Osteoporos är vanligen kopplad till naturligt åldrande, minskad östrogenproduktion och ärftlighet. Men det kan också vara en annan sjukdom eller ett läkemedel som ligger bakom benskörheten. Så var det i Marianne Lindeborgs fall.
Det började med att Marianne sommaren 2022 fick en akut inflammation i en blodåder i tinningen.
– Jag fick ont i käken och en fruktansvärd huvudvärk och tog direkt kontakt med min vårdcentral där läkaren ordinerade kortisonbehandling. Redan då sa läkaren att hon skulle skicka mig på bentäthetsmätning eftersom en kortisonbehandling kan orsaka osteoporos.
Det kallas för sekundär osteoporos när en annan sjukdom eller ett läkemedel ligger bakom en låg bentäthet. Kortison i hög dos är den vanligaste orsaken till sekundär osteoporos.
Ålder: 73 år.
Bor: I Örebro.
Yrke: Frilansskribent.
Intressen: Arkeologi,
trädgård och husbilen.
Den första bentäthetsmätningen skedde omkring sex veckor efter inflammationsdiagnosen.
– Jag gick på en DXA-röntgen, som innebär att man ligger på en brits medan en röntgenapparat långsamt skannar över kroppen. Det tar cirka 20 minuter och är helt smärtfritt.
Mätningen visade att Marianne hade osteopeni, en lindrig form av benskörhet.
– Beskedet kom som en chock. Jag hade svårt att förstå att jag, som alltid varit fysiskt aktiv, var benskör.
För att minska nedbrytningen av ben och stärka skelettet behandlades Marianne med bisfosfonat.
– Jag fick läkemedlet som injektion en gång per år, i tre år. Samtidigt tog jag receptbelagda kalciumtabletter med D-vitamin, vilket jag fortsatt med.
… är grekiska och betyder benskörhet. Sjukdomen uppstår när kroppen förlorar mer benvävnad än den kan ersätta.
Bisfosfonatbehandlingen gick bra. Marianne hade inga känningar eller biverkningar.
– Under de tre år som behandlingen pågick gick jag vidare på egen hand och letade information. Hur kommer mitt liv bli nu? tänkte jag. Min benskörhet lär inte försvinna med behandlingen. Benskörhet går ju inte att bota. Läkemedlet bromsar nedbrytningen av ben och stärker skelettet. Men vad krävs för att fortsätta att stärka det?
På nätet fann Marianne Osteoporosförbundet.
– De har en mycket informativ hemsida och via den fick jag snart kontakt med den lokala Osteoporosföreningen i Örebro där jag bor.
Föreningen visade sig erbjuda utomordentliga föreläsningar om sjukdomen, behandlingar och vikten av kost och träning.
– Jag gick på alla föreläsningar och fick både kunskap om sjukdomen och motivation för att träna. Samtidigt fick jag möjlighet att träffa andra med osteoporos som jag kunde utbyta erfarenheter med. Träffarna gav både medvetenhet och gemenskap.
Genom föreningen fick Marianne också veta att Örebro läns region sedan flera år har osteoporosskolor på vårdcentralerna där personer med diagnosen kan gå. (Se artikel här antill). Skolan erbjuder tre tillfällen för ökad kunskap om osteoporos och hur man kan äta och träna för att undvika fall och frakturer.
– Jag fick erbjudandet att delta på en vårdcentral där jag bor och anmälde mig direkt! Det var ett bra beslut.
Vilken information var särskilt viktig för dig?
– Jag är vetgirig och på både föreläsningar och osteoporosskolan fick jag veta mer exakt hur skelettet fungerar och hur vi ska ta hand om det. Med nedbrytning och uppbyggning av benceller, och var det går snett när man drabbas av osteoporos. Och vad man kan göra själv. Det gjorde mig lugn också med medicineringen.
– Det var också väldigt bra med träningstips. Det gav motivation att kämpa på! ■
I Sverige inträffar varje år omkring 120 000 frakturer som kan kopplas till osteoporos. Genom att arbeta förebyggande kan vi halvera antalet fall och frakturer, säger Jenny Forsberg, specialfysioterapeut i Region Örebro län.
Patientutbildningen är en mycket viktig del i det förebyggande arbetet, konstaterar Jenny Forsberg, som tillsammans med kollegan Erika Stenbäck, utvecklat och startat osteoporosskolor på 20 av 30 vårdcentraler i Region Örebro län. Syftet är att sprida kunskap om sjukdomen och skapa medvetenhet om kost och träning för att undvika fall och frakturer.
– Det har visat sig att många patienter som har diagnosen osteoporos inte har blivit informerade av vården om vad sjukdomen innebär och om hur de själva kan påverka sin hälsa. Det ville vi ändra på, säger Jenny Forsberg.
Med 300 000 kronor i projektmedel från regionens råd för medicinsk kunskapsstyrning tog fysioterapeuterna fram ett koncept för osteoporosskolan.
Primärvården har en viktig roll när det gäller upptäckt och uppföljning av osteoporospatienter, säger Jenny Forsberg. Vårdcentralerna når många patienter och har stora möjligheter att arbeta förebyggande.
– Vi startade med att utbilda 100 fysioterapeuter i regionen som tidigt kan identifiera personer med osteoporos och en ökad fallrisk och som kan arbeta förebyggande och ge individanpassade träningsråd.
Sedan 2022 har region Örebro län genomfört 60 osteoporosskolor med 10–12 deltagare per grupp. Undervisningen, som leds av fysioterapeuter, sker under fem veckor med tre gruppträffar där varje träff är en och en halv timme lång.
