Först kapar de en kändis, sedan ditt förtroende. Dagens investeringsbedrägerier börjar ofta med en annons i ditt Facebook-flöde. Trots det gör inte Facebooks ägare Meta tillräckligt för att stoppa brotten.
Det börjar inte med någon prins från Nigeria. Nej, det börjar med en vanlig annons på Facebook där Jenny Strömstedt berättar om den fantastiska chans du har just nu att investera i en ny kryptovaluta. Eller så är det Filip Hammar som tipsar om en möjlighet ”bankerna vill hålla tyst om”, som har gett tusentals svenskar oväntade vinster.
Allt ser ju trovärdigt ut, så du klickar. Och det är precis vad bedragarna räknar med, många andra gör detsamma.
– Investeringsbedrägerier är internationellt det enskilt största bedrägeriproblemet. Och Sverige är en del av världen, så vi åker med på tåget, säger Björn Seeth, expert vid polisens nationella bedrägericentrum.
Bara i Sverige beräknas brottsvinsten från investeringsbedrägerier utifrån anmälda brott under 2025 till cirka 1,5 miljarder kronor, och polisen får varje månad in ungefär 400 anmälningar.
Men mörkertalet är stort, man uppskattar att bara cirka var tredje drabbad anmäler då det finns en skam i att ha blivit lurad. Det betyder i sin tur att brottsvinsterna egentligen är mycket högre, kanske uppemot fem miljarder årligen.
– Antalet är så stort att vi inte har möjlighet att lagföra bort dessa brott, därför måste vi jobba brottsförebyggande och höja medvetenheten så att färre blir lurade, säger Björn Seeth.
”Meta själva uppskattade att omkring 10 procent av företagets intäkter 2024 kom från annonser för bedrägerier eller förbjudna produkter”
Investeringsbedrägerier är inget nytt. För 10–15 år sedan handlade det ofta om telefonsamtal. Någon ringde och erbjöd dig att köpa aktier i ett företag strax innan det skulle lanseras på börsen eller köpa guld till fyndpris – alltid med hög avkastning. Men 2015 såg man en brytpunkt.
– Sociala medier hade blivit en självklar del av människors vardag och bedragarna insåg att de inte längre behövde ringa tusentals människor i hopp om att någon skulle nappa. I stället kunde de köpa annonser där människor redan fanns, mitt bland bilder på barnbarn, semesterresor och vänners inlägg, berättar Björn Seeth.
– Nu kan de via annonser sekundsnabbt nå ut till tusentals personer. Och om tre eller fem personer går på bluffen så har det lönat sig.
Något år innan pandemin började det dyka upp annonser med tv-profiler, politiker och kända entreprenörer som påstod sig ha hittat enkla sätt att tjäna stora pengar. Rubriker i stil med ”Hon blev miljonär på några månader”, ”Det här borde alla över 60 – som vill bli rika – känna till.”
De kända personernas identitet var såklart kapad.
– Man lånar någon annans trovärdighet. Om en investering rekommenderas av en person vi känner igen eller litar på sänker vi garden. Det är precis den reaktion bedragarna vill åt, säger Björn Seeth.
Annonsen är första steget. Klickar du på den kan du hamna på vad som ser ut att vara en nyhetsartikel från en vanlig dagstidning. Där berättas historien om hur den kända personen gjort en fantastisk investering och hur fler vanliga svenskar nu kan göra samma sak. Längst ner finns ett formulär, där du fyller i namn och telefonnummer.
– Kort därefter blir du uppringd. Personen presenterar sig ofta som investeringsrådgivare eller ekonomisk expert och låter väldigt professionell, säger Björn Seeth.
”Rådgivaren” har en enorm svada och svarar på frågor innan du ens hunnit ställa dem.
– De pratar så snabbt att du inte har någon chans att tänka efter. En kvinna som blev ordentligt lurad beskrev det som att hon nästan hamnade i hypnos. Först när hon lagt på luren insåg hon vad som hänt.
Första beloppet du ska satsa är sällan särskilt stort. Ofta handlar det omkring 2 500 kronor och det är ingen slump. 2 500 kronor är tillräckligt lite för att du ska våga chansa, men tillräckligt mycket för att ge dig en lockande vinst på kort tid.
– Du får login till en webbplats som ser legitim ut, där du ser pengarna växa snabbt. Många investerar då mer. Men så snart du vill ta ut dina pengar kraschar kursen, eller så är det så höga avgifter att du ändå förlorar alla pengar, säger Björn Seeth.
”Det visar att de inte följer vare sig sina egna, interna riktlinjer eller lagstiftningen”
Han ger exempel på fler situationer, som den där du ombeds investera i kryptovalutor för att stötta barnrättsorganisationer. Eller så luras du via annonser att köpa produkter som inte finns.
