I år fyller svenska språket 500 år och det uppmärksammas med en bok skriven av språkvetaren och P1-spanaren Patrik Hadenius. Han förvånas över att översättningen av Nya testamentet kunde ha en sån påverkan på svenskan.
Boken Vasas testamente – en historia om språket vi kallar svenska (Bokförlaget Stolpe) går igenom hur och varför språket har förändrats under 500 år. Här görs nedslag i allt från brevspråk och dialekter till främmande språks inflytande och 1900-talets du-reform. Men det började med Gustav Vasa, som använde språket för att markera nationell identitet gentemot Kristian Tyrann.
– Många gånger genom historien har språket varit ett sätt att visa grupptillhörighet. Gustav Vasa gjorde det mycket medvetet, för att skapa ett svenskt språk till skillnad mot det danska. Tidigare var svenskan snarare en dansk dialekt, säger Patrik Hadenius.
Gustav Vasa lät översätta Nya testamentet till en enhetlig svenska som spreds till nästan alla kyrkor i Sverige, och därmed fanns ett rättesnöre för alla läskunniga.
Har du förvånats över något under arbetet med boken?
– Ja, av det stora genomslag som den här översättningen hade. Jag har alltid sett språkutveckling som något som ständigt pågår och det förvånade mig vilket inflytande en enskild händelse hade, att bibelöversättningen var så viktig.
– Det var också roligt att hitta alla olika människor som påverkat språket genom historien. Till exempel Gustav Vasas barnbarn Anna. Hon levde på 1600-talet, och det är svindlande att hennes brev fortfarande är så levande. Hennes tankar och bekymmer är ungefär desamma som i dag.
Inlånen från det tyska språket har dominerat svenskan sedan medeltiden, mycket mer än engelskan som började komma in i svenskan först efter andra världskriget.
”Svenskan är ett av de 100 största språken i världen, bland 6 000
till 7 000 språk”
Kommer engelskan att ta över när det gäller inlån?
– Nej, det är svårt att tänka sig. Tyskan står för upp till en fjärdedel av vårt ordförråd medan engelskan kanske en procent. Engelskan är möjligen ett hot inom vissa områden, som teknik eller läkekonst, där det helt utbildas och forskas på engelska. Då utvecklas inte ett svenskt språk inom de områdena.
500 år framåt, finns svenskan kvar då?
– Absolut, svenskan är ett av de 100 största språken i världen, bland 6 000 till 7 000 språk. Vi har en rik litteratur och ett välbeforskat språk, det är dokumenterat och det används. Av det skälet är jag inte det minsta orolig.
Vad reagerar du mest över i dag, rent språkligt?
– Det slappa språket när vi låter AI skriva texter. AI har många fördelar, men är en väldigt medioker författare. Det är bekvämt att låta AI översätta och skriva, men det är en bekvämlighet som har ett pris. På sikt tror jag dock att vi kommer att lära oss att använda AI på ett mer moget sätt.
Det Patrik Hadenius brinner för just nu är det språkmuseum som tillfälligt huserar i det populära Rum för språk på Kulturhuset i Stockholm. Ännu finns ingen permanent lokal och finansiering för att flytta saknas också.
– Jag hoppas att vi kan öppna i en permanent lokal, kanske inte nästa år, men året därpå. ■
Vi lottar ut tre exemplar. Du kan delta i utlottningen på propensionaren.se/tavlingar eller skicka ett vykort med namn och adress till: PROpensionären, Box 3274, 103 65 Stockholm. Märk ditt svar Vasas testamente. Senast 24/10 vill vi ha ditt svar.