Så motverkar du risken för demens
Du kan göra flera saker för att motverka risken för demenssjukdom, enligt Socialstyrelsen. Att äta medelhavskost, lösa korsord och lära sig nya danssteg är några av dem.
Du kan göra flera saker för att motverka risken för demenssjukdom, enligt Socialstyrelsen. Att äta medelhavskost, lösa korsord och lära sig nya danssteg är några av dem.
Umgås med vänner, ägna dig åt sociala aktiviteter, ät bra mat, motionera och träna dig kognitivt. Det är – kanske inte så överraskande – några råd som Stefan Brené, utredare vid Socialstyrelsen, ger för att motverka risk för demenssjukdom.
– Lös korsord, lär dig ett nytt språk, ett nytt instrument, nya danssteg eller gör några yoga-övningar, är några råd han ger till PROpensionären.
Stefan Brené är utredare bakom det underlag som myndigheten i förra veckan lämnade till regeringen för att den i sin tur nu ska kunna ta fram en utvecklad nationell demensstrategi.
Något som kan behövas framöver. Antal personer med demenssjukdom i Sverige, som idag är uppemot 150 000, beräknas nämligen öka till omkring 250 000 år 2050. Inte för att själva sjukdomen har blivit vanligare, men på grund av befolkningskurvan.
– Fler kommer att uppnå en hög ålder. Ju äldre man blir, desto högre risk att drabbas av demenssjukdom, konstaterar Stefan Brené.
Av landets 90-åringar beräknas uppemot hälften lida av demenssjukdom, uppger han. Ändå är det vanligt att kunskap och kompetens om demenssjukdom saknas hos personal som jobbar inom vård och äldreomsorg, menar Stefan Brené.
–Därför behöver vi stärka den kunskapen i grundutbildningar för alla professioner som arbetar med demenssjuka, som exempelvis undersköterskor och läkare, säger han.
Är vårdpersonal inte utbildad för att känna igen tecken på demenssjukdom har de svårare att rapportera detta till sina chefer eller gå vidare med det i en utredning i primärvården. Då är det också svårare att ge den drabbade hjälp i tid, resonerar Stefan Brené.
Då och då kablas rubriker ut i medier om kopplingen mellan långvarig stress och risk för demenssjukdom. Finns något sådant samband?
– Nja. Det man vet är att långvarig stress kan leda till depression, som i sin tur i sig är en riskfaktor för demenssjukdom, säger Stefan Brené.
En annan riskfaktor som kan påverka är hörselnedsättning, framhåller han, och ger därför rådet att hålla koll på sin hörsel och – om man har problem med den – se till att ha bra hjälpmedel för att förbättra den.
Vad ska man då tolka som ett möjligt första tecken på demenssjukdom, hos sig själv och andra?
– Om man glömmer namn på anhöriga, eller har svårt att hitta hem, säger Stefan Brené.
Demens är en kronisk sjukdom med dödlig utgång där den drabbades kognitiva förmågor successivt försämras.
Nyligen lämnade Socialstyrelsen över underlag till regeringen som staten ska kunna använda för att utveckla en nationell demensstrategi. Här lyfter myndigheten bland annat ett antal riskfaktorer för att utveckla demenssjukdom som faktiskt går att påverka genom den så kallade ”Fingermodellen”.
De fem levnadsvanor som modellen arbetar med är:
Hälsosam mat, fysiska aktiviteter, kognitiv träning, sociala aktiviteter och att ha koll på värden som mäter hjärt- och kärlfunktioner. Tipsen från Stefan Brené, utredare, Socialstyrelsen, för att motverka risk för demenssjukdom är alltså:
*Ät bra – välbeforskad kost är exempelvis Medelhavskosten, det vill säga ett rikligt intag av frukt, grönsaker, bär, nötter, frön, baljväxter, fullkornsprodukter och fisk.
*Motion – all motion är bra. Även om du inte kan springa två kilometer är det bra att ta en promenad.
*Utmana dig kognitivt på olika sätt, som att lära dig ett nytt språk, ett musikinstrument eller göra yogaövningar.
*Umgås med kompisar.
*Ha koll på blodtrycket.
Källa: Socialstyrelsen