Antalet 65-plussare i landet växer samtidigt som bostäder anpassade för äldre saknas. PRO-distriktet Stockholms län har kartlagt bostadstillgången i just sitt län – och varnar för en eskalerande bostadskris.
Bristen på bostäder slår hårt mot pensionärer på flera håll i Sverige. En majoritet av landets kommuner saknar, eller har brist på senioranpassade bostäder, enligt Boverket.
Tillgången på anpassade bostäder för äldre är skral, inte minst i Stockholms län, där bostadsbyggandet knappast håller jämna steg med den växande gruppen äldre. Det är ett par av slutsatserna i ett ambitiöst faktaunderlag som PRO-distriktet Stockholms län har sammanställt.
Undersökningen visar exempelvis att åldersgruppen 80-89-åringar i Stockholms län fram till 2030 beräknas öka med hela 50 procent. En ökning som väntas bli ännu större – 122 procent – fram till 2040. Samtidigt har andelen äldre personer som beviljats plats i vård- och omsorgsboende minskat konstant under 2000-talet.
Det vi säger är – snälla politiker, öppna ögonen.
Curre Hansson, ordförande i PRO-distriktet Stockholms län, talar om en skenande bostadskris.
– Det är klart att vi inte kan bygga särskilt äldreboende för alla. Men bara att uppfylla minimikvoten är nu oöverstigligt för de flesta av länets kommuner. Men politiker blundar och är rädda att ta i en sådan fråga. Det vi säger är – snälla politiker, öppna ögonen, säger Curre Hansson till PROpensionären.
Att förlita sig på att det i alla fall finns seniorboenden och trygghetsboenden tycks inte heller möjligt.
En del kommuner tvekar, eftersom de vet att de som behöver flytta till seniorboende inte har råd med nyproduktionshyrorna. Och hos de privata fastighetsägarna godkänns inte hyresgästerna om de inte har en hög pension.
Hälften av länets kommuner bedömer att det råder ett underskott på seniorbostäder i den egna kommunen. Av dessa bedriver endast en kommun insatsarbete för att motverka underskottet – de övriga för dialog mellan kommun, privata byggbolag, markägare och invånare för att se vilket intresse som finns för boendeformen.
– En del kommuner tvekar, eftersom de vet att de som behöver flytta till seniorboende inte har råd med nyproduktionshyrorna. Och hos de privata fastighetsägarna godkänns de inte om de inte har en hög pension, säger Curre Hansson.
Faktaunderlaget, som bygger på officiella data från SCB och Boverket, må vara nedslående, men PRO-distriktet Stockholms län lider inte brist på konstruktiva lösningar.
Ett par förslag är att bostadstillägget borde anpassas till faktiska hyresnivåer och att bostadsbyte borde underlättas med hjälp av bland annat bostadslotsar. Ett ytterligare förslag är att hissar borde byggas utanpå de trevåningshus som byggdes på 1940-50- och 60-talen, när det var tillåtet att bygga utan hiss så länge husen hade maximalt tre våningar. Det är ett förslag som även finns i PRO:s bostadspolitiska program som en bostadspolitisk grupp inom styrelsen för riksorganisation nyligen tog fram, och som PROpensionären skrivit om tidigare. https://propensionaren.se/pro-kraver-mer-statligt-ansvar-for-pensionarers-boende/
– Vi har så många äldre som sitter fast i sådana folkhemslimpor, och för dem är det svårt.
Bygger vi på de husen med några våningar, lönar det sig också att bygga hiss utanpå, säger Curre Hansson.
Det är dock inget som fastighetsägaren själv kommer att bekosta, menar han, och tycker att staten därför bör införa hissbidrag. Det vore dumsnålt, kortsiktigt och i längden dyrare att inte öppna upp för sådana lösningar, menar Curre Hansson.
– En pensionär som sitter på tredje våningen måste kanske därför ha kommunal hemtjänst fyra gånger om dagen istället för två. Genom att staten inte vill vara med och betala hissar som byggs utanpå huset ålägger den därför kommunen en högre kostnad, säger han.
Där bor många äldre damer som gärna vill byta till lägenheter i hiss i hus hos samma fastighetsägare. Men trots att de varit trogna hyresgäster i decennier godkänner deras fastighetsägare dem inte som hyresgäst till bostaden de vill byta till via den interna byteskön.
På Lidingö, en kommun i Stockholms län, finns exempelvis en samling så kallade folkhemslimpor, där många boende hamnat i en form av rävsax.
– Där bor många äldre kvinnor som gärna vill byta till lägenheter med hiss i hus hos samma fastighetsägare, säger Curre Hansson.
Trots att de varit trogna hyresgäster i decennier godkänner deras fastighetsägare dem inte som hyresgäster till bostaden de vill byta till via den interna byteskön, menar han.
– Resultatet är att de sitter där de sitter, tre trappor upp utan att komma ner eller upp. Det är ovärdigt, säger Curre Hansson.
För att stoppa den skenande bostadskrisen måste förändringar ske inte bara på
kommunal, utan främst på nationell nivå, enligt Curre Hansson, som menar att ett nytt finansieringssystem krävs.
I bostadsköer till de allmännyttiga bostadsbolagens hyresrätter borde exempelvis äldre som behöver hiss få förtur på sådana lägenheter, anser han.
Blir det då inte ännu svårare för unga att få bostad?
– Unga är inte i behov av hiss, utan kan få tillgång till andra lägenheter, säger Curre Hansson.
Staten bör också återinföra statligt räntestöd eller annan form av stöd för byggande av hyresrätter med låga hyror, anser han. Även detta är förslag som förekommer i PRO:s bostadspolitiska program som nyligen antogs av riksorganisationens styrelse.
För att få fram sitt faktaunderlag har PRO-distriktet Stockholms län letat i offentliga register som finns hos myndigheter och i kommuner. En av medlemmarna, som dock vill ligga lågt med sitt namn, har i stort sett gjort allt, ”rubbet”, berättar Curre Hansson.
Hur tänker ni nu använda den statistik ni samlat in?
– Vi har påbörjat kampanjen inför kommande val. Vi och andra PRO-föreningar och Kommunala pensionärsråd kommer under hösten att diskutera med kommunledningar och informera dem om hur situationen ser ut. Det är de som bestämmer och som måste bli varse problemet, säger Curre Hansson.
Idag bor omkring 400 000 personer som är 65 år eller äldre i Stockholms län. År 2030 beräknas denna grupp vara 475 000 och år 2040 nära 570 000.
Två tredjedelar av länets 65-plussare måste använda trappor för att ta sig in och ut ur sina bostäder, i såväl villor som i trevåningshus och äldre hus med 5-6 våningar.
Fram till 2030 kommer personer i åldersgruppen 80-89 att öka med hela 50 procent i länet, en
ökning som dock varierar kommunerna emellan; från 27 procent i Södertälje till 118 procent i Nykvarn. Störst beräknas ökningen bli i åldersgruppen 90 år och äldre, som i hela länet väntas öka med 122 procent fram till 2030.
Om alla 65-plussare som nu bor i hus med trappor ska erbjudas en tillgänglig bostad krävs fler än 250 000 nya bostäder. Ska man hålla takt med ökningen av äldre krävs ytterligare 50 000 nya lägenheter år 2030.
Enligt Boverket bör 27 000 bostäder påbörjas i Stockholms län för att svara mot de framtida behoven hos den växande gruppen invånare.
Antalet byggstarter i Stockholms län fortsätter dock att minska och låg första halvåret i fjol endast på 2700.
Kommunerna ska enligt lag varje mandatperiod ta fram en bostadsförsörjningsplan och analysera vad befolkningsökningen innebär för bostadsbehovet.
Källor: Boverket och faktaunderlaget ”Tillgängliga bostäder för äldre personer”, sammanställt av PRO-distriktet Stockholms län 2024.
1. Pensionärers frihet är avhängig ett bra boende och pensionärers frihet ska bli en tyngre faktor i frågor om byggande och boende.
2. Det allmänna – staten och kommunerna – ska åter ta en större roll i bostadspolitiken.
3. Underlätta för pensionärer att lämna stora bostäder och flytta till mer ändamålsenliga boenden. Fungerande flyttkedjor kräver att det byggs många nya bostäder, inte minst hyresrätter. Skatter och regler ska underlätta flyttar.
4.Klimatkrisen förändrar hur vi kan bygga och bo. Grönska ska planeras i de byggda miljöerna och bostadssektorn ska bidra i klimatomställningen. I val av byggmaterial ska det som är hållbart i ett livscykelperspektiv eftersträvas.
5. Genom att förtäta existerande bostadsområden och bygga till fler våningar i existerande hus kan fler pensionärer bo kvar där de känner sig hemma.
6. Låt pensionärer själva få större inflytande över beslutet att flytta till särskilt boende.
7. Reglerna kring bostadsanpassning ska skärpas och det allmänna bör finansiera att hissar installeras i det existerande bostadsbeståndet. Byggregler ska utformas så att nya byggda miljöer blir tillgängliga för alla. Allt byggande ska följa principen om universell utformning.
8. Återinför investeringsstöd för att bygga hyresrätter med lägre hyra.
9. Utjämna skattevillkoren mellan ägt och hyrt boende. Indexera bostadstillägget och höj taket.
10. Allmännyttan ska se till både affärsmässighet och samhällsintresset i sin verksamhet.
Källa: PRO