Socialdemokraterna i Stockholms stad vill ha större kontroll över äldreomsorgen. I kommunen bedrivs över hälften av omsorgen av privata aktörer vilket försvårar insyn och kostar mycket pengar, enligt en ny rapport.
Hur äldrevården bedrivs ser olika ut i olika kommuner. En del har både privat och kommunal omsorg medan många inte har några privata företag alls. Stockholm är den kommun som har allra störst andel privata utförare av äldreboenden och hemtjänst – över 60 procent.
– En stor andel privat omsorg är kostnadsdrivande och ojämlikhetsskapande. Närvaron av ett vinstmotiv förändrar hela systemet, säger omsorgsforskaren Marta Szebehely vid Stockholms universitet.
Hon har skrivit en rapport som Socialdemokraterna i Stockholms stad har beställt. Uppdraget var att analysera vad den privata omsorgen har för konsekvenser och lämna förslag på vad kommunen skulle kunna göra för att öka sin styrning över äldreomsorgen.
Marta Szebehely lägger fram flera förslag:
Två av de viktigaste slutsatserna i analysen är att det kräver stora administrativa resurser av kommunen att kontrollera all privat verksamhet och att systemet kan bidra till ojämlikhet. Det beror bland annat på att de äldre med de största behoven kan ha svårt att kolla upp och jämföra olika hemtjänster eller boenden med varandra – vilket missgynnar äldre utan resursstarka anhöriga.
– Välfärdstjänsterna ska kompensera för skillnader i livsvillkor och fördelas efter behov – inte efterfrågan och utbud, säger Marta Szebehely.
Emilia Bjuggren (S) är social- och trygghetsborgarråd i Stockholm stad och förstanamn på Socialdemokraternas vallista i kommunen.
– Vi kommer att återkomma till exakt vad vi drar för slutsatser utifrån rapporten, men redan idag har vi en tydlig målsättning i vår budget att ha en högre andel av äldreomsorgen i egen regi. Det är viktigt för att ha beredskapen och robustheten att verkligen kunna ta hand om alla äldre i vår stad. Och självklart måste vi hitta ett sätt där kontrollen av vinstintresset inte får ta över resurser och tid från äldreomsorgen, säger hon.
Hur äldreomsorgen bedrivs är i första hand en kommunal fråga. Men vad som görs på riksplanet påverkar förutsättningarna. Lena Hallengren, gruppledare för Socialdemokraterna i riksdagen och tidigare socialminister, var med när rapporten presenterades.
– Vi menar att det behövs resurser och långsiktiga förutsättningar för att utbilda sig för de som jobbar inom äldreomsorgen. Vi vill permanenta äldreomsorgslyftet långsiktigt. Vi är väldigt kritiska till lagen om valfrihet men det är upp till varje kommun att besluta om man vill ha det eller inte, säger Lena Hallengren.
En kritisk röst deltog också under presentationen av rapporten, Anna Bergendahl som är näringspolitisk expert på arbetsgivarorganisationen Vårdföretagarna.
– Ansatsen i rapporten är problematisk. Den handlar inte om att vi ska titta på kvaliteten utan att ta tillbaka den demokratiska kontrollen vilket är en omskrivning för att minska valfriheten och ta tillbaka makt från de äldre till politiken och minska andelen privata oavsett om de är bra eller inte.
Hon menar att valfriheten i sig är viktig för många och att den privata sidan av omsorgen bidrar till många värden.
– Att ha privata alternativ och en mångfald gör att äldreomsorgen blir mer anpassad till äldres olika behov och önskemål. Det finns olika inriktningar, till exempel mot HBTQI och språk och kultur vilket är viktigt när du blir äldre och tappar det svenska språket, säger hon och tillägger:
– Vi har också en viktig roll att investera och bygga ut när det finns ökade behov av äldreboenden.
Om rapporten:
Rapporten är publicerad av tankesmedjan Tiden och skriven av Marta Szebehely som är professor emeritus i socialt arbete med inriktning mot äldre vid Stockholms universitet. Rapporten kan du ladda ner på tankesmedjantiden.se.