Men här uppstår en annan fråga: Om polisen vet exakt hur investeringsbedrägerierna går till, och om plattformarna känner till hur bluffannonserna brukar utformas, varför finns de då fortfarande kvar? Jo, för att plattformarna tjänar storkovan på dessa annonser.
The Wall Street Journal rapporterade 2025 om hur Meta, som äger Facebook och Instagram, internt beskrivit problemet som en ”epidemi”. Samma år publicerade även Reuters en stor granskning av Meta. Man tittade på interna Meta-dokument, där företaget själva uppskattade att omkring 10 procent av företagets intäkter 2024 kom från annonser för bedrägerier eller förbjudna produkter. Och företaget har varit försiktigt med att stänga av annonsörer eftersom man inte velat riskera intäkter.
– Bedragarna köper annonser precis som vanliga företag. De använder falska webbutiker, bluffannonser om kryptovalutor och kraftigt rabatterade produkter för att locka användare att betala för varor eller investeringar som inte existerar, säger Johanna Hållén, generalsekreterare för Sveriges konsumenter.
I våras anmälde Sveriges konsumenter, tillsammans med konsumentorganisationer från 26 andra länder, Tiktok, Meta och Google till EU-kommissionen och de nationella tillsynsmyndigheterna. Bakgrunden var att man gjort en granskning av 900 misstänkta bluffannonser.
– När vi anmälde dem togs en fjärdedel bort, ungefär hälften av anmälningarna avvisades eller besvarades inte alls. Det visar att de inte följer vare sig sina egna, interna riktlinjer eller lagstiftningen, säger hon.
Meta säger själva i olika uttalanden att de gör mycket för att motverka problemet. Man använder AI och ansiktsigenkänning och samarbetar med såväl banker som myndigheter, men att bedragarna alltid ligger steget före. Vad tycker du om den kommentaren?
– Vår granskning visar tydligt att de inte gör allt de kan. De gör inte ens vad de påstår sig göra, säger Johanna Hållén.
Er anmälan känns lite som en Davids kamp mot Goliat. Vad hoppas ni att er den ska leda till?
– Vi vill att lagstiftningen som finns inom EU, alltså digital service act, DSA, inte bara ska vara en papperstiger utan faktiskt följas. Och följer man inte lagen bör böter utfärdas.
– Enligt DSA ska det finnas en funktion för att anmäla misstänkta bedrägerier och få kontaktuppgifter till den som står bakom annonsen. Vi vill att dessa funktioner ska vara lättillgängliga och enkla att använda, vilket de inte alltid är.
”Sociala medier är en tummelplats för bedragare som ständigt utvecklar
sina metoder”
Det största misstaget du kan göra, enligt Björn Seeth, är att tro på något du ser på sociala medier.
– Du har ingen kontroll på vem som påstår detta eller i vilket syfte och kan heller inte kontrollera att en person är den hen utger sig för att vara. Sociala medier är en tummelplats för bedragare som ständigt utvecklar sina metoder. Jag brukar säga att inte ens jag som är expert och jobbar med detta har en chans att hänga med, säger han.
Så tills dess att bluffannonserna upphör, hur ska jag som privatperson tänka?
– Om en okänd person (tänk på att även någon som påstår sig jobba på din bank är okänd tills dess att ni kan skaka hand på bankkontoret) ber dig göra något som handlar om pengar, slå på bromsen, säger han. ■
Så hur skyddar du dig? Här ger Björn Appelgren, folkbildningsansvarig på Internetstiftelsen, sina bästa tips för att inte bli lurad av investeringsbedrägerier.
■ Var alltid skeptisk om du blir kontaktad med erbjudanden om investeringar, särskilt via annonser i sociala medier, sms, mejl eller telefonsamtal. Seriösa aktörer kontaktar inte privatpersoner på det sättet. Om du fått ett misstänkt bluff-sms, vidarebefordra meddelandet till 7726.
■ Prata alltid med någon annan innan du går vidare med en investering, till exempel din bank.
■ Kontrollera alltid företaget som erbjuder investeringen med hjälp av Finansinspektionens företagsregister och varningslista.
■ Var extra vaksam om du blivit lurad tidigare. Bedragare hör ofta av sig igen och påstår att de vill hjälpa dig att få tillbaka förlorade pengar.
■ Använd inte bank-id eller e-legitimation på uppmaning av någon som kontaktar dig och ladda inte ner program som tillåter att någon kan fjärrstyra din dator.
■ Kom ihåg att det inte finns några snabba, enkla och säkra investeringar.
Läs också: Människohandel bakom internetbedrägerier