Nästa höst kan Skarpnäcksborna i Stockholm se fram emot en klimatfestival – tack vare ett medborgarförslag från PRO Skarpnäcks klimatcirkel. Här får du tips och inspiration om hur du kan starta en klimatcirkel i din egen förening.
En grå och regntung förmiddag i november åkte PROpensionären till Skarpnäck i södra Stockholm för att träffa några av deltagarna i PRO Skarpnäcks klimatcirkel. Skarpnäcks kulturhus ligger bara några minuters promenad från t-bane-
stationen och där, i foajén, väntade ett glatt gäng: Karin Månsson, Lisbeth Niklasson, Amelia Ramírez och Sten-Ivan Bylund, initiativtagare till klimatcirkeln.
Stämningen är god och det pågår både det ena och det andra i kulturhuset; bakom en stängd dörr är det yoga, barngrupper från förskolan är på väg in i biblioteket och i kafeterian sitter folk och fikar. Vi hittar ett bord där vi slår oss ner och Sten-Ivan börjar berätta hur allting startade:
– Det började egentligen med en polis som aldrig dök upp, säger han roat.
Det var på ett medlemsmöte i januari i år som PRO-föreningen hade bjudit in en polis för att prata om trygghet. Men när det visade sig att han inte kom passade Sten-Ivan på att be ordförande Magnus Brattström om fem minuter, för att höra efter om det fanns något intresse bland medlemmarna att starta en klimatcirkel. Fanns det några på mötet som var intresserade att tala mer ingående om vad som händer med klimatet?
– Det var inte svårare än så, säger Sten-Ivan.
Ett tiotal personer nappade och den 30 januari drog PRO Skarpnäcks första klimatcirkel igång. Det första mötet ägnade de åt att tillsammans komma fram till hur cirkeln skulle läggas upp.
Samtalet handlade av naturliga skäl om oron för framtiden, uppvärmningen, vad som händer med skogen, havet, den biologiska mångfalden och vilken värld vi lämnar efter oss till kommande generationer.
– Det fanns naturligtvis också vissa lokala ”stridsämnen” där många har starka åsikter. Vi kom fram till att lägga dem åt sidan och istället börja med att fokusera på det som ligger nära oss själva i vår vardag, säger Sten-Ivan.
Lisbeth Niklasson tillägger:
– Vi ville att det skulle handla om saker som vem som helst kan göra i sin vardag för att leva mera hållbart. Det behöver inte vara så svårt. Gräv där du står, helt enkelt. Vad kan vi göra här och nu för att förbättra klimatet?
Det finns hur mycket som helst att ta tag i; till exempel mängden onödiga förpackningar. Varför verkar det vara så svårt, eller lönar det sig inte alls – att sälja vissa varor i lösvikt? Karin Månsson berättar hur hon, sedan hon blev pensionär och började laga all mat hemma, verkligen har noterat den stora mängden plast som var och en måste hantera, vecka ut och vecka in.
Studiecirkeln enades om att ägna den första terminen åt att läsa Naturskyddsföreningens guide till ett hållbart liv – 365 råd av Johanna Stål och Eva-Lena Neiman. Boken innehåller precis det som gruppen efterfrågade: 365 tips på vad du kan göra i din vardag för att bidra till en bättre värld.
Det kom fram många andra idéer under kursens gång, och flera blev av:
– I februari var vi till exempel med på boksläpp och en spännande diskussion om miljöprofessorn Johan Rockströms nya bok En jord för alla, på Kulturhuset i Stockholm, berättar Amelia Ramírez.
Målet med studiecirkeln har också varit att skapa kontakter i närområdet, med grannar, företag, stadsdelen. Ett exempel på det är att gruppen har bjudit in stadsdelens miljösamordnare Åsa Örnevik två gånger, i våras och nu i höstas, och senaste gången var temat avfall – hur ska sopor sorteras på rätt sätt och vad är det som folk mest felsorterar? Det är chipspåsen. Den sorteras ofta som metall men är av plast. Åsa Örenvik tipsade om ”skrynkeltestet” – om du skrynklar chipspåsen så slätar den ut sig, även om den är blank på insidan. Metallfolie förblir skrynklig.
– Vi var också med på den biologiska mångfaldsdagen den 22 maj i Björkhagen, berättar Amelia. Först läste vi på, och sen visade vi hur man bygger bihotell. Det blev mycket uppskattat!
Sedan starten i början av januari har klimatcirkeln setts två timmar varannan vecka under våren – och fortsatt att träffas under hösten.
1. Sätt igång förutsättningslöst. Samla en grupp intresserade och försök inte att lösa alla problem på en gång.
2. Diskutera igenom vad gruppen vill göra. Fokusera på det som är närmast och som alla kan göra.
3. Lägg inte ribban för högt.
4. Gräv där du står. Tänk efter vad just du kan göra hemma och i området där du bor för att öka hållbarheten och minska klimatpåverkan.
