Trots att regeringen tar ett steg framåt i kontantfrågan med ett nytt lagförslag möts de av kritik. Flera politiska partier och fristående organisationer anser att fler än apotek och matbutiker ska vara skyldiga att ta emot kontanter.
Den 18 mars lade regeringen fram sitt lagförslag om kontanter, den så kallade kontantlagen. Apotek och livsmedelsbutiker ska enligt förslaget vara skyldiga att ta emot kontanter och bankerna ska se till att insättning av pengar fungerar både för privatpersoner och företag. Syftet är att se till att kontanter är ett fortsatt gångbart betalningsmedel i Sverige i framtiden, inte minst för att vara motståndskraftigt i kristider.
Men förslaget har mötts av kritik. Under ett riksdagsseminarium den 25 mars tyckte både inbjudna organisationer och oppositionspolitiker att det är snålt tilltaget att bara ställa krav på matbutiker och apotek.
– Baserat på det tonläge som en del partier har haft trodde jag att den skulle vara lite skarpare än den visade sig vara, sade Ingela Nylund Watts (S).
Framförallt ställer sig oppositionen frågande till varför regeringen inte vill lagstifta om kontanter i vården.
– Jag saknar delen om att kunna använda kontanter för offentligrättsliga tjänster. Det är en dubbelmoral av staten att säga att vi ska ha kontanter hemma men du kan inte använda dem i vården, sade Helena Vilhelmsson (C).
”Handeln är en del av totalförsvaret, det gäller inte bara livsmedelsbutiker och apotek.”
Regeringen och Sverigedemokraterna står bakom lagförslaget och de menar att det är viktigt att det nu finns ett förslag på bordet.
– Syftet med utredningen var att framtidssäkra möjligheten att införskaffa medicin och livsmedel – en bottenplatta för vad man ska kunna förvänta sig. Vi behöver ett politiskt beslut och det var dags att sätta ner foten i frågan, sade Dennis Dioukarev (SD) som gjort utredningen som ligger till grund för lagförslaget.
Anders Ekengren (L) var inne på samma spår.
– Lagstiftning har alltid en stor roll att fylla. Jag ser det som ett första steg i rätt riktning. Den viktigaste åtgärden egentligen för att kontanterna ska fungera är att vi faktiskt använder dem, sade han.
Ammi Axelsson, ordförande för Sveriges Civilförsvarsförbund, ville öppna för en diskussion om vad som egentligen bör räknas som en samhällsviktig verksamhet.
– Handeln är en del av totalförsvaret, det gäller inte bara livsmedelsbutiker och apotek. Frågan är vad som är samhällsviktig verksamhet? Vi kan inte plocka ut två pusselbitar och tro att de ska ersätta hela kugghjulet, sade Ammi Axelsson som är ordförande för Sveriges Civilförsvarsförbund.
Hon betonade också att det krävs fler lösningar och lagändringar för att kontanter ska fungera i en krissituation. Att ta betalt med kontanter i en butik är också beroende av el och digitala system. Därför behövs en reservlösning med exempelvis kvittobok och manuell dokumentation av försäljningen.
Seminariet arrangerades av Kontantupproret och Centerpartiet. Förutom ovanstående medverkade också Björn Eriksson, Kontantupproret, Aino Bunge, vice riksbankschef, Ulrika Dahlin, Svensk dagligvaruhandel och Daniel Claesson, Kontantupproret.
Källa: Regeringen.se
Läs propositionen här: Åtgärder för att stärka kontanternas funktionssätt
(Prop. 2025/26:199)