Ju äldre vi blir desto mer tid tillbringar vi i favoritfåtöljen. Men visst har dessa möbler skiftat i utseende genom åren. Följ med på en resa bland fåtöljer från 1700-talet fram till Ingvar Kamprads egen storsäljande favorit Poäng.
Fåtöljen är en självklar möbel i vårt hem, men det har inte alltid varit så. Förr i tiden satt vi på väggfast bänk, på en pall eller på en kista. Träsmak! Det skulle dröja ända till 1700-talet innan vi kunde sitta lite bekvämare. En fåtöljliknande möbel kom då från Frankrike där de enväldiga kungarna som vältrade sig i lyx hade utvecklat en stol, ofta sirlig och i guld, som hade stoppad rygg och sits.
Fåtöljerna blev inte bara högsta mode i Versailles utan även i många rikemanshem.
Den lite mer moderna och ombonade fåtöljen utvecklades vidare under 1700-talet. Från England kom öronlappsfåtöljen där man kunde kura ihop och sitta mer skyddad. Den riktigt stora revolutionen kom under 1800-talets industrialisering när folk flyttade in till stan och inredningsintresset tog fart. Hittills hade dynorna varit fyllda med halm, men nu kom resårstoppning och fjädringar i stål. Tekniken gjorde fåtöljerna skönare, det var slut med träsmak i rumpan. Fler små tekniska detaljer gjorde fåtöljerna även mobilare. I England kom exempelvis Howard-fåtöljen som fick två små hjul framtill och därmed var lätt att flytta runt i rummet. Den blev en statusmöbel. I hemlandet har den alltid varit aktuell, men här i Sverige fick den en ordentlig revival under 1990-talet. Trenden håller i sig än.
Under 1900-talet vände radikala designers upp och ner på stilidealet. Hittills hade man gömt konstruktionen av fåtöljen med resår och textil. Arkitekten Le Corbusier ville istället visa upp konstruktionen. Det syns i fåtöljen LC2 1929, där sitter stålrören utanpå stoppningen.
Funkisfåtöljerna under 1930-talet har ofta så kallade öronlappar, men saknar både stoppning och tygklädsel. Armstöd i trä och så mycket stoppning i sitsen att benen blev taxkorta såg man hos populära modeller under 1940-talet. Men det gjordes fortfarande stora helstoppade fåtöljer. Under 1950-talet blev linjerna mer svepande och så kom en helt ny typ av fåtölj. Den med synlig trästomme, gärna i teak, och lösa dynor. Den var även poppis in på 1960-talet men då i ek. Exempel är Kolding från Ikea och Läckö från OPE möbler i Jönköping.
Roliga och fantasifulla blev fåtöljerna under 1960/70-tal. Resorna ut i rymden inspirerade och fåtöljerna fick utomjordiska former. Spana in Åskbollen från 1963 och Etcetera från 1971. De blev även lägre, som till exempel Impala från Ikea. Plasten kom också in och skapade nya möjligheter och modeller.
Fåtöljer i böjträ har funnits med ända sedan 1930-talet då Alvar Aalto skapade lättstädade och hygieniska möbler för TBC-sjukhus i Finland. Det skulle vara lätt att torka av bakterier och virus från armstöden. Även i Sverige började formgivare som Bruno Mathsson och Yngve Ekström arbeta med böjträ och skiktlimmat trä.
Snurrfåtöljen gjorde succé under 1960-talet, och gärna då i svart eller brunt skinn. Den gick till och med att få med vippfunktion. Göte möbler i Nässjö tillverkade snurrfåtöljer i hundratusentals. Hur många svenska hem har inte haft en snurrfåtölj i skinn vid tv:n? Den var liksom kronan på verket i folkhemmet. Kanske sitter du i en när du läser PRO-tidningen just nu? ●
Ikeas bästsäljare. Det började med att den japanske formgivaren Noburu Nakamura flyttade från mångmiljon- och OS-staden Sapporo i Japan till lilla Älmhult i mörkaste Småland 1973. Han var nyfiken på Sverige och vår formgivning. Tillsammans med produktvecklaren Lars Engman och inköpschefen Svante Svedmark drog Nakamura upp planer på en ny fåtölj – i skiktlimmat trä. Men det gick inte som förväntat vid den första presentationen. Ingvar Kamprad sa nej.
Därför dröjde det till 1977 innan Poem lanserades, för 485 kr. Så småningom ville man utveckla Poem. 1992 kom så Poäng, en uppdaterad version av Poem. Och resultatet blev lyckat – Poäng är än idag den bäst säljande fåtöljen i företagets historia.
Själv berättade Kamprad om Poem/Poäng i tidningen the Guardian en gång.
”Jag har haft den i 32 år nu. Min fru tycker jag borde skaffa en annan då tidens tand gjort materialet smutsigt. Men rent tekniskt är den som ny.”
Han återkom ännu en gång till sin gamla favoritfåtölj. Det var när han i en svensk kvällstidning kommenterade de ryska Ikea-chefernas mygel.
”Jag satte mig i min gamla Poem-fåtölj och grät. Jag lipade som ett barn för jag var så ledsen!”
För den japanske formgivaren Nakamura gick karriären vidare. Åt Ikea gjorde han några möbler till, bland annat stolen Bore, gungstolen Hjo och så var han med la grunden till ännu en bästsäljare – soffan Klippan.
Fler fåtöljer hittar du här i e-tidningen, nr 7/2022 av PROpensionären. (Se sidorna 70-74) Fri inloggning för PRO-medlemmar.