"Vad vill vi ha? Kontanterna kvar!" skanderade de församlade på Kontantupprorets demonstration den 24 mars. Regeringens nya lagförslag om kontanter är ett steg i rätt riktning men långt ifrån tillräckligt, anser nätverkets medlemmar.
Med megafon i hand stod Björn Eriksson, tidigare rikspolischef och landshövding, numera pensionär och Kontantupprorets ordförande, på Mynttorget i Stockholm i sin enträgna mission att bevara kontanterna i ett allt mer digitaliserat samhälle.
– Jag minns så väl när det här började, när Kontantupproret kom till. Det var 2015 och vi tyckte att det var så konstigt att vi inte längre fick använda våra sedlar. Det var någon sturm och drang i samhället, man talade om teknikens utveckling och hur allt skulle bli annorlunda. Men det fanns ju människor som inte kunde använda de här digitala lösningarna, anförde han till skaran som samlats denna blåsiga vårdag i slutet av mars.
Däribland fanns Britta Kärnström som är vice ordförande i PRO:s Stockholmsdistrikt och ansvarig för deras konsument- och försäkringskommitté.
– Det är viktigt att kontanterna finns kvar. Det finns många äldre personer som har svårt att hantera digitala betalningar på nätet eller att slå koden när de betalar i butik. Då blir man utlämnad till att någon annan behöver hjälpa en, sade hon och fick medhåll av Elisabeth Österberg, också medlem i distriktet PRO Stockholms län:
– Många ser dåligt och då kan det bli fel. Det är lätt så länge man klarar av att betala med kort, men det här kan komma att beröra oss alla, säger Elisabeth Österberg.
En nybliven PRO-medlem hade tagit sig till Mynttorget för att delta i demonstrationen. För henne handlar det om hennes liv här och nu.
– Jag måste ha kontanter till hemtjänsten när de ska handla, sade Birte Knutsen som är medlem i PRO Kärrtorp.
Ett tjugotal pensionärer från PRO och andra pensionärsorganisationer hade samlats för demonstrationen.
– Vi borde ha varit många fler, tyckte Birte Knutsen.
Anledningen till demonstrationen var att regeringen nu lagt fram ett nytt lagförslag där man föreslår att livsmedelsbutiker och apotek ska ha skyldighet att fortsatt ta emot och hantera kontanter. Lagförslaget föregicks av en utredning där även vårdcentraler, sjukhus och liknande inrättningar ansågs vara platser som ska kunna ta emot kontanter, men det togs inte med i propositionen som blev offentlig den 18 mars 2026.
Björn Eriksson har under de tio år som gått sedan Kontantupproret startade sett att frågan fått allt mer ljus på sig både ur ett tillgänglighets- och ett beredskapsperspektiv. Han ser positivt på att regering och riksdag har börjat ta frågan på allvar men anser att lagförslaget kunde ha varit mer omfattande.
– Det kom en utredning och sen har man vattnat ur och vattnat ur och vattnat ur det som kom fram i den. Nu är det jätteviktigt att vi ligger på. Dörren har öppnats av politikerna, nu ska vi sticka in foten, uppmanade han åhörarna under demonstrationen.
Kontantupproret är ett löst sammansatt nätverk av intresseorganisationer, politiker och intressenter som vill verka för att kontanter ska finnas kvar som betalmedel i Sverige.
Bakom initiativet står Björn Eriksson, tidigare ordförande i Säkerhetsbranschen, Sveriges rikspolischef, landshövding i Östergötland och ordförande i Riksidrottsförbundet.
Medlemmar i Kontantupproret är:
PRO
Förbundet Vi Unga
Hela Sverige ska leva
Riksförbundet FUB
Roks – Riksorganisationen för kvinno- och tjejjourer i Sverige
SeniorNet Sweden
SKPF Pensionärerna
Småföretagarnas Riksförbund
SPF Seniorerna
Sveriges Hembygdsförbund
Sveriges Konsumenter
Torg och Marknadshandlarnas Ekonomiska Riksförening
Verdandi
Civilförsvarsförbundet
Läs också: Proposition: Åtgärder för att stärka kontanternas funktionssätt (2025/26:199)