Pensionärsråden är en viktig kanal för PRO för att öka äldres inflytande över sina levnadsförhållanden. Ulla-Britt Winkler, har framgångsrikt drivit frågan om anhörigstöd i Stenungsund. Nu ska de kommunala pensionärsrådens arbete stärkas.
Ulla-Britt Winkler är medlem i PRO Stenungsund och adjungerad i styrelsen när det gäller kommunala pensionärsråd, KPR.
I flera år har Ulla-Britt Winkler drivit en fråga i KPR om att kommunen ska ha en strategi för anhöriga som vårdar, hjälper och stödjer en närstående. 2022 antog Socialdepartementet en sådan strategi och nu har KPR:s envisa arbete med frågan lett till att Stenungsund har utarbetat en egen plan för stöd till anhörigvårdare.
Att Ulla-Britt Winkler brinner för den här frågan beror på att hon har personlig erfarenhet av hur sjukdomen alzheimer också drabbar anhöriga.
– Min pappa dog i sjukdomen när jag var 15 och han var 54. Min man fick samma diagnos runt 2017 så jag vet vad det innebär att vara anhörig, säger Ulla-Britt Winkler. Det har gjort mig kunnig på området.
Vi lever med en väntesorg och det kräver så mycket energi
Hon berättar att när kommunen hade tagit fram underlaget så bad hon att få det på remiss.
– Jag ville lägga till en viktig mening, nämligen att det ska vara helt frivilligt att vara anhörigstödjare.
– Att vara anhörigvårdare är tungt, säger Ulla-Britt. Vi lever med en väntesorg och det kräver så mycket energi.
Kommunen antog strategin i