I en av de kommuner som det senaste decenniet dragit på sig böter från Ivo till följd av lång väntetid – Gällivare – har äldre som stått i kö till särskilt boende i stället erbjudits plats – på demensboende.
I Region Norrbotten har flera kommuner, däribland Gällivare, Luleå och Boden under de senaste tio åren haft så långa väntetider till särskilt boende att de dragit på sig vite från Inspektionen för vård och omsorg (Ivo).
I Gällivare har man under de senaste åren lagt ned ett äldreboende, enligt Birgitta Gidblom, vice ordförande i PRO:s samorganisation i Gällivare kommun och ledamot i Kommunala pensionärsrådet. Argumentet har varit att det är bra att äldre får bo kvar hemma så länge de vill.
– Men det finns en gräns. I många fall mår människor bättre om de flyttar och får ett socialt sammanhang, säger Birgitta Gidblom, som menar att ekonomin också har ett avgörande finger med i spelet.
Kommunen dras med stora underskott, och det mycket billigare för kommunen att fixa hemtjänst än att ha en person på särskilt boende, konstaterar hon.
Trots att det i Gällivare redan råder brist på plats på särskilt boende planerar kommunen nu att lägga ned ytterligare 19 sådana platser, med argumentet att man på så sätt kommer ”i fas” med andra, likvärdiga kommuner, berättar Birgitta Gidblom för PROpensionären. Någon mer nedskärning av platser på särskilt boende finns definitivt inte marginal för, menar hon.
Det finns fler liknande fall i kommunen, som alltså erbjuder demensboende till personer som väntar på särskilt boende, och som inte har demenssjukdom.
Idag förekommer det att äldre som fått biståndsbeslut om en plats på särskilt boende i stället erbjuds en plats på demensboende, enligt Birgitta Gidblom. Hon berättar om ett fall hon känner till i Gällivare, där en 76-årig man som ramlat och efter en sjukhusvistelse fick plats på ett korttidsboende. Efter ett biståndsbeslut bedömdes mannen behöva plats på särskilt boende. Efter några månaders väntan erbjöds han i stället plats på ett demensboende i kommunen.
– Det finns fler liknande fall i kommunen, som alltså erbjuder demensboende till personer som väntar på särskilt boende, och som inte har demenssjukdom, säger Birgitta Gidblom.
När mannen tackade nej till platsen på demensboendet var budskapet från kommunen att han i så fall fick återvända till sitt hem igen, med insatser från hemtjänst. Han hamnade återigen långt bak i kön till plats på särskilt boende.
– När platser på äldreboende skärs ned måste hemsjukvård och hemtjänst fungera och där har man i sin tur– som på så många andra håll i landet – problem med personalbrist, säger Birgitta Gidblom.
Vilket råd ger du då medlemmar som är oroliga för att inte få den plats de behöver på ett framtida boende?
– Att ställa sig i kö till trygghetsboende kan vara ett alternativ. Där har de ofta mer gemensamma aktiviteter än på ett särskilt boende, säger Birgitta Gidblom.
Annette Viksten Åhl, förvaltningschef på Gällivare kommun, uppger att kommunen kan erbjuda boende inom rimlig tid och att de har ”en kö som rullar på”.
”Det är däremot flera i kön som tackar nej till erbjudande av plats inom äldreomsorgen”, skriver hon i ett mejlsvar till PROpensionären.
Hur kan kommunen erbjuda personer som står i kö till särskilt boende och inte har demenssjukdom i stället erbjuda plats på demensboende?
”Vi kan tyvärr inte gå in på enskilda individer”, svarar Annette Viksten Åhl. Varför lägger kommunen ned platser i särskilt boende som invånare köar till och behöver?
”Vårat uppdrag är att minska kostnaderna inom socialförvaltningen. Inom äldreomsorgen har beslutet landat i att vi ska minska antalet SÄBO-platser, vilket också är ett steg i framtidens äldreomsorg; där insatserna i hemmet ska utgöra en större del av utbudet”, uppger Annette Viksten Åhl.
Vi ska minska antalet SÄBO-platser, vilket också är ett steg i framtidens äldreomsorg.
