Runt 1,5 miljoner svenskar lider av hörselnedsättning enligt Hörselskadades Riksförbund. Men många söker hjälp allt för sent trots att det finns hjälp att få.
Hörselnedsättning är en folksjukdom som kan drabba många äldre. De som har dålig hörsel, upplever ofta hur vardagen blir mer svårhanterlig och även relationen till andra. Man börjar dra sig undan och isolerar sig kanske mer från sociala sammanhang.
Men forskning från Karolinska universitetssjukhus visar att många söker hjälp för hörselnedsättning allt för sent. I snitt tar det tio år för en man att söka hjälp för hörselproblem medan det går något snabbare för kvinnor, cirka sex-sju år enligt forskning från Örebro universitet.
Inger Uhlén är docent och överläkare vid Hörsel och balans på Karolinska universitetssjukhuset. Hon tror att många söker vård för sent för att de inte vill erkänna sina besvär.
– Många vill inte erkänna att hörseln försämras som tecken på ålderdom. Hörseln försämras oftast långsamt och man anpassar sig. Man tar gärna mer visuellt stöd, tittar på TV, ser på den som talar och undviker stora sällskap. Man tänker att hörapparat inte fungerar bra eller är svårt och dyrt att skaffa, säger hon.
Den vanligaste orsaken till nedsatt hörsel är att kroppen och hörselorganen åldras. Vid vilken ålder hörseln påverkas är olika från person till person. Det finns flera saker som påverkar i vilken ålder man börjar få nedsatt hörsel. Det kan till exempel vara buller, sjukdomar, skador och vissa läkemedel. Det kan också bero på att du har ärvt vissa gener som ökar sannolikheten för en hörselnedsättning.
Det kan handla om att örat tappar förmåga att leda in ljudet till innerörat eller att det inte fungerar som det ska. Ett ledningshinder har sin orsak i hörselgången eller i mellanörat och kan vara en skada på trumhinnan eller hörselbenen. Sinnescellerna kan också skadas om innerörat får försämrad blodcirkulation under en längre eller kortare tid. Det kan bero på små blodproppar eller åderförfettning. Det kan göra att man får en tillfällig eller bestående hörselnedsättning.
Börjar man höra dåligt är det dags att söka vård. Tidig upptäckt och behandling av hörselskador är viktig oavsett ålder, då obehandlad hörselnedsättning utgör en kognitiv belastning som kan bidra till utveckling av demens.
– Sök upp en hörcentral eller audionommottagning för en hörselundersökning. Där kan man få råd hur man ska gå vidare. I vissa fall kan man behöva träffa en öronläkare för undersökning och vidare utredning, förklarar Inger Uhlén.
De flesta hörselskador omfattar ofta enbart innerörat. Moderna benledningstekniker och hörapparater kan överbrygga det mekaniska ledningshindret vid till exempel hörselgångsatresi och kroniska infektioner. Även om man har en liten hörselnedsättning, finns det hörselapparater som kan hjälpa.
– Både hörapparater, hörselimplantat och hörseltekniska hjälpmedel till hemmet och arbetsplatsen kan verkligen förändra hur man mår som hörselnedsatt. Man kan också få utbildning om hur man hanterar sina hörselproblem. Det handlar bland annat om psykosocialt och pedagogiskt stöd för att hantera sin situation som hörselskadad i arbetet och socialt, säger Inger Uhlén.
Det pågår flera forskningsprojekt i Sverige inom hörselnedsättning. Vid Karolinska pågår flertalet forskningsprojekt med fokus på hörselnedsättning, hörselskador och tinnitus. Läs mer här.
Ett annat projekt pågår hos ORCA Europé i Stockholm som handlar om att se över hur hörseln fungerar i olika miljöer. ORCA Europé är en forskningsavdelning under WS Audiology som tillverkar hörapparater. Nu söker de både personer med hörselnedsättning och även personer med bra hörsel. Läs mer här.
Vid Göteborgs universitet forskar man på hur åldrandet påverkar hörseln hos äldre samt om åldrandeprocesserna är olika för kvinnor och män. De undersöker även samspelet mellan hörsel och kognition. Läs mer här.
Vid Linköpings universitet undersöker forskare samspelet mellan hörsel, kognition och kommunikation och även demens. Läs mer här.