De bästa icke-kommunala äldreboendena i landet drivs av aktörer utan vinstsyfte, visar ny forskning från Göteborgs universitet. Resultat, som ger PRO stöd i debatten om att vård ska drivas utan vinstsyfte, enligt Carina Benjaminsson, sakkunnig i Äldreomsorg och hälso- och sjukvård vid PRO.
Idag drivs omkring 20 procent av Sveriges äldreboenden i icke-kommunal regi. Dessa ger vård av varierande kvalitet, enligt en färsk studie från Göteborgs universitet. Högst kvalitet håller äldreboenden som drivs av organisationer utan vinstsyfte, som exempelvis stiftelser eller ideella föreningar, som återinvesterar sitt ekonomiska överskott i verksamheten.
– Här ser vi högst personaltäthet, många sjuksköterskor, den mest utbildade omsorgspersonalen och flest nöjda brukare, säger Rasmus Broms, statsvetare vid Göteborgs universitet och en av forskarna bakom studien.
Hur snabbt ett bolag vill ha vinst påverkar också kvaliteten, enligt studien. Lägst kvalitet håller äldreboenden som drivs av börsnoterade bolag och riskkapitalbolag.
– Bolag som ägs av riskkapitalbolag har krav på snabbare vinst. Där ingår det i affärsplanen att kunna ta ut pengar, konstaterar Rasmus Broms.
Kan det vara så att de som bor på vinstdrivande boenden har högre krav på verksamheten eftersom den kanske kostar mer?
– Det är en rimlig fråga. Men liksom hos friskolor finns ändå ett tak för hur stor extrakostnaden i avgift får vara vid vinstdrivande äldreboenden. Resten är subventionerat. Men det är svårt att veta i hur hög grad det påverkar nöjdheten bland de boende, säger Rasmus Broms.
Den nya studien sätter fokus på det som både PRO och många äldre efterlyser, som högre personaltäthet och utbildningsnivå hos personalen, poängterar Marie Näslund, samhällspolitisk chef vid PRO.
Vinstintressen får aldrig styra utformningen av vård och omsorg.
De följder som privatiseringen av äldreomsorgen fått för den svenska välfärden har debatterats under många år, och enligt PRO ska offentligt finansierad vård drivas utan vinstsyfte. Samtidigt bör möjligheten att kunna välja vårdgivare finnas kvar och utvecklas, anser organisationen.
Forskningsresultaten från Göteborgs universitet understryker vikten av icke-vinstdrivande aktörer i äldreomsorgen, framhåller Carina Benjaminsson, sakkunnig för bland annat Äldreomsorg och hälso- och sjukvård vid PRO.
– Detta visar tydligt på behovet av en omsorgsmodell där kvalitet prioriteras framför vinstmaximering. Särskilt tydligt blir det när man tittar på att riskkapitalisternas bolag når sämst kvalitetsresultat, säger hon.
Resultaten ger PRO ammunition i debatten om äldreomsorgens framtid, enligt Carina Benjaminsson.
– De bekräftar att en modell som fokuserar på återinvesteringar i verksamheten, snarare än utdelning till aktieägare, ger högre kvalitet och bättre resultat för de äldre. Dessa insikter intressanta inför framtida policybeslut och upphandlingar inom äldreomsorgen, poängterar hon.
I sitt handlingsprogram skriver PRO:
”Vinstintressen får aldrig styra utformningen av vård och omsorg. Det ska alltid finnas vårdcentraler och sjukhus som regionen äger och driver, samt hemtjänst och äldreboende som kommunen driver”.
Forskning visar att äldre hellre vill välja innehåll i äldreomsorgen än utförare.
Eventuell vinst ska återinvesteras i verksamheten och kommuner och regioner ska fastställa bestämda kvalitetskrav som alla utförare är skyldiga att följa, enligt PRO, som vill gå så långt som att avskaffa Lagen om valfrihetssystem (LOV) inom äldreomsorgen. Risken är annars stor att tillgången till vård och omsorg blir ojämlik inom kommunen och regionen, enligt organisationen.
”Forskning visar att äldre hellre vill välja innehåll i äldreomsorgen än utförare”, uppger PRO i handlingsprogrammet.
Etableringsfriheten – som innebär att vilken vårdgivare som helst som uppfyller kvalitetskrav som kommun eller region har satt upp kan etablera sig – är problematisk, enligt PRO, som menar att kommunen eller regionen på så sätt förlorar kontroll över var utförare väljer att etablera sig.
”Det blir därmed svårare att samordna vård och omsorg för sköra äldre”, anser PRO.
Tillsammans med två andra statsvetare, Carl Dahlström och Marina Nistotskaya, vid Göteborgs universitet, har statsvetare Rasmus Broms undersökt hur driftsformen påverkar kvaliteten på icke-kommunalt drivna äldreboenden i Sverige.
I studien har forskarna jämfört fyra olika driftsformer: icke-vinstdrivande organisationer och stiftelser, privata bolag, börsnoterade bolag och riskkapitalbolag. Här undersökte de faktorer som personaltäthet, tillgång till sjuksköterskor, personalens utbildningsnivå, boendenöjdhet och hur bra boendena uppdaterat sina handlingsplaner.
Bland de vinstdrivande vårdföretagen är kvaliteten bäst på äldreboenden som drivs av privata bolag. Dessa boenden utmärks, enligt studien, av hög personaltäthet och personal som generellt sett också är mer välutbildad jämfört med boenden som drivs av företag som är börsnoterade eller ägs av riskkapitalbolag.
Forskarna har i denna studie inte synat den kommunala verksamheten mer ingående, men ser ändå att kommunala äldreboenden kvalitetsmässigt hamnar mitt emellan de som drivs av icke-vinstdrivande organisationer och vinstdrivande privata bolag.
Analyserna baseras på 2 639 icke-kommunala äldreboenden mellan åren 2012 och 2019.
Källa: Göteborgs universitet