”Häldunsar är också bra. Jag brukar säga att skelettet vill bli överraskat”
Samtliga osteoporosskolor har ett gemensamt koncept och följer samma upplägg. Under träffarna får deltagarna höra föreläsningar om sjukdomen och dess behandling, testa sin styrka och balans och lära sig fallförebyggande övningar. De får även råd kring kost och levnadsvanor och uppmuntras att fortsätta träna hemma. Vid tredje sammankomsten finns den lokala Osteoporosföreningen på plats.
Osteoporosrelaterad fraktur kostar vården stora summor och stort lidande för individen.
– Det finns mycket man som patient kan och behöver göra själv för att minska risken för benskörhet, betonar Jenny Forsberg. Att vara fysiskt aktiv, äta bra mat och träna balansen kan bidra stort till ett bättre mående.
Osteoporosskolan ger även gemenskap, man träffar andra med samma diagnos. Deltagarnas kunskap sprids också ofta vidare till deltagarnas anhöriga och bekanta.
– Vi har fått mycket positivt gensvar från deltagarna som tycker att skolan gett dem ökad trygghet och säkerhet. Många som tidigare inte vågat röra sig ute av rädsla för att falla känner att de nu med sin kunskap om träning är friare och vågar ge sig ut på promenader. Eftersom osteoporos beräknas drabba varannan kvinna och var fjärde man över 50 år, så kan vi säga att alla äldre behöver få information om osteoporos.
Och det är aldrig för sent att börja träna, tillägger Jenny Forsberg som har haft 90-åringar i osteoporosskola och 100-åringar som tränar balans.
– Cykla och simma är vanliga träningsråd. Men här är det belastning som gäller. Som att gå i trappor, eller stå och stampa på stället. Häldunsar är också bra. Jag brukar säga att skelettet vill bli överraskat. ■
Osteoporosförbundets information om osteoporosskolor i Sverige:
osteoporos.org/osteoporosskolor-i-sverige/
Benen i skelettet blir porösa och sköra varpå risken för frakturskador ökar.
Osteoporos, är en utbredd folksjukdom som vanligen orsakas av hög ålder, ärftlighet och sjunkande östrogenhalt hos kvinnor.
I Sverige inträffar varje år omkring 120 000 frakturer som kan kopplas till benskörhet. De flesta osteoporosfrakturer sker i handled, överarm, ryggkotor, höft och bäcken.
Varannan kvinna och var fjärde man över 50 år löper risk att få en osteoporosfraktur. Risken för att drabbas ökar med åldern.
■ Benskörhet har sällan några symptom. Därför upptäcks den ofta i samband med att du brutit eller fått en spricka i benet. Vid benskörhet kan frakturer uppstå redan vid lindriga fallskador.
■ Långvariga ryggbesvär kan vara ett tecken på benskörhet och orsakas av kotkompression. Det innebär att kotorna i ryggen sjunker ihop eftersom benet är försvagat.
Var uppmärksam på om du minskat i längd, har ont i ryggen, har osteoporos i släkten.
Riskfaktorerna är många och komplexa:
■ Arvsanlag
■ Åldrande
■ Klimakteriet
■ Brist på D-vitamin
■ Låg fysisk aktivitet
■ Låg kroppsvikt
■ Antihormonell medicinering vid bröst- och prostatacancer
■ Kortisonbehandling
■ Vissa tarmsjukdomar och inflammatoriska sjukdomar ökar risken för osteoporos.
Osteopeni är en mildare form av benskörhet där bentätheten är lägre än normalt, men inte så låg att det räknas som osteoporos. För att konstatera både osteoporos och osteopeni ska en bentäthetsmätning göras.
Läkemedel
Målet med läkemedelsbehandling mot benskörhet är att minska risken för fraktur. Det finns flera typer av läkemedel som verkar på olika sätt.
Bisfosfonater och denosumab är läkemedel som minskar nerbrytningen av ben genom att hämma de celler i skelettet som bryter ner benvävnad. Bisfosfonater kan tas som dropp en gång om året eller i form av veckotabletter, denosumab tas som en spruta en gång i halvåret. För dem med svårast osteoporos finns även läkemedel som påverkar de benuppbyggande cellerna (benanabola läkemedel). Hit hör Teriparatid och Evenity.
Osteoporos är en både underdiagnostiserad och underbehandlad diagnos.
Avgörande för att vården ska bli bättre är att tidigt identifiera, utreda och behandla personer med ökad risk för frakturer:
■ Bättre tillgång på bentäthetsmätning för snabbare diagnostisering.
■ Inrättande av så kallade frakturkedjor för att omgående hitta patienter med nyligen genomgången fraktur.
■ Tidig operation för att minska komplikationer.
■ Rehabilitering för att minska smärta och återfå god funktion efter en fraktur.
■ Ta fram enhetlig nationell och kvalitetssäkrad patientutbildning.
■ Fortbildning om osteoporos för vårdpersonal.
■ Läkemedelsbehandling utifrån patientens förutsättningar för att stärka skelettet och förhindra benskörhetsfrakturer.
Osteoporosförbundets viktigaste krav mot politiker och verksamhetsledare inom sjukvården är att det finns kunskap om benskörhet/osteoporos för att arbeta enligt de riktlinjer som finns, och att så kallade frakturkedjor implementeras i alla regioner.
Källor:
Osteoporosförbundet: osteoporos.org/
1177: 1177.se/sjukdomar–besvar/skelett-leder-och-muskler/benskorhet—osteoporos/
Socialstyrelsen
socialstyrelsen.se/om-socialstyrelsen/pressrum/press/tidig-diagnos-forbattrar-varden-for-benskorhet/