Risken för många stora folksjukdomar ökar om man dricker för mycket. Nyligen presenterade Socialstyrelsen nya gränsvärden för riskbruk av alkohol. Varför behövs dessa gränsvärden och vad innebär egentligen riskbruk?
I september släpptes nyheten om de nya värden som ska utgöra gränsen för vad som räknas som ett riskbruk av alkohol. För män sänks gränsen från 14 till 10 standardglas eller mer per vecka. Gränsen för kvinnor ligger kvar på samma nivå som tidigare, också 10 standardglas. (Se faktaruta).
Vilken betydelse har dessa gränsvärden? Vi frågar Sara Wallhed Finn, psykolog och alkoholforskare, som arbetar med psykologisk behandling av alkoholberoende.
– Många kan uppfatta gränsvärdena som riktlinjer som enskilda personer ska hålla sig till för att dricka riskfritt. Så är det inte, helt riskfria nivåer existerar inte, säger Sara Wallhed Finn. Socialstyrelsens nya riktlinjer riktar sig till hälso- och sjukvården för att uppmärksamma personer med riskbruk på detta och erbjuda dem rådgivande samtal och stöd för att de ska kunna minska sin alkoholkonsumtion.
Det är viktigt att vården ställer frågor om alkohol till patienten, konstaterar Sara Wallhed Finn.
– Känsligheten för alkoholens effekter ökar med stigande ålder. Äldre personer är mer känsliga för hur alkoholen påverkar hälsan eftersom både muskelmassan och kroppsvätskan minskar med åren. Alkoholen fördelas på en mindre volym kroppsvätska. Det gör att promillehalten blir högre i kroppen än den tidigare varit vid samma konsumtion. Denna sårbarhet ökar risken för att drabbas av sjukdom och olyckor.
En annan viktig anledning för sjukvården att ställa frågor om patientens alkoholvanor är medicineringen. Många äldre tar läkemedel, ofta flera olika preparat. Alkohol påverkar medicinerna och kan öka risken för bieffekter och även minska effekten av läkemedlen.
Hälso- och sjukvården bör erbjuda stöd till dem som dricker tio standardglas eller mer per vecka, eller fyra standardglas eller mer per tillfälle en gång i månaden eller oftare.
Ett standardglas innehåller:
12 gram alkohol och motsvarar exempelvis 33 cl starköl,
12–15 cl vin eller knappt 4 cl sprit.
Gränserna gäller både män och kvinnor, men vårdpersonalen behöver alltid göra en individuell bedömning.
Socialstyrelsens definition av riskbruk grundar sig på en sammanvägd bedömning av den senaste forskningen, samråd med experter och myndigheter samt andra länders rekommendationer.
Hur påverkar alkoholen kroppen?
Alkoholen har ett brett skadepanorama, säger Sara Wallhed Finn. Främst drabbas de organ där alkoholen passerar, som hjärnan, hjärtat, munnen, svalget, magen, tarmarna, levern. Alkohol gör oss också mer infektionskänsliga och kan ge högt blodtryck. På senare år har forskning visat att det även finns en förhöjd cancerrisk vid ganska måttliga nivåer alkohol.
Alkoholen påverkar också vår psykiska hälsa.
– Redan små mängder alkohol gör att du får sämre omdöme, tankeförmåga, minne och reaktionsförmåga. Du sover sämre och känslorna påverkas. Ju högre konsumtion desto större risk för nedsatt kognitiv förmåga.
Men kan det inte också vara hälsosamt att dricka alkohol?
Vi läser ibland om undersökningar som visar att några glas rödvin har en viss skyddande effekt för hjärt- och kärlsjukdom och diabetes.
– Jag skulle vilja säga att det är en långvarig myt, säger Sara Wallhed Finn. Många har hört eller läst att måttligt med alkohol kan vara bra för hälsan. Studierna har på senare år utvecklat bättre metoder för att studera detta och resultaten av dessa studier visar inga skyddande effekter av alkohol på hälsan.
