Neapeltrakten hör till Italiens skönaste: Själva staden fascinerar, de häpnadsväckande 2000-åriga fynden i Pompeji och Herculaneum, Capri och Amalfikusten är en ren njutning. Och över alltsammans tornar vulkanen Vesuvius upp sig.
I Kampanien, den syditalienska provinsen med Neapel som huvudstad, är jordbävningar inget ovanligt. Så de grekiska kolonisatörer som grundade Poseidonia, som romarna drygt 300 år senare döpte om till Paestum, måste verkligen ha vetat vad de höll på med när de reste de tre mäktiga templen – två tillägnade Hera, det tredje tillägnat Athena – mellan år 550 och 450 före Kristus. För trots att marken skakat otaliga gånger sen dess har de aldrig raserats – varken av naturens krafter eller för mänsklig hand. Den senaste riktigt stora jordbävningen i trakten inträffade 1980.
– Den minns jag väl. Då skakade det ordentligt här också, säger Raffaele, som tillsammans med sin fru Maria driver B&B Gli Aranci, inbäddat bland citron- och apelsinträd i den lilla badorten Agropoli vid Cilentokusten, en knapp timmes resa söder om Amalfikusten.
Han kör oss i sin egen bil en mil norrut till Paestum, där det första jag ser är den mäktiga och delvis väldigt välbevarade stadsmuren.
Där tar guiden Adele Maresca oss med på en guidad tur i vårens sköna eftermiddagssol – drygt 20 grader varmt är närmast perfekt för sightseeing:
– Grekiska kolonisatörer slog sig ner på en rad platser i Italien från 800-talet före Kristus, men det var ingen samordnad kolonisering utan tycks ha varit olika små grupper som lämnade Grekland i hopp om ett bättre liv.
Templen byggdes i lokal sten – den marmor som många grekiska tempel byggdes av fanns helt enkelt inte här.
– Men vi vet att de var målade för att likna marmortempel. De var vita med färggranna friser högst upp. Tre tempel står ju här än, men utgrävningar har visat att det fanns minst tolv tempel, men att de andra var betydligt mindre.
Då var det förbjudet för andra än präster att gå in i templen, nu är det fritt fram i två av dem.
– Jag vet inte om det är så bra. Det kommer många skolklasser som skräpar ner.
Tåg till Salerno och sedan buss tar oss nästa dag vidare från Agropoli till den undersköna och dramatiskt branta Amalfikusten – en av Italiens främsta turistmagneter.
Orten Amalfi, som gett kusten dess namn, är inkilad i en smal dal omgiven av branta berg och som bredast närmast havet där det finns en fin sandstrand. Hit kommer många dagbesökare och de flesta nöjer sig med att flanera längs det myllrande huvudstråket Via Lorenzo d’Amalfi, med en mix av turist-
affärer och lokalbornas vardagsaffärer. Men bortom den gatan väntar en labyrint av trappgränder och tunnlar dit få turister hittar.
– Amalfi var en av fyra mäktiga sjörepubliker för ungefär tusen år sen och risken för angrepp från havet fick invånarna att bygga staden som ett fort med en labyrint av gator där en angripare hela tiden kunde huggas i ryggen, berättar vår ciceron Francesco Carpegna.
Högt ovan Amalfi hittade Greta Garbo under en period lugnet i berömda Villa Cimbrone i Ravello, 340 meter över havet
Stannar man som vi över natten är den vackra piazzan framför den ännu vackrare Doumo San Andrea från 1700-talet ett givet ställe för en aperitivo i skymningen, följd av middag på en av uteserveringarna på Piazza dei Dogi, en Lady & Lufsen-miljö där husen runt torget har tvätt hängande från fönstren. På menyerna hittar vi mycket fisk och skaldjur, där bläckfiskcarpaccio är ett måste, gärna med ett glas lokalt vitt vin på falanghinadruvor.
Högt ovan Amalfi hittade Greta Garbo under en period lugnet i berömda Villa Cimbrone i Ravello, 340 meter över havet. Villa Cimbrones trädgård med sin oändlighetsterrass är en höjdpunkt för dagens besökare. Nedanför klänger författaren Gore Vidals berömda villa La Rondinaia på stupet. Ravello är också berömt för sin kulturfestival i juli och augusti, där världskändisar uppträder i Villa Rufolos trädgård.
Många av orterna längs Amalfikusten har båtförbindelser, vilket är långt mysigare än buss längs smala vägar på bergssidan. Från Amalfi tar det 25 minuter med båt till Positano – kustens mest fotograferade ort. Och det är lätt att förstå varför då de färggranna husen ser ut att vara travade på varandra från havet högt upp på berget.
Att bo på hotell här är dyrt, men många har gudomliga vyer från rummen – tänk att få vakna i gryningen och se ut över havet och bergen och samtidigt känna doften av alla blommor. Men för att bo så krävs friska knän för många hotell nås bara via branta trappor, och vill man sen gå ner till någon av Positanos två fina stränder känns det i benen. Den mindre, Spiaggia del Fornillo, är mysigast, den större, Spiaggia Grande, perfekt för att spana på folk.
Från Positano kan man ta båt till Capri – en underbart vacker ö med lite för många dagturister. Men så fort de åkt igen lägger sig lugnet för oss som övernattar på ön. Man kan bara ta det lugnt och njuta av Capris skönhet några dagar, men vill man beta av sevärdheter finns tre givna: Blå grottan är världsberömd och ljuset där inne verkligen makalöst då solstrålarna reflekteras genom det klarblå havsvattnet. Man kan ta båt dit från hamnen, men sen måste man byta till små roddbåtar där man får halvligga då grottöppningen är så trång.
Pompejis öde beseglades då vulkanen Vesuvius fick ett häftigt utbrott år 79
Den forna svenske societetsläkaren och författaren Axel Munthes Villa San Michele i Anacapri är också ett givet stopp – inte minst för vyerna. Har man ork i benen tar man sig även upp längs den 2 kilometer långa stigen till ruinerna av den romerska kejsaren Tiberius grandiosa palats – då det begav sig 7 000 kvadratmeter överdådig lyx, invigt år 27.
Fast vill man se välbevarade romerska ruiner väntar ännu större upplevelser i Pompeji på fastlandet, som enkelt nås med ännu en båt till exempelvis turistmetropolen Sorrento, som ligger vackert vid en brant klippkant med små sandstränder och badbryggor nedanför.
Pompejis öde beseglades då vulkanen Vesuvius fick ett häftigt utbrott år 79. Annars hade eftervärlden aldrig fått en så fascinerande inblick i romarrikets vardagsliv.
Efter 20 års varsam renovering öppnade 2023 ruinstadens främsta sevärdhet för besökare – Casa dei Vettii. Huset tillhörde två frigivna slavar som blev vinhandlare. Vid porten möter en pikant fresk föreställande guden Priapus med sin jättelem på en våg och ett litet rum strax innanför hyrdes ut som bordell, där de erotiska motiven bevarats. Men resten av det stora huset är idel skönhet med makalösa fresker i starka färger – allt från myllrande mytologiska scener till stilrena nästan tapetlika målningar – och trädgården har återfått något av sin forna prakt.
En annan höjdare är Villa dei Misteri, strax utanför stadsmuren. Här finns unika fresker som skulle kunnat vara målade av någon berömd konstnär för bara 100 år sen.
Att gå längs stadens stenlagda gator med rejäla övergångsställ-stenar är också en upplevelse, speciellt när man ser Pompejis dräpare – Vesuvius – torna upp sig i fonden. Men Pompeji är lite för stort för att se allt under en sommardag och det gäller att ha med sig rejält med dricksvatten.
Då är det lättare att ta in Herculaneum – som täcktes av Vesuvius heta lerflöden år 79. Till slut var lerlagret 16 meter tjockt. Staden återupptäcktes 1709 men de stora utgrävningarna skedde på 1930-talet och idag kan vi flanera längs den antika stadens gator, där matserveringarna i gathörnen står kvar med marmordiskar och matkärl och många hus ännu är två våningar höga. En del innergårdar har fått växter och ser ut som om någon bodde där än och i flera hus finns fresker och utsökta mosaiker bevarade.
Vesuvius syns ju vida omkring i Neapelbukten. Den hade sitt senaste utbrott 1944 och kommer att få utbrott igen. Men när den nu vilar är det lätt att ta sig upp till kraterkanten. Bussar går till vägs ände några hundra meter under toppen. Sen får man gå. Och det är svettigt i det lösa lavagruset. På sina håll pyser det ut rök och vyn över Neapel,
Sorrento, Capri och grannön Ischia kompenserar väl för kraftansträngningen.
Neapel har massor av sevärdheter, men frågan är om staden inte kommer bäst till sin rätt bara genom att flanera längs gator fyllda av folkliv under några dagar. Och oroa er inte för stadens dåliga rykte – precis som i andra storstäder är trafiken ett större hot än tjuvar och rånare. Problemen finns främst i nedgångna förorter – precis som i många andra europeiska storstäder.
Pizza är så klart ett måste i staden där Margheritan uppfanns – åtminstone fyra ställen hävdar att just de var först. Flera fina kyrkor är också sevärda, men ska man bara ta in en stor sevärdhet, låt det bli Museo Archeologico Nazionale di Napoli. Här finns allt från gigantiska ryttarstatyer i brons från Herculaneum och mosaiker som den berömda ”cave canem” (varning för hunden på latin) från Pompeji till utsökta 2000-åriga glasföremål, gladiatorhjälmar i skick som nya, marmorstatyer av gudar och människor och en erotiksamling i Gabinetto segreto.