Gällivare kommun har byggt ett nytt trygghetsboende, framhåller hon. På frågan om vad kommunen ska göra för att möta det kommande behovet av platser på särskilt boende under de närmaste åren, blir Annette Viksten Åhls svar:
”Utöka hemtjänstinsatserna”.
Väntetiden skiljer sig betydligt mellan olika kommuner, men i genomsnitt ökade den med 11 dagar, till 64 dagar i snitt i landet jämfört med i fjol.
En del av dem som väntar kan dock ha fått erbjudanden, men tackat nej eftersom det inte passat deras önskemål.
I oktober 2023 bodde 83 000 personer över 65 år på särskilt boende och 149 800 hade hemtjänst. I snitt bor äldre i Sverige i två år på ett särskilt boende.
Säbo, Senior – och trygghetsboende – detta är skillnaden
I särskilt boende (Säbo) ingår omvårdnad och service dygnet runt. Här finns ofta även restaurang, sjukvårdspersonal och gemensamma utrymmen. Det behövs en biståndsprövning från kommunen innan beslut tas om att personen kan flytta in på särskilt boende.
Idag finns omkring 88 000 bostäder klassade som särskilt boende i kommunal regi.
Personer som får plats på särskilt boende har ofta ett omvårdnadsbehov som hemtjänsten inte kan tillgodose. De boende ska få individuellt anpassat stöd, service och omvårdnad och kunna leva värdigt och självständigt. Det är alltid kommunen som beviljar plats på ett sådant boende, men det kan drivas av kommunen själv eller ett privat företag.
Du har rätt att söka plats på särskilt boende i en annan kommun än den du bor i. Där kan det hända att de gör en annan biståndsbedömning.
Seniorboende är vanliga lägenheter med äldre som målgrupp. Oftast finns olika tillgänglighets-anpassningar, men inga krav finns här på särskild anpassning. Det är en boendeform för trivsel och gemenskap och finns i form av hyresrätter, bostadsrätter och villor. Det är helt upp till byggbolag, kommuner eller andra att skapa seniorboenden, och den boende själv bestämmer om hen vill flytta till ett seniorboende.
Trygghetsboende har, till skillnad från seniorboende, krav på gemensamma utrymmen, aktiviteter och anpassning. För att få flytta dit finns inget krav på beslut från kommunen (även om det också finns trygghetsboenden som beviljas genom biståndsbeslut), det ses snarare som en brygga till ett särskilt boende. Trygghetsboende finns i form av hyresrätter eller bostadsrätter och det är upp till individen att söka sig till denna boendeform.
Källa: PRO
Ett par av motionerna till PRO:s senaste kongress 2022 är att PRO ska verka för äldres rätt till sitt eget hem i särskilt boende, och att PRO ska verka för att det byggs fler trygghetsboenden i kommunerna.
Bristen på särskilt boende är stor i kommunerna. Enligt Boverket anger 109 av landets kommuner att de har ett underskott på särskilt boende.
Av dem som bor på särskilt boende för äldre uppger 45 procent att de inte alls kan förflytta sig själva eller har stora svårigheter med det, medan 38 procent uppger att de har vissa svårigheter att förflytta sig själva.
Kommunen kan bevilja korttidsplats (inklusive biståndsbedömt trygghetsboende) för personer som bor i sitt privata hem och behöver tillfällig vård och omsorg dygnet runt för exempelvis rehabilitering eller sjukhusvård, växelvård eller avlösning för närstående.
Källor: PRO och Socialstyrelsen.
Arboga, Askersund, Avesta, Berg, Boden, Bollnäs, Borås, Hammarö, Huddinge, Hällefors, Härjedalen, Härryda, Hörby, Kumla, Nordanstig, Norrköping, Nybro, Osby, Sandviken, Skara, Stenungsund, Botkyrka, Degerfors, Falun, Flen, Färgelanda, Gagnef, Grums, Gällivare, Gävle, Kungsbacka, Kungälv, Köping, Lidingö, Lindesberg, Luleå, Lycksele, Mölndal, Mönsterås, Stockholm, Sundsvall, Svalöv, Tranemo, Tyresö, Uppsala, Vadstena, Vetlanda, Ystad, Älvkarleby och Älvsbyn.
Källa: Inspektionen för vård och omsorg (Ivo).