Så påverkas din pension av inflationen
Förstärkningen av garantipensionen och uppräkningen av nästa års inkomstpension har redan ätits upp av inflationen. Och ännu större ökningar riskerar att driva fram ännu mer inflation.
Förstärkningen av garantipensionen och uppräkningen av nästa års inkomstpension har redan ätits upp av inflationen. Och ännu större ökningar riskerar att driva fram ännu mer inflation.
– Men är det någon grupp som man ändå ska höja inkomsten för,
så är det pensionärer, säger PRO:s samhällspolitiska chef Marie Näslund.
Några veckor före valet höjdes pensionen med upp till tusen kronor per månad för dem med sämst ekonomi. Den så kallade Nooshi-pensionen – klubbad i riksdagen av S, MP, V, C och oberoende socialistiska ledamoten Amineh Kakabaveh och namngiven efter V-ledaren Nooshi Dadgostar som var först med att strida för höjningen – blev verklighet med minsta möjliga marginal: en röst.
I debatten har detta framhållits som en stor och viktig politisk seger. Det snöpliga var dock att det inte återstod mer än mellan 117 och 176 kronor av den där tusenlappen när de första pengarna väl betalades ut i augusti.
– Det som var tänkt att öka köpkraften får inte den effekten på grund av inflationen, konstaterar Håkan Svärdman, ansvarig för strategisk utveckling på försäkringsbolaget Folksam.
Han har beräknat hur inflationen påverkar pensionerna och kommit fram till att den höjda garantipensionen, som förhandlades fram innan Ryssland startade krig mot Ukraina och därmed satte hela världsekonomin i gungning, framstår som tur i oturen för dem som kan ta del av den.
– Hade höjningen inte gjorts så hade garantipensionen istället krympt med 620 kronor på grund av inflationen och då hade den här gruppen verkligen känt av att de lever på marginalen.
Skenande priser urholkar förstås också köpkraften i inkomstpensionen.
Den så kallade följsamhetsindexeringen ska värdesäkra inkomstpensionerna mot lönerna, men nästa år kommer denna uppräkning inte att parera inflationen. Inkomsterna förväntas nämligen inte stiga med mer än cirka 3,5 procent i år, vilket är betydligt mindre än inflationen som i augusti låg på 9 procent.
Inkomstpensionen höjs dessutom inte lika mycket som lönerna, innan uppräkningen görs dras 1,6 procentenheter bort.
– Det blir en försämring på närmare 870 kronor för en genomsnittspensionär som bara har inkomstpension och premiepension, säger Håkan Svärdman.
Hur agerar en organisation som PRO i det läge som snabbt uppstått?
– Som så många andra märker våra medlemmar så klart att vissa saker har blivit för dyra. Och vårt svar på det är inte att vi ska ha särskilt stöd för el, bensin eller mat, utan det är att pensionerna behöver höjas, säger Marie Näslund, samhällspolitisk chef på PRO.
Åsa Lindestam, som vid kongressen i somras efterträdde Christina Tallberg på ordförandeposten, framhåller mycket riktigt höjda pensioner som det allra viktigaste när priserna stiger.
Hur kommer PRO att driva den frågan?
– Jag tror att vi kommer att skriva debattartiklar och träffa politiker. Jag själv kommer att sitta i en kommitté som regeringen har tillsatt. Och jag kommer att träffa ministrar som jag behöver träffa. Så vi kommer nog att göra det som går på alla nivåer vi kan. Jag har också sett att många av distrikten just nu skriver debattartiklar, säger Åsa Lindestam.
Har du hört vittnesmål från medlemmar om hur de drabbas av höjda priser?
– Nej, det har jag inte, inte än. Men det kommer säkert.
Åter till Håkan Svärdman på Folksam:
Många pensionärer har utan att veta om det rätt till bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd. Enligt Pensionsmyndighetens beräkningar rörde det sig förra året om cirka 116 000 (bostadstillägg) respektive 17 000 (äldreförsörjningsstöd) personer.
En effekt av inflationen blir att ännu fler vid årsskiftet berättigas den hjälpen, säger Håkan Svärdman. Han har gjort beräkningar utifrån Pensionsmyndighetens siffror och kommit fram till att maxpensionen för att beviljas bostadstillägg, som tidigare leget på 14–15 000 kronor per månad, nästa år kommer att ligga på nästan 20 000 kronor för en person som är ensamstående.
Samtidigt får de som uppbär garantipension en uppräkning baserad på prisbasbeloppet.
– Vi får en real förstärkning för pensionärer i den gruppen med närmare 680 kronor. Då får de mer än väl en inflationsskyddad pension. Men de som inte har rätt till garantipension kommer att vidkännas en betydande försämring av sin ekonomiska situation, säger Håkan Svärdman och fortsätter:
– En betydande del av pensionärskollektivet kommer att bli garantipensionärer nästa år, och så var det inte tänkt. Då är det ett allvarligt fel, om man ska vara krass.
När inkomstpensionärerna sackar efter och garantipensionärerna får stärkt ersättning krymper gapet mellan grupperna och blir mindre.
PRO ser ett problem i ett krympande avstånd mellan de som har jobbat ett helt arbetsliv och de som av olika skäl inte har gjort det och därför har låg pension.
– Vi är så klart för att garantipensionen höjs, även om vi har som principiell ingång att det ska löna sig att arbeta och att det därför ska vara skillnad mellan garantipension och inkomstpension, säger Marie Näslund på PRO.
Inflationen i Sverige har sedan mitten av 90-talet legat på runt två procent. Det har varit stor skillnad mot 70- och 80-talen då årsgenomsnittet låg på runt åtta procent, alltså ungefär samma nivå som i augusti 2022.
Trots skenande prisökningar klarade sig pensionärerna ändå bra för 45-50 år sedan, tack vare pensionshöjningar som genomfördes flera gånger per år.
Systemet innebar påfrestningar på statskassan. Därför drog man igång ett utvecklingsarbete som resulterade i det pensionssystem som är i drift sedan slutet av 90-talet.
För att möta dagens stigande kostnader kommer PRO att driva på för att detta system ska stärkas genom att den allmänna pensionen höjs.
Men den som kräver stora höjningar av löner eller pensioner riskerar att samtidigt bli en del av problemet eftersom detta i sig kan förvärra inflationen.
Marie Näslund anser ändå att kravet på stärkta pensioner är befogat.
– Pensionärer är generellt låginkomsttagare och spenderar en större andel av sin inkomst, medan höginkomsttagare som får mer pengar i plånboken kan spara mer. Är det någon grupp som man ändå ska höja inkomsten för så är det i så fall pensionärer. Samtidigt motverkar stimulerad konsumtion dessutom en lågkonjunktur. ●