5. De som startar kursen behöver inte vara ”experter” på miljöfrågor. Man lär sig på vägen.
Men redan i mars hände någonting spännande. En drivande medlem i gruppen, Meg Lyons, lanserade idén att de skulle lämna in ett medborgarförslag till stadsdelsnämnden om att ordna en Klimatfestival i Skarpnäck i oktober 2024. Då är det också 30 år sedan tunnelbanan kom till Skarpnäck. I juni kom förslaget upp i nämnden och fick grönt ljus.
Stadsdelen har hjälpt till och nu gäller det att hitta samarbetspartners. Intresset för festivalen är jättestort och gruppen har redan fått kontakt med andra föreningar, butiker, förskolor och andra PRO-föreningar.
Sten-Ivan berättar att han redan har fått frågan om vad gruppen har för planer nästa år.
– Jag antar att vi fortsätter, men vad vi ska göra har vi inte bestämt.
Amelia kastar upp en tanke:
– Vi har pratat om boken 1000 och en art av Martin Emtenäs, tänk om vi skulle ta och läsa den tillsammans?
I boken berättas om åtta hotade arter i Sverige. Den utsågs till “Årets bok” 2022.
Det råder ingen som helst brist på idéer i PRO Skarpnäcks klimatgrupp.
Och det finns mycket att ta tag i framöver. Hållbarhetsfaktorn måste vägas in i alla frågor.
– Varför investeras våra pensionspengar i 4:e AP-fonden i fossilindustrin till exempel? undrar Sten-Ivan. Hur kommer äldre att må på vård- och omsorgsboenden som saknar möjlighet att skydda människor mot värmen? Och alla onödiga flygresor? Där har även PRO lite att jobba med.
Nyckeln till ett framgångsrikt klimatarbete kanske finns i det som Lisbeth säger:
– Skuld och skam leder ingenvart. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något – och det är det där lilla som gör hela skillnaden.
När PROpensionären är på väg att lämna kulturhuset i Skarpnäck så berättar Sten-Ivan att klimatgruppen har fått en inbjudan av sin förening att hålla i ett medlemsmöte i vår – på temat klimat.
– Det kan man väl tolka som ett erkännande av det goda arbete som den här gruppen har gjort i år, säger Sten-Ivan Bylund stolt. ●
Klimatkontot.se
Svara på frågorna och se hur mycket din livsstil påverkar klimatet. Här kan du få förslag på vad just du kan göra för att minska din klimatpåverkan.
■ Den här hösten har PRO Skarpnäck fördjupat sig i ett kursmaterial om klimatet – En studiecirkel för vetgiriga, producerat av PRO Berghamra-Ulriksdal. Häftet på 14 sidor har sammanställts av Peter Lamming och Birgitta Lacuesta och baseras i stora delar på texter av Gittan Frejhagen, initiativtagare till föreningen Gretas gamlingar, som engagerat sig i klimatfrågan. Materialet är fritt att använda för den som vill starta en klimatcirkel.
Kontakta Peter Lamming: plamming@hotmail.com
Gretas gamlingar har utnämnts till officiell remissinstans i Solna.
Oro för klimatet och kampen för att ställa om samhället förknippas ofta med ungdomar. Men miljö- och klimatfrågorna får allt fler äldre att engagera sig, vilket även märks i PRO:s föreningsliv.
På PRO-kongressen 2022 antogs beslutet ”att samarbeta med andra organisationer för att få större genomslag för klimat- och miljöfrågorna” och att PRO som organisation ska ”ta sitt ansvar för att förebygga och minska miljöpåverkan samt verka för en hållbar utveckling”.
– Det är oerhört viktigt att äldre människor är med i omställningen. Både för att äldre har särskilda behov och ofta är mest sårbara, men också för att de har erfarenhet som behövs för att nå framgång, säger Marie Näslund, samhällspolitisk chef på PRO.
Nationellt är PRO:s viktigaste fråga att arbeta för att ändra direktiven till AP-fonderna så att de ska upphöra med alla investeringar i fossilindustrin, även om det på kort sikt kan innebära att avkastningen blir något lägre.
– Det finns flera goda lokala initiativ, som studiecirklarna i artikeln. Att lära sig att laga vegetarisk mat tillsammans med andra är kanske mitt favoritexempel där man förenar klimatnytta med PRO-gemenskap, säger Marie Näslund.
– Det finns också mycket att göra för PRO-föreningar i frågor som rör stadsplanering. Inte minst sommarens värmebölja i Europa påminner oss om att samhället måste förberedas för mer extremt väder. En viktig åtgärd är att bevara och utveckla växtligheten i städerna. Träd ger lövskugga som sänker temperaturen på torg och trottoarer. Träd kan också suga upp vatten och motverka risken för översvämning vid intensiva regn.
■ PRO Bagarmossen
■ PRO Farsta
■ PRO Bergshamra-Ulriksdal
■ PRO Högalid
■ PRO Askim är igång med att
planera cirkelstarter
■ Göteborgs Pensionärsförening