Tycker du att alla pratar otydligt nuförtiden? Har du svårt att hänga med i samtalet när många pratar samtidigt? Har någon kommenterat att du har teven på väldigt högt? Då är det dags att kolla hörseln.
Ålder är den vanligaste orsaken till att man börjar höra sämre. Varannan person över 75 år har nedsatt hörsel och i åldersgruppen 65 till 74 har en av tre en hörselnedsättning som gör det svårt att hänga med i samtal och ta del av vad som sägs i radio och tv, gå på teater och njuta av konserter.
Med andra ord är det ganska vanligt att hörseln blir sämre ungefär samtidigt som pensioneringen infaller och det sociala livet förändras. En hörselnedsättning kommer ofta smygande – det är vanligt att närstående märker det först. Så om familj och vänner säger att du verkar höra dåligt – ta det på allvar! Om du märker att det blir svårt att hänga med i samtalen kan det bidra till att du väljer att dra dig undan. Det i sin tur kan leda till depression – och till och med påskynda utvecklingen av demenssjukdomar.
– Många söker hörselvård för sent, menar Elina Mäki-Torkko, som är verksam vid Örebro universitet och på audiologiska kliniken på Örebro universitetssjukhus.
– Påfrestningen av att inte höra ordentligt medför ofta stress, huvudvärk, kroppsvärk, tinnitusproblem, ständig trötthet och utmattning. Forskningen visar också ett tydligt samband mellan obehandlad hörselnedsättning och demens, säger Elina Mäki-Torkko i ett pressmeddelande från Hörselskadades riksförbund, HRF, med anledning av HRF:s nylansering av det digitala hörseltestet Hörseltestaren.
Monica Kronquist är sekreterare i styrelsen för PRO Oxie i Skåne. Hon hörde av sig till PROpensionären och berättade att deras förening bjöd in en representant från hörselvården i Skåne för att informera medlemmarna om hörselnedsättning och vilka hjälpmedel som finns att få.
– Det blev väldigt uppskattat av medlemmarna, berättar Monica Kronquist. Det blev som en väckarklocka att det finns en koppling mellan dålig hörsel och risk för demens.
Det är ansträngande för hjärnan att försöka förstå vad som händer när man inte hör. Och att undvika sociala kontakter påverkar också negativt. Om du märker att du hör dåligt ska du kolla din hörsel.
Så vilken hörapparat är bäst, om det visar sig att du behöver hjälp?
Det beror på vem du är, dina behov och vilken hörselskada du har. Att prova ut rätt hörapparater är en process som tar tid. När du har fått besked om att du har nedsatt hörsel är första steget att kontakta en audionom där du bor som kan hjälpa dig att hitta apparater som passar dig bäst, utifrån din livssituation och dina behov.
Sedan – och här gäller det att inte ge upp för fort – ställer audionomen in din hörapparat och det är först när du har provat den i din vardag som du kan veta hur den fungerar. Notera vad som händer, låt audionomen justera om den och utvärdera igen. Det kan ta lite tid innan man vänjer sig. Fungerar den ändå inte som du vill kan du behöva byta till en annan sorts apparat.
En hörapparat är en liten dator som kan förstärka ljud, men den kan inte göra det omöjliga, det vill säga den kan inte reparera skadade hörselceller.
Om hörapparaten inte räcker till kan din audionom föreslå andra hjälpmedel som du kan kombinera med. ●
Du som är hörselskadad kan larma 112 via sms, om du registrerar dig i förväg på SOS Alarms webbplats. sosalarm.se
■ Besvär med nedsatt hörsel brukar delas in i två grupper: Sensorineural hörselnedsättning är vanligast och i den här gruppen ingår åldersrelaterad hörselnedsättning.
Ledningshinder innebär att örats förmåga att leda in ljudet till innerörat inte fungerar som det ska. Ett ledningshinder har sin orsak i hörselgången eller i mellanörat. Det kan till exempel vara en skada på trumhinnan eller hörselbenen. Otoskleros är en delvis ärftlig sjukdom som oftare drabbar kvinnor och gör att stigbygeln i örat blir mindre rörlig.
Att ”höra dåligt” kan även bero på saker som går att åtgärda: vaxpropp, öroninflammation eller öronkatarr.
Ålder, buller, sjukdomar, skador, vissa läkemedel och ärftlighet kan också ge nedsatt hörsel liksom försämrad blodcirkulation, rökning och vissa virussjukdomar som borrelia.
Menières sjukdom kan orsaka tillfällig eller varaktig hörselnedsättning och dövhet.
■ Bakom örat-apparat
Den vanligaste typen av hörapparat, passar de flesta hörselnedsättningar. Ljudet leds från apparaten genom en tunn plastslang vidare till insatsen (populärt kallad ”proppen”), som sitter placerad i hörselgången. En stor fördel med bakom-örat-apparater är att de kan ha fler funktioner än mindre hörapparater som sitter i örat. Riktningsmikrofon, volymkontroll och telespole finns till exempel nästan alltid. Till många bakom-örat-apparater finns dessutom en extern elingång för att koppla tillbehör direkt till hörapparaten, till exempel FM-mottagare.
■ I örat-apparat
Passar bäst för lätt till måttlig hörselnedsättning, men det finns också modeller som fungerar för gravt hörselskadade. Sitter direkt i hörselgången och all teknik är samlad i ett individuellt formgjutet skal. Audionomen gör först ett avtryck av örat, sedan skickas avtrycket till tillverkaren som bygger in elektroniken i skalet. Omtyckta av personer med glasögon.
■ CROS-apparat
För ensidigt döva. CROS-apparater ser ut som vanliga bakom-örat-apparater. Ljudet överförs från en mikrofon vid det döva örat till en hörapparat i det hörande örat. Själva ljudöverföringen sker via trådlös överföring mellan apparaterna.
■ Cochleaimplantat
Den som är döv eller gravt hörselskadad kan vara kandidat för cochlea-
implantat, CI. En fingervisning är att du inte klarar vardagskommunikation ens med den bäst inställda hörapparaten i lugn hörmiljö. Men med medelsvår nedsättning är det inte självklart att du blir hjälpt.
Det finns ingen övre åldersgräns för implantatet, men man måste vara frisk nog för att klara av en operation och – nog så viktigt – vara motiverad och ha kapacitet att öva mycket med sitt CI. Det kan kräva flera års övning. CI-kliniken bedömer från fall till fall. Förutsättningarna för bra resultat är bättre ju kortare tid du går utan att höra.
Källa: horsellinjen.se
Många med nedsatt hörsel har också tinnitus. Tinnitus är att höra ljud som inte har en yttre källa. Det kan låta som pipljud, toner, tjut, surr, brus och visslande. Tinnitus är ett symptom, inte en sjukdom, och kan bero på flera saker: hörselskador, buller, stress, olika sjukdomar, muskelspänningar i nacke eller käke, felaktigt bett, läkemedel med mera. Om du lider av tinnitus behöver du tänka över din livsstil och ta hand om dig själv. Lättare sagt än gjort kanske, men här är åtta tips på hur du kan hantera din tinnitus:
1. Gör sådant du vet att du mår bra av och undvik sådant som får dig att må dåligt.
2. Lyssna inåt. Ta hand om kroppen. Motionera, ät och sov regelbundet.
3. Slappna av. Lär dig avslappningsövningar som du kan göra själv hemma. En del tycker att yoga hjälper.
4. ”Maskera” ljudet. Till exempel genom att lyssna svagt på musik eller radio när du lägger dig. Tystnad gör att tinnitus märks tydligare.
5. Undvik inte vardagsljud. Du ska inte utsätta dig för starka ljud, men undvik att använda öronproppar för jämnan – då blir du känsligare för ljud. Dessutom hör du din tinnitus mer.
6. Förbättra din hörselsituation. Att skaffa hörapparater leder ofta till mindre tinnitus. Det beror på att när ljudet i omgivningen hörs starkare blir tinnitusljudet lättare att koppla bort. När den fysiska och psykiska påfrestningen av att hela tiden försöka uppfatta vad som sägs minskar, då minskar även tinnitus.
7. Bli vän med din tinnitus. Forskning visar att tinnitus blir mindre besvärande om du kan hitta sätt att acceptera och avdramatisera ljudet.
8. Prata med andra. Var öppen om din tinnitus och förklara för vänner och anhöriga. Du kan också ta stöd av andra med tinnitus, som vet hur det är, till exempel inom HRF.
HRF:s rådgivningstjänst svarar på frågor och är
gratis. Ring 0771–888 000, vardagar kl 9−12 eller mejla på www.horsellinjen.se. På webbplatsen finns också en mängd artiklar med fakta och råd om hörsel.
■ Hörseltestaren är ett digitalt gör-det-själv-test som Hörselskadades riksförbund nylanserade i höstas. Gå in på horseltestaren.se för att mäta din förmåga att uppfatta tal i brus. Testet visar om det är dags att kontakta en vårdmottagning för en hörselundersökning.
Så gör du:
Kontakta regionens hörselvård och boka tid boka tid hos audionom:
På hrf.se finns kontaktuppgifter till hörselvård över hela landet. I flera regioner krävs remiss eller egenremiss.
Gäller i Stockholm och Skåne: De två större hörselkedjorna ägs av koncerner som även äger hörapparat-tillverkare. Dessa mottagningar tenderar att i första hand prova ut sina egna hörapparatmärken. Men du ska veta att alla regioner har ett upphandlat sortiment av hörapparater som inte kostar något, och som du har rätt till, men företagen vill helst sälja sina egna apparater och påstår ofta att de är bättre för att de kostar mera, men det är inte alltid sant.
2011 infördes ”Fritt val” inom hörselvården i Stockholms dåvarande landsting och i Skåne. Syftet var att öka valfriheten genom att erbjuda bidrag till köp av hörapparater på den öppna marknaden. Men det har inte fungerat som det var tänkt.
Fritt val av hörapparat innebär att patienterna får välja om de vill låna sina hörapparater från Region Stockholms upphandlade sortiment, eller om de vill köpa sina hörapparater. Den som väljer att köpa sina hörapparater får ett bidrag från Region Stockholm. Om hörapparaten kostar mer än vad regionens bidrag täcker, betalar patienten mellanskillnaden själv.
När man lånar sin hörapparat betalar man bara en utprovningsavgift och sedan får man ha hörapparaten så länge man vill. Man betalar alltså ingen löpande avgift för sin hörapparat.
Tyvärr fungerar inte Fritt val-systemet som det var tänkt. Istället för att patienterna får större frihet har informationen till patienterna ofta varit bristfällig och många har köpt väldigt dyra hörapparater i onödan. Systemet har kritiserats av flera tunga instanser, som Statens medicinsk-etiska råd och Socialstyrelsen. Region Stockholm har flera gånger försökt komma till rätta med problemen genom att göra justeringar i systemet, men det har inte gett önskat resultat.
Det här är inte en förändring som kommer att ske över en natt. Överenskommelsen har precis träffats mellan partierna som är i majoritet i regionen och inget formellt beslut är taget än. Fritt val-systemet kommer alltså att finnas kvar och tillämpas även fortsättningsvis, men så småningom kommer det att tas bort.
Hörselskadades distrikt i Stockholms län har länge kritiserat systemet och ser avskaffandet som ett viktigt steg för att regionens invånare ska få en hörselvård att lita på.
Källa: Hörselskadades
riksförbund, HRF, 1177.se