Väntetiden till särskilt boende har ökat kraftigt det senaste året, visar en färsk rapport från Socialstyrelsen. Brist på platser på boenden är ett avgörande skäl, enligt Michaela Prochazka, äldresamordnare på Socialstyrelsen.
Många människor som efter en biståndsbedömning anses behöva vård och omsorg på ett äldreboende måste ge sig till tåls länge innan de väl kan få en plats där. En väntan som dessutom har blivit allt längre.
Under 2023 ökade väntetiden till särskilt boende efter biståndsbeslut i Sverige med i genomsnitt 11 dagar jämfört med året dessförinnan, visar en ny rapport från Socialstyrelsen. Det innebär att man i Sverige nu får vänta i genomsnitt i 64 dagar sedan ens kommun har fattat beslut om att man behöver en plats på äldreboende.
En överraskande stor ökning, enligt Michaela Prochazka, äldresamordnare på Socialstyrelsen. Främsta förklaringen är att behovet av platser på äldreboende i många kommuner är större än tillgången, menar hon, något som även en rapport från Boverket har bekräftat.
Eftersom det finns flera olika bakomliggande skäl till att personer väntar på äldreboende vill Michaela Prochazka inte peka ut någon kommun i landet där väntetiden är särskilt lång. Vissa kan också vara tveksamma till om de verkligen vill ha den plats de erbjuds på ett specifikt äldreboende, resonerar hon.
– De flesta människor vill bo hemma så länge som möjligt. Men då måste man också se till att det finns tillräckligt med stöd i hemmet, i form av hemtjänst, men också stöd till anhöriga som frivilligt tar hand om någon som bor hemma, säger Michaela Prochazka.
För ett par år sedan infördes en lag om att alla som har insatser från hemtjänsten ska erbjudas en fast omsorgskontakt, och att den personen ska ha minst undersköterskeutbildning. Än så länge är det för tidigt att säga hur väl denna lag efterföljs ute i kommunerna, enligt Michaela Prochazka, som dock försäkrar att Socialstyrelsen ska titta vidare på detta och kan ha svar på det om ett par år.
Väl utbildad personal tycks i alla fall vara något som uppskattas ute på äldreboenden, visar rapporten. Äldre är mer nöjda med omsorgen på boenden med högre andel utbildad personal, jämfört med dem där andelen utbildad personal är lägre.
Eftersom landets äldre befolkning väntas öka rejält framöver samtidigt som antalet i arbetsför ålder krymper, växer behovet av rekrytering av personal i äldreomsorgen. Men det handlar också om att behålla och motivera den kompetenta personal som redan finns, framhåller Michaela Prochazka.
– Då behöver kommunerna fortsätta erbjuda vidareutbildning och karriärmöjligheter, säger hon.
Förra året var det drygt 230 000 personer över 65 år som fick stöd och insatser från socialtjänsten. I oktober bodde 83 000 människor över 65 år på särskilt boende och 149 800 hade hemtjänst.
Vistelsetiden på särskilt boende för personer över 65 år och äldre är 2,3 år, medan medianåldern för inflytt är 86,2 år.
Den första insatsen som de flesta äldre får från socialtjänsten är ett trygghetslarm. Omkring 65 000 personer över 65 år får trygghetslarm varje år. Två tredjedelar av dessa får samtidigt flera andra insatser, medan resten får stöd och insatser senare.
Sju år efter att ha fått trygghetslarm var den vanligaste hemtjänstinsatsen utöver det personlig omvårdnad. Genomsnittstid från beviljat trygghetslarm till beviljad hemtjänst i sitt boende var 15 månader 2023.
Om kommunen inte kan erbjuda någon som behöver det en plats på äldreboende inom tre månader ska de rapportera detta till Inspektionen för vård och omsorg (Ivo). Anser Ivo att kommunen inte genomfört sina beslut på rätt sätt kan kommunen bli skyldig att betala böter.
Kommunen kan också köpa plats på äldreboende i en annan kommun. Erbjuds du en plats på ett boende du inte vill flytta till, kan du tacka nej.
Källa: Socialstyrelsen