Plötsligt pratas det väldigt mycket om AI, artificiell intelligens. Varför? Och vad innebär det för dig? Här förklarar vi den nya tekniken.
Det verkar kanske nytt men egentligen har artificiell intelligens, AI, diskuterats i mer än ett halvt sekel och används redan på bred front. Ändå är det först under de senaste månaderna som nästan alla verkar prata om AI.
Varför har det blivit så?
En viktig förklaring handlar om tjänsten ChatGPT som blev tillgänglig för alla i slutet av förra året.
Begreppet AI omfattar många olika teknologier vars gemensamma nämnare kan beskrivas som att de gör det möjligt för tekniska system att uppfatta sin omgivning, hantera vad de uppfattar och lösa problem, med syfte att uppnå ett specifikt mål.
Det omtalade ChatGPT är en så kallad språkmodell som har ”tränats” med oerhörda mängder text för att lära sig att formulera sannolika svar på skriftliga kommandon. Skriv till exempel ”Vad är organisationen PRO? Förklara med 30 ord som en hippie skulle ha gjort det” och det här är ett av många svarsförslag som systemet producerar:
”Tjena coola katten! PRO är en trippig organisation för seniora själar som kämpar för frihet, rättvisa och kärlek för alla. De anordnar också färgsprakande tillställningar där man kan digga tillsammans.”
Det kallas generativ AI när ett system själv producerar ny text – alltså som den korta hippiebeskrivningen av PRO ovan. Andra system kan skapa till exempel bild och ljud.
Så hur betydelsefullt är detta?
Carl Heath är forskare inriktad på samhällets digitalisering och verksam vid Research Institute of Sweden, Rise. Han beskriver ChatGPT och annan generativ AI som ett stort möjligt kliv framåt inom till exempel sådan samhällsservice som redan idag är automatiserad – tänk röststyrda telefonsystem hos myndigheter.
– Det kommer att gå att få svar i ett naturligt talat sammanhang. Det är en möjliggörare så att du inte behöver sitta där och knappa på telefonen – ur alla tillgänglighetsperspektiv öppnar det för stora möjligheter.
Generellt beskriver Carl Heath AI som samhällsförändrande.
– Det är minst lika omvälvande som till exempel internet och mobiltelefoni, säger han.
AI Sweden finansieras främst av innovationsmyndigheten
Vinnova för att stimulera Sveriges användning av AI. Anders Thoresson är kommunikationsstrateg på organisationen och avstår från att svara när han får frågan hur AI kommer att förändra samhället på några års sikt. Anledningen är att utvecklingen sker med så hög hastighet nu.
– Det man kan vara säker på är att vi kommer att använda fler tjänster och fler produkter där artificiell intelligens är en del, utan att vi nödvändigtvis är medvetna om det.
Frågan är hur man som vanlig medborgare ska känna för detta. I ett öppet brev i senvintras varnade den kända svenska AI-forskaren Max Tegmark och ytterligare ett tusental andra forskare och entreprenörer för utvecklingen. De efterfrågade ett större säkerhetstänk när nya AI-tjänster tas fram och uppmanade världens ledare att verka för mer regleringar.
– Det kan finnas problem på sikt, som det öppna brevet tog upp, och det bör naturligtvis regeringar och internationella instanser förhålla sig till. Men det betyder inte att jag som enskild individ behöver oroa mig över att en tjänst som jag använder har en AI i sig, säger Anders Thoresson.
Att ingen ska bekymra sig över att AI är inblandat när man söker på nätet eller släpper lös en robotgräsklippare på sin gräsmatta motiverar han med dessa apparaters begränsade användningsområden. Däremot efterlyser han på nationell och global nivå politiker med förmåga att reglera den mer komplexa och potentiellt problematiska användningen av AI.
– Vi behöver kunna känna tillit till att institutioner i samhället som är skickade att stifta lagar, också gör det, säger han.
Inte heller Carl Heath anser att enskilda individer har anledning att känna omedelbar oro över den AI som redan idag finns i vår omgivning. Precis som Anders Thoresson är han inne på vikten av att politiker förmår hantera frågor som rör teknikens komplexitet.
– Det är fullständigt rimligt att ställa krav på våra politiker att de har förmåga och förståelse om digitalisering eftersom det påverkar oss så mycket. Men vi ser ju exempel på att det inte ligger till på det sättet, säger han.
Han nämner chat control, ett kritiserat lagförslag från EU-kommissionen som skulle öppna för möjligheten att övervaka all digital kommunikation inom EU. Sådan massiv genomlysning av all data som skickas mellan telefoner och datorer är numera tekniskt möjlig genom användning av bland annat AI. Ett införande skulle vara ett allvarligt intrång i människors integritet – och ett tydligt tecken på att Ylva Johansson, svensk EU-kommissionär för inrikes frågor och ansvarig för förslaget, tycks sakna kompetens kring teknologi. Annars skulle förslaget inte ha lagts fram i den här utformningen, hävdar Carl Heath.
För att inte vara utlämnade åt andra – och för att kunna utnyttja AI på ett bra sätt – gäller det för alla medborgare, inte bara för politiker, att orientera sig så bra som möjligt, menar han.
– Sättet att möta förändring på är att vara en aktiv samhällsmedborgare, tänker jag, säger Carl Heath.
Anders Thoresson är inne på samma spår. För att göra teknologin gripbar brukar han vid sina många föreläsningar i ämnet inte tala om hur AI fungerar, utan om vad teknologin faktiskt kan göra genom att visa en bild med de åtta förmågorna hos AI (se separat ruta på sidan 18).
– Om jag förstår att det är de här sakerna som AI kan göra, då kan jag också börja fundera på hur jag ska kunna låta AI hjälpa mig.
Även Terese Raymond, nationell samordnare för Digidelnätverket som samlar olika samhällsaktörer som arbetar med digital delaktighet, understryker vikten av ökad kunskap om AI och en diskussion om hur teknologin kan användas – och hur den helst inte ska användas.
Det saknas dock forum för kunskapsförmedling och diskussion, tycker hon.
– Det saknas platser där det finns möjlighet att prata om hur tekniken förändrar vardagen, samhället, demokratin, samhällskontraktet, kontakten med välfärden. Det är som att det pågår ett skifte, men jag ser inga naturliga och öppna, inkluderande platser för att skaffa sig mer kunskap om det här.
Idealiskt, menar hon, vore om civilsamhällets organisationer – som PRO – skulle engagera sig och i samarbete med till exempel kommuners it-stöd bjuda in sina medlemmar.
Men är behovet av samtal och annat utbyte om AI större än när det gäller annan teknikutveckling?
– Om det är sant som alla säger, att AI kommer att förändra många saker snabbare än vi någonsin har varit med om förut, då tycker jag att det finns ett stort behov, säger Terese Raymond.
De senaste månadernas uppmärksamhet kring AI kopplat till ChatGPT och andra generativa språkmodeller har däremot blivit obalanserad, tycker hon.
– Jag hoppas att vi kommer att prata lite mer nyanserat om AI.
Inom något år hoppas Terese Raymond att vi till och med kommer att prata mindre om AI och mer om det som utgör råvara i allt teknologin framställer, nämligen data:
– Vilken typ av data? Hur fångas datan upp? Vem matar in datan och hur ser man till att den datan inte diskriminerar? Om ett år tror jag vi kommer att prata ganska mycket om det. ●
Så kallad välfärdsteknik är redan etablerad i äldreomsorgen med till exempel kameror som ersätter vissa fysiska besök av hemtjänsten. Redan 2019 skrev PROpensionären om ett AI-försök i Skellefteå med sensorer som registrerade deltagarnas rörelser i sina hem – och larmade om de avvek från normala mönster, till exempel inte knäppte igång kaffebryggaren som vanligt på morgonen.
Något AI-insteg på bred front tycks det dock ännu inte handla om. Enligt Pani Hormatipour, handläggare på Sveriges kommuner och regioner (SKR) görs det försök för att ta reda på om AI kan användas för att förutse till exempel vårdbehov eller risk för fallolyckor.
– Det är fortfarande i en undersökningsfas och inga som använder det i verksamheten direkt.
Så här gör du för att testa gratisversionen av ChatGTP:
■ Gå till openai.com.
■ Registrera ett konto. Gå till ChatGPT.
■ Skriv in din fråga längst ner på sidan. Boten förstår svenska.
Internetgiganten Google och Oxford internet institute, som är kopplat till universitetet i samma stad, har tagit fram den överskådliga och lättbegripliga guiden ”AI för nybörjare”.
atozofai.withgoogle.com
AI-genererade bilder och filmsekvenser sprids på nätet. Hur kan man skilja det äkta från det falska? Källkritikbyrån har satt samman en bra introduktion.
kallkritikbyran.se
För den som verkligen vill stilla sin vetgirighet finns kursen ”Elements of AI” som går igenom teknologins grunder och användningsområden. Genomförs online och tar 15–30 timmar. Inga förkunskaper krävs och språket är svenska.
elementsofai.se
Vill du lära dig mer? Internetstiftelsens grundkurs om AI
Internetstiftelsens podcast Dumma frågor om internet: Vad är ChatGPT?