Den 17-19 juni äger PRO:s 23:e kongress rum. Det är då medlemmarna, via sina ombud, utövar sin demokratiska rätt och beslutar om färdriktningen för PRO de kommande åren.
Den 17–19 juni i år samlas 240 ombud från hela landet samt 11 ledamöter från PRO riks styrelse, på Infra City konferens, strax norr om Stockholm. Förberedelserna har redan varit i gång under lång tid. Kongressen är en viktig och högtidlig händelse i en organisations liv. Förutom hårt arbete, erbjuder den ett härligt tillfälle för PRO:are från hela landet att träffas och utbyta erfarenheter, en viktig del i en levande folkrörelse. Och det kommer det att finnas gott om möjligheter till under de tre dagar som kongressen äger rum.
Vad gör ombuden på kongressen?
Tillsammans ska ombuden debattera, byta åsikter och fatta en rad viktiga beslut för PRO:s framtid. Det handlar både om politisk inriktning och om hur organisationen ska styras och verksamheten bedrivas.
Vilken funktion fyller kongressen?
Kongressen är PRO:s högsta beslutande organ och sammanträder vart fjärde år enligt nuvarande stadgar. På kongressen behandlas verksamhetsberättelser med årsredovisningar för den gångna kongressperioden, medlemsavgiften till riksorganisationen, handlingsprogram, stadgar, motioner från medlemmar och sist men inte minst väljs en ny styrelse för PRO:s riksorganisation.
Hur många motioner har kommit in?
Det har lämnats in 131 motioner från distrikten till riksorganisationen, vilket är färre än till tidigare kongresser. Skälet till det minskade antalet stavas pandemi och de begränsade möjligheter PRO:s medlemmar har haft att träffas och diskutera nya förslag.
Hur hanteras motionerna nu, och vad handlar de om?
Motionerna ska behandlas av styrelsen i slutet av februari. Då avger den sina yttranden och förslag till beslut som kongressen har att ta ställning till. Mer än hälften av motionerna handlar om PRO:s viktiga intressepolitiska arbete och bland dem är det frågan om pensionärers ekonomi som sticker ut.
Vad händer med organisationsutredningens förslag?
Under den innevarande kongressperioden har en organisationsutredning arbetat. I vintras la utredningen 70 förslag på styrelsen bord. En lejonpart av förslagen kräver inte kongressbeslut, men några gör det. Dessa har styrelsen vänt och vridit på. Vid styrelsemötet den 14 december 2021 satte styrelsens ledamöter ned foten i några av dessa. Förslag som kongressen slutgiltigt fattar beslut om.
Vilka av de förslagen har PRO riks styrelse behandlat?
Det första handlar om kongressperiodens längd. Där föreslår styrelsen fortsatt en fyraårig period, men med en mellankongress efter två år, där vissa specificerade beslut kan fattas. Representantskapet föreslås tas bort. Den andra handlar om antalet ombud på kongressen där styrelsens förslag är 161, 150 ombud från hela landet och 11 ledamöter från styrelsen. Nu är det alltså 240 ombud från hela landet. Den tredje frågan som styrelsen fattade beslut om strax före jul var medlemsavgiften som föreslås bli oförändrad under förutsättning att administrationsbidraget till distrikten fasas ut under en fyraårsperiod. Enligt styrelsen är detta en viktig principiell fråga där varje organisationsled inom PRO ska ta ansvar för sin ekonomi och ta ut medlemsavgift.
Det finns fortfarande frågor inför kongressen som styrelsen arbetar med. Styrelsens förslag kommer att presenteras senare i vår.