Nadja kurser i quigong.
– Rörelserna vi utför under träningen med våra fötter ger bättre blodflöde. Regelbunden träning håller igång cirkulationen. Jag lever med mina återkommande åderbråck och har, med hjälp av sjukgymnaster, sökt olika vägar för att kunna hantera och lindra dem. Rörelse är min ledstjärna. Och kom ihåg, det viktigaste av allt, den bästa träningen är den som blir av. ●
■ Undvik åtsittande strumpor och skor.
■ Sitt inte stilla för länge. Undvik att sitta med benen i kors.
■ Gå raska promenader dagligen.
■ Det finns många små, enkla övningar som inte kräver någon tid alls: Gå eller stå på tårna och sjunk ned på hälarna. Det kan du göra när som helst under dagen.
■ Så fort du får tid – sätt dig och lägg upp benen högt så att foten pekar över knäna. Sitt så 15–20 minuter tills du känner lättnad i benet.
■ Sitt på en stol och rulla en liten boll under foten, för att öka blodcirkulationen.
Ligg på golvet och lyft upp dina fötter på en stol, ligg där i 90 grader och vila i cirka 10–15 minuter.
■ Kyla gör underverk med svullna fötter och ben. Kylbalsam, som finns att köpa på apotek, fungerar bra. Har du inte någon sådan tillgänglig, sätt fötterna i kallt vatten eller blöt en handduk, stoppa in den i frysen en stund och linda handduken runt benet.
■ Stödstrumpor är en oerhört viktig del av egenvården. Strumporna ger stöd så att åderbråcken trycks ihop och då minskar risken för att benen svullnar. Kompressionsstrumpor ger kraftigare tryck i benet. Du kan använda dem varje dag, men det är särskilt viktigt att komma ihåg dem inför längre resor med buss, tåg och flyg.
■ Ge dig själv massage. Lägg upp benet och massera lätt från foten och uppåt.
■ Om benen eller åderbråcken är svullna kan du lägga dina ben högt också när du sover med hjälp av kuddar.
Oftast krävs ingen behandling av åderbråck. Men om man har bensår, eksem eller missfärgning av huden ska man söka på en gång, säger Lena Blomgren, överläkare och kärlkirurg vid Venöst Centrum på Karlskoga lasarett.
– Om huden ser fin ut men man har besvär som svullnad, tyngdkänsla, kramper, trötthetskänsla och diffus värk, som ofta tilltar under dagen, så kan man börja med egenvård i form av stödstrumpor. Beskriv dina symtom noga om du söker läkare, eftersom symtomen kan vara svåra att skilja från dem av artros, ischias och nervpåverkan.
Hur stor är risken för att åderbråck utvecklas till bensår?
– Inte så stor, och oftast har man hudförändringar lång tid före det. Men – den vanligaste orsaken till bensår är just åderbråck och det är inte alltid de syns. Därför är det viktigt att utreda bensårspatienter med ultraljud av blodkärlen. I många fall remitteras inte bensårspatienter till ultraljudsdiagnostik och behandling av sina åderbråck i tillräcklig omfattning. Det gör att många lever med smärtsamma och resurskrävande bensår i många år. Det är sorgligt, för behandlingsmetoderna är numera skonsamma. Även äldre och sköra personer kan behandlas i lokalbedövning med gott resultat.
Hur stor är risken för blodpropp vid åderbråck?
– Åderbråck i sig orsakar mycket sällan blodproppar i de djupa venerna.
Däremot kan åderbråck bli inflammerade med ytlig blodpropp, vilket i de flesta fall är ofarligt. Men det gäller att se upp om man har en utbredd inflammation i ytliga vener. Då bör man söka läkare för då ökar risken för djup blodpropp.
De regionala riktlinjer som gäller för behandlingsmetod och vem som ska stå för kostnaden vid behandling skiljer sig idag väsentligt inom landet, vilket medför en ojämlik vård.
– Vissa regioner bekostar behandling enbart om man har bensår eller hudförändringar och hänvisar övriga patienter till privata vårdgivare. Andra regioner bekostar även behandling vid svåra symptom utan hudförändringar.
Sedan juni 2022 finns dock ett nationellt vårdförlopp och vårdprogram från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) för åderbråck som Lena Blomgren varit med och utarbetat och som alla regioner nu ska genomföra. Även patienter utan hudförändringar ska behandlas vid svåra besvär.
– Vi hoppas att det ska bidra till en mer evidensbaserad och jämlik vård. Det är viktigt att vården är anpassad efter individen och att man skräddarsyr behandlingen för varje patient och kombinerar olika behandlingar för bästa resultat, säger Lena Blomgren. ●