■ Fundera över vilka fördelar det kan ge dig att förändra din alkoholkonsumtion på kort och lång sikt.
■ Skriv ned hur mycket du dricker och när du dricker för att få en bättre översikt och kontroll. För gärna dagbok under några veckor.
■ Fundera över en målsättning. Hur vill du att din alkoholkonsumtion ska förändras?
Väger man de skadliga effekterna mot de skyddande effekterna, så väger de skadliga effekterna över så mycket att man inte kan rekommendera alkohol för hälsan. Alkohol är aldrig hälsofrämjande.
– Jag tänker att vi tillskriver alkohol en rad positiva egenskaper som att det ”sätter guldkant på vardagen” är ett sätt att ”belöna sig” och en ”naturlig” del av mycket socialt umgänge, högtider och liknande. Den romantiseringen leder till att vi alltför sällan pratar om de problematiska aspekterna av alkoholkonsumtion, eller de konsekvenser det får för hälsan.
Vad innebär ett riskbruk?
När man dricker på en nivå som är skadlig för hälsan. Det är alltså ingen diagnos, utan ett mått på alkoholbeteende som på sikt kan leda till beroende och ge allvarliga hälsokonsekvenser. Riskbruket ser olika ut för olika personer och det går inte att ange en gräns för när alkoholkonsumtion är riskfri. Även i måttliga mängder finns det en risk. Ju mindre alkohol man dricker desto mindre risk för skada, sjukdom eller att man dör i förtid.
Vilka är varningssignalerna?
Det är ofta att man tappar kontrollen på olika sätt och är orolig för konsekvenserna. Att man utvecklat tolerans. Att man dricker mer än man tänkt sig eller att det är svårt att avstå fast man vill det. Många tänker mycket på alkohol och längtar efter att dricka.
Hur ser steget från riskdrickande till beroende ut?
Beroende innebär för många att man inte längre klarar av att styra sitt drickande. En målande bild är att hjärnan blir kidnappad av alkoholen. Kontrollförlust, sug efter alkohol och fortsatt drickande, trots att man får problem, är vanligt.
Många anpassar sitt eget drickande efter vännernas alkoholvanor. För vissa kan det vara en stor utmaning att avstå vissa sociala sammanhang eller att öva på att tacka nej/välja alkoholfria alternativ. Sociala problem, ofrivillig ensamhet och stress, oro och ångest kan göra att man dricker mer.
De personer som söker hjälp hos er på Beroendecentrum, vad är det som har gjort att de bestämt sig för att söka hjälp?
För en del är det primärvården som har uppmuntrat. En del har hittat info på nätet. Många talar om att de är oroliga över sitt eget drickande. I en del fall har omgivningen reagerat på deras drickande; en partner, en vän eller barnen. Närstående som bryr sig om och har uttryckt oro har en stor betydelse.
Märker du en ökad öppenhet idag när det gäller att prata om problem med alkoholen?
– Ja, en del berättar att de pratat med sina vänner om sitt drickande. Men fortfarande är alkoholdrickandet stigmatiserat, vilket gör att många inte söker hjälp fast det finns bra hjälp att få. För den som vill vara anonym i kontakten finns möjligheter att söka hjälp hos Alkoholhjälpen och Alkohollinjen.
Går det att ta itu med sitt riskbeteende på egen hand?
– Javisst, de allra flesta förändrar faktiskt sina alkoholvanor på egen hand utan att söka professionell hjälp. Om man inte lyckas på egen hand kan man söka professionell hjälp.
Vilka olika behandlingar erbjuder Beroendecentrum?
– Alkoholberoende ser mycket olika ut och det finns också många olika sätt att återhämta sig från ett beroende. Det finns mycket bra hjälp att få. Beroendecentrum erbjuder vård på patientens egna villkor. Bland annat guide till bättre alkoholvanor och kontrollerat drickande, individuellt eller i grupp. Vi erbjuder också psykologisk behandling, med kognitiv beteendeterapi och motiverande samtal samt läkemedelsbehandling för att stödja nykterhet.
En del som söker hjälp kan vara oroliga över att de ska bli avtvingade ett nykterhetslöfte eller itvingade antabus. Så är det inte. Det är viktigt att anpassa behandlingen individuellt och att patienten tillsammans med läkaren ska kunna besluta vilken behandling man vill prova. ●
■Alkoholhjälpen erbjuder information, stöd och rådgivning via nätet för personer som vill förändra sina alkoholvanor. Även anhöriga är välkomna till Alkoholhjälpen. På webbplatsen finns diskussionsforum, en alkoholkalender samt en frågelåda där du kan ställa frågor till professionella rådgivare. alkoholhjalpen.se
■ Alkohollinjen erbjuder stöd och rådgivning via telefon för dem som funderar över sina egna eller någon annans alkoholvanor. Telefonnummer: 020-84 44 48.
■ Primärvården. Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller mottagning du vill i hela landet.
■ Beroendecentrum. Riddargatan 1, en del av Region Stockholm, tar emot människor från hela landet. riddargatan1.se
■ Ideella organisationer, till exempel Anonyma alkoholister.
aa.se
Alla vårdmottagningar har sekretess. Om du vill vara helt anonym kan du kontakta Alkoholhjälpen eller Alkohollinjen.
Hjälp till anhöriga
Alkoholsnacket ger stöd och råd till dig som är orolig för någon annans alkoholvanor. alkoholsnacket.se
Appar
Måttfull är Systembolagets app som hjälper dig att få koll på din konsumtion.
Med Glasklart kan du lära dig om dina konsumtionsvanor, när och hur du dricker alkohol, och om du ligger i riskgränsen för en skadlig alkoholkonsumtion.
Apparna laddas ner via App Store eller Google Play.
Sedan 1990-talet har svenskarnas alkoholkonsumtion minskat, vilket främst beror på att den unga generationen dricker mindre. Äldres alkoholkonsumtion däremot har ökat under samma period. Vad beror det på?
– Några hypoteser är att äldre idag är friskare och lever ett mer aktivt liv än tidigare generationer, säger psykologen och alkoholforskaren Sara Wallhed Finn. Generellt har de mer pengar och därmed råd med alkohol på ett sätt som tidigare generationer äldre inte haft. Samhällets syn på alkoholkonsumtion hos särskilt äldre kvinnor har också blivit mer accepterande.
Alkoholkonsumtionen hos åldersgruppen 65-84 år har ökat med 30 procent mellan 2004 och 2021. Även om de äldre männen står för den största konsumtionen, så är ökningen störst bland äldre kvinnor. Vad beror det på?
– Vi vet inte riktigt varför. Några hypoteser är att detta är den första generationen kvinnor som druckit genom livet, och tar med sig sina alkoholvanor in i ålderdomen. Också att det är mindre stigmatiserat att dricka bland denna generation kvinnor i jämförelse med tidigare generationer kvinnor.
Tre av fyra åldersgrupper uppger att de minskat på sitt drickande under pandemin. Alkoholkonsumtionen gick ner med nära sju procent 2020 jämfört med året innan.
I en åldersgrupp ser man däremot en motsatt trend. Hos äldre, 65–84 år, ökade drickandet med fyra procent jämfört med 2019.
Källor: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN. https://www.can.se/
Socialstyrelsen, https://www.socialstyrelsen.se/aktuellt/nya-gransvarden-for-riskbruk-av-alkohol-till-halso–och-sjukvarden/
Beroendecentrum. https://www.beroendecentrum.se/
Vårdguiden 1177.se har också mycket information om riskbruk av alkohol och vad man kan göra åt det.