Två nominerade till ny ordförande för PRO
Den 18 juni ska PRO:s kongress välja en ny ordförande. Valet står mellan Åsa Lindestam, valberedningens förslag, och Jan Andersson som här berättar om sina tankar kring nomineringen.
Den 18 juni ska PRO:s kongress välja en ny ordförande. Valet står mellan Åsa Lindestam, valberedningens förslag, och Jan Andersson som här berättar om sina tankar kring nomineringen.
Åsa Lindestam, nybliven pensionär och avgående förste vice talman i riksdagen, är valberedningens förslag till ny PRO-ordförande. I en intervju på Pensionärernas riksorganisations hemsida berättar Åsa Lindestam, från PRO Gävleborg, om sin bakgrund och hur hon ser på sin kandidatur,
Jan Andersson, PRO Skåne, är också nominerad till ny ordförande av tolv distrikt, enligt valberedningen.
Jan Andersson valdes in i PRO:s styrelse 2015, är 1:e vice ordförande sedan 2018 och har ett förflutet som politiker, bland annat som mångårig EU-parlamentariker för Socialdemokraterna.
Lördagen den 18 juni kommer ombuden på PRO:s kongress att avgöra vem av de två som blir PRO:s nya ordförande, efter Christina Tallberg som lämnar posten efter sju år.
Hur känns det inför omröstningen på kongressen, Jan Andersson?
– Det är spännande. Jag är ju inte valberedningens kandidat men jag vet att jag har många distrikt bakom mig. Jag skulle inte ställt upp mot valberedningens kandidat om jag inte trodde att jag skulle vinna.
Vilka frågor vill du driva om du blir vald till ordförande?
– Det jag sysslat med är framför allt pensioner. Men jag har ju sysslat med all sorts intressepolitik.
Är det någon fråga förutom pensionerna som är viktig?
– Jag har lett handlingsprogramsgruppen och vi har prioriterat tre frågor inför valrörelsen: pensioner, äldreomsorg och tandvård.
Efter valrörelsen då?
– Pensioner, äldreomsorg och tandvård kommer att vara prioriterade då också.
Vilka utmaningar står PRO inför?
– Den största utmaningen är medlemsutvecklingen som inte varit positiv de senaste åtta åren. Vi måste stoppa antalet utträden och sedan öka antalet medlemmar igen.
Vad beror det på att det inte har varit en positiv medlemsutveckling?
– Det är nog flera faktorer som spelat in. Pandemin har haft en viss betydelse men det är inte allt.
Hur ska yngre, nyblivna, pensionärer fås att engagera sig i PRO?
– Vi har sett att det kommit yngre pensionärer in i vår verksamhet och att de slutat lika fort, efter ett möte och inte kommit tillbaka. Då handlar det i första hand om verksamheten som inte känns meningsfull för dem. Den stora frågan är hur vi förnyar verksamheten och gör så att både de som redan är medlemmar trivs och vill stanna kvar och även de nya. De nya medlemmarna kan ha andra intressen än vad äldre medlemmar har, som till exempel digitalisering. Det handlar om att fånga upp de yngre pensionärerna, fånga deras intresse och låta dem vara med och forma verksamheten ute i föreningarna. Vi behöver också en förnyelse i styrelserna ute i verksamheten.
Hur ska PRO värva fler medlemmar och växa?
– Vi har två övergripande frågor. Den första är verksamhetsutvecklingen. Vi har ju föreningar som till och med ökade medlemsantalet under pandemin. Vi måste visa på de goda exemplen. Hur gör de föreningar som lyckas?
Den andra frågan är intressepolitiken, att vi är så pass aktiva i frågor som folk tycker är angelägna. Jag tror man tycker att pensionerna och den utvecklingen är viktig för alla pensionärer.
Hur ser du på PRO:s framtid?
– Det är fortfarande en stor folkrörelse, kring årsskiftet var vi 280.000 medlemmar, och det är mycket. Men vi behöver bli större för att utvecklas, för vi lever i stor utsträckning på medlemsavgifter. Det är låga statsbidrag och vi behöver ha högre medlemsintäkter för att kunna utveckla verksamheten som vi vill.
Vad kan du bidra med som ny ordförande?
– Jag har varit med i PRO i två valperioder, under den andra som förste vice ordförande. Jag tror jag kan organisationen. Nomineringarna visar att det finns ett stort förtroende för mig. Det är aldrig så att en ordförande ensam kan ändra utvecklingen utan det är ett lagarbete, tillsammans med de övriga i styrelsen, distrikten och föreningarna. Efter att ha lett handlingsprogramsgruppen kan jag de intressepolitiska frågorna. Jag tror också att jag kan skapa ett lag, ett lagarbete i styrelsen. Tillsammans kan vi klara de svåra uppgifterna. Det är bara tillsammans vi kan göra det.
Om du inte blir vald, vad gör du då?
– Om jag inte blir vald har jag ett uppdrag inom EESK, Europeiska ekonomisk och sociala kommittén, som jag är vald till av regeringen. Om jag blir ordförande för PRO kommer jag att hoppa av det uppdraget. Om jag inte blir ordförande kommer jag ägna all min kraft åt det EESK. Jag lämnar i sådana fall styrelsen men jag kommer nog fortfarande ha synpunkter på PRO.
Läs också: