Hyperkänsligt och starkt av kvinnliga artister

Kvinnliga artister har ju det ständiga kravet på sig att vara hyperkänsliga – och kraftfulla. Som en bepansrad fjärilsvinge ungefär.
Sarah Klang har allt det där. Hon slog igenom i På spåret när hon sjöng Mama Cass så att hela Sverige lyssnade andäktigt.
Nu gör hon finstämda sånger som hon sjunger med en pulserande självklarhet.
Nya sviten Beautilful woman (ihop med albumet Mercedes) är en fantastisk skapelse som fångar mig handgripligt på djupet, med sin ärlighet. Så här sjunger Sarah:
”I bought a magazine/Staring at the beautiful pictures/It was my sexual awakening/15 and alone in my room/I did sit-ups at night/200, then another round/Skipped lunch and then I would run/15 and alone in my room…”
Det är så känsligt att jag knappt vågar översätta, Men flickors viktfixering och olycka och lycka har aldrig beskrivits så här hudlöst i en sång. Jag älskar det. Jag gråter åt det. ”Det var mitt sexuella uppvaknande …” så sorgligt. Till en veckotidnings tillrättalagda bilder … nån som känner igen sig? Skulle väl tro det …

Adrianne Lenker kan jag verkligen rekommendera från en helt annan infallsvinkel.
En 33-årig spenslig kvinna i den amerikanska folkmusikens utkanter som aldrig gör något dåligt och som alltid tangerar det livsagörande.
Jag tyckte först att det nya albumet bara var ”bra” – ända till jag av olika skäl greps av ”Already lost” i poeten UKON:s Sommar-program och insåg att det faktiskt är årets låt.
Alla frågor ställs där – alla svar finns där. Musik som styrka och kraftlöshet. Jag lyssnar andlöst.
Adrianne låter som en 75-årig Malvina Reynolds – hon som vet allt, men ändå vill tillbaka till tiden när hon fortfarande sökte svaren på alla frågor …
Beautiful Woman
Sarah Klang