Skulle Vesuvius få ett utbrott snart tror få att Neapels utrymningsplaner kommer att fungera – många skulle välja att stanna, andra bara fastna i bilköerna ut ur staden. Men Vesuvius farlighet är inget mot vad som väntar om den flera kvadratmil stora supervulkanen under Campi Flegrei strax väster om Neapel får ett utbrott.
– Det finns runt 50 vulkankoner i Campi Flegrei-trakten och det senaste utbrottet kom 1538 då Monte Nuovo reste sig här bakom oss, säger Giulio Gambardella från Campi Flegrei Active, som tar oss med på en heldag till bland annat en underjordisk romersk stad – utgrävd först på 1980-talet.
– Men den verkliga faran är supervulkanen som får marken att resa sig och sjunka hela tiden. På bara ett år har marken höjts med en hel meter där vi står nu, säger han när vi ser ut över romerska lämningar i Pozzuoli, vars pelare ibland stått i havsvatten, ibland inte. Märkena på dem avslöjar för forskarna hur marken rört sig upp och ner med flera meter under 2 000 år.
Har man dykcertifikat kan man dyka över sjunkna romerska lämningar med gator, mosaiker och statyer från antiken ute i havet. Campi Flegrei var nämligen de romerska kejsarnas tummelplats sommartid.
Precis som Vesuvius övervakas området minutiöst, så som turist finns inget att vara rädd för. Och markrörelserna och de ständiga små jordskalven oroar inte folk här – det går nog inte att göra det om man ska klara av bo kvar. Och inte oroar vulkanen oss heller när vi i kvällningen badar i Terme Stufe di Nerone, uppkallad efter den grymme kejsar Nero – en av de härskare som under antiken njöt av att ta sig ett dopp i mineralrikt vatten från Campi Flegreis vulkanuppvärmda heta källor. ●
Ta sig hit: SAS har direktflyg till Neapel från Stockholm och Köpenhamn, men flyger man till Rom (varifrån de snabbaste tågen till Neapel tar 1 hr och 10 min) finns fler bolag med direktflyg. Tåg till Neapel från Malmö tar från 28 timmar och kräver minst 4 tågbyten.
Bästa tiden: Mars–juni och september–november.
Ta sig runt: I Neapel är tunnelbanan smidig och längre bort fungerar lokaltåg och på vissa sträckor också fjärrtåg utmärkt. Från Neapel och flera orter längs Amalfikusten och öarna i Neapelbukten finns goda båtförbindelser, annars är det buss som gäller längs Amalfikusten.
Boende:
■ B&B City Soul, Piazza Giulio Rodinò 18, Neapel, ligger perfekt och är väldigt vänligt. Dubbelrum från 1 700 kr. www.citysoul.it
■ The Britannique, Corso Vittorio Emanuele 133, Neapel. Anrik, fint rustad lyx med ljuvlig utsikt och pris därefter – dubbelrum för runt 4 300 kr. www.thebritannique.com
■ Hotel Villa Luisa, Via Tripergola, 50, Pozzuoli. En halvtimmes tågresa väster om Neapel finns detta trivsamma ställe med egen strand och dubbelrum från 1 400 kr. booking.com
■ B&B Gli Aranci, Via Tenente Gino Landolfi, 6, Agropoli. Mysig och vänlig bed & breakfast med skön trädgård och dubbelrum från 950 kr. gliaranci.com
■ Hotel Casa Albertina, Via Tavolozza 3, Positano. Ljuvliga vyer och dubbelrum med balkong mot havet från 3 900 kronor. www.casalbertina.it
■ Hotel Bussola, Amalfi, Lungomare dei Cavalieri 16, Amalfi. Ligger bara några meter från den närmsta lilla stranden och ett par minuter från piazzan. Dubbelrum med havsutsikt från 3 500 kr. www.labussolahotel.it
■ Hotel Al Mulino, Via la Fabbrica 9, Anacapri. Familjedrivet hotell har bara 7 rum och stor trädgård med massor av citronträd. Dubbelrum från 3 700 kr. mulino-capri.com
Äta:
■ L’antica pizzeria Da Michele, Via Cesare Sersale 1/7, Neapel. Gör som flera andra pizzerior anspråk på att ha uppfunnit Margherita-pizzan och kön är ofta timslång. Fiffiga ringer då för snabbare take away till baren intill.
■ Lucrina pizza and restaurant, Via Miliscola 502, Pozzuoli. Ser enkel ut men lagar utsökt syditaliensk mat till rimliga priser.
■ Chora Pompei Cafè är enda stället för mat inne på Pompejis utgrävningsområde. Smarta tar med egen matsäck.
■ Trattoria San Guiseppe, Salita Ruggiero II 4, Amalfi. Bjuder på skön stämning på ett litet torg där tvätt hänger från fönstren. Fisk och skaldjur och stans godaste pizza. trattoriasgiuseppe.business.site
■ Ristorante Saraceno d’Oro Positano, Via Pasitea 254, hör till de få billiga fynden i dyra Positano. saracenodoro.it
Mer info: italia.it/en/campania