50 till 70 procent av befolkningen kommer någon gång att uppleva en svår kris. Men vad avgör hur man hanterar det oförutsägbara? PROpensionären har pratat med en expert om hur vi reagerar när krisen kommer.
Per-Olof Michel är en av Sveriges främsta experter på kris och katastrofer.
Han har deltagit i flera stora räddningsinsatser både i Sverige och utomlands.
– I samband med tsunamin i Thailand handlade det om att leda en krisstödsgrupp om nio personer i staden Phuket, där UD upprättade en stab, samt att genomföra krisstöd med vissa enskilda och grupper som kom dit, berättar Per-Olof Michel.
Under Libanonkriget 2006 var han samordnare för en krisstödsgrupp för att hjälpa flyktingar tillsammans med Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps nationella stödstyrka. Per-Olof Michel berättar om situationen på Larnacas flygplats på Cypern:
– Flyktingarna var trötta och slitna efter att ha åkt obekväma båtar från
Libanon. Tillsammans med sjuksköterskor förmedlade vi krisstöd till barn och familjer, fixade smörgåsar och vatten och organiserade ombordstigning på planen, berättar han.
På pappret är han idag pensionär men är fortfarande verksam inom region Värmland, där han bland annat arbetar som studierektor och mentor för AT-läkare.
– När en person exponeras för det oväntade, utsätts kroppen för en akut stressreaktion. Det är något som sker hos alla människor och däggdjur för att förbereda kroppen för överlevnad. Man kan uppleva det som om man är i en dimma, man är orolig eller nedstämd, känner sig hjälplös och kanske drar sig undan. Det är helt normalt och går vanligtvis över efter några timmar eller ett par dagar, säger han. Men sträcker sig stressreaktionen längre än tre dagar, kan det vara tecken på svårare komplikationer och problem som kan ta tid att ta
sig igenom.
– Då kan det finnas risk för svårare reaktioner med följder som depression, posttraumatiskt stressyndrom, ångest eller beroendesyndrom, säger han.
Även om mer än hälften av befolkningen någon gång under sitt liv kommer
att drabbas av en traumatisk kris eller händelse, är det endast en av tio som riskerar att drabbas av allvarligare psykiska men.
– De allra flesta återhämtar sig mycket bra. Det är viktigt att komma ihåg, säger
Per-Olof Michel. Vissa personer är mer benägna att klara av en kris bättre än andra. Till viss del handlar det om personlighet.
– Personer som har en tydlig motståndskraft, är emotionellt stabila, extroverta och optimistiska till sättet med stark självtillit, är de som ofta klarar av en kris utan större men. De är också de som är mer benägna att hjälpa andra.
MYNDIGHETEN FÖR SAMHÄLLSSKYDD OCH BEREDSKAP
MSB – Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, är en statlig myndighet som ansvarar för att stödja samhällets beredskap vid olyckor, kriser och civilt försvar. MSB samarbetar med en rad olika internationellaorganisationer, både i
närområdet och på den globala arenan. En av MSB:s huvuduppgifter rör också
civilt försvar. Läs mer på www.msb.se.
På MSB:s sajt krisinformation.se kan du också få information om kriser och
katastrofer som kan beröra oss i Sverige. MSB finns även på sociala medier.
FRG – FRIVILLIGA RESURSGRUPPEN
Frivilliga Resursgruppen är en del av den frivilliga krisberedskapen och verkar för att avlasta och hjälpa kommuner i Sverige vid eventuella kriser. De består av personer från olika frivilligorganisationer. Varje kommun fattar själv beslut
om FRG ska finnas i kommunen för att bistå under kriser. Hos varje FRG finns en eller flera FRG-ansvariga som håller kontakt med kommunen samt FRG-ledare. Utbildning sker genom Civilförsvarsförbundet. Är du intresserad av att också vara med och bidra, läs mer på www.civil.se/frg/
POSOM
POSOM – en förkortning för psykisk och social omsorg vid olyckor och katastrofer, är en icke-vinstdrivande organisation som arbetar med krishantering i samhället. Krisgruppen består av psyokoterapeuter, psykologer,
präster, kristraumatologer och insatspersonal för akut krisstöd och ska finnas
i alla Sveriges kommuner. Organisationen bedriver också utbildning och rådgivning inom krishantering och arbetar även med långsiktigt stöd till drabbade personer. Läs mer på posom.se.
Med utbildning kan dessa personers egenskaper stärkas och de passar väl för räddningsyrken. För dessa personer sitter krisberedskapen i ryggmärgen. De vet hur man ska handla och agera, säger Per-Olof Michel.
För mer oroliga individer kan kriser upplevas svårare.
– De som till sättet är nervösa eller har negativ tilltro till sig själva, kan uppleva svårare efterdyningar efter en kris, förklarar han.
Även personer som lider av fysisk svaghet, har nedsatt mental hälsa, äldre med nedsatt syn, hörsel eller rörelseförmåga, alternativt nedsatt kognitiv förmåga, kan också utgöra en riskgrupp vid en kris. Per-Olof Michel berättar att den viktigaste tillgången för att inte utveckla svåra psykologiska men efter en kris, handlar om att ha ett bra socialt stöd runt sig.
– Forskning visar att de människor som har ett bra socialt nätverk och någon de kan prata med för att bryta grubblandet, ofta kan ta sig ur krisen snabbare med psyket i behåll än de som är mer ensamma. Per-Olof Michel har också fler tips till de som varit med om en kris, hur man kan försöka tänka.
– Det handlar om att återgå till vardagen, göra vanliga saker och inte isolera sig ensam hemma. Det gäller att försöka se annorlunda på det man varit med om,
acceptera och försöka ändra betydelsen av det som skett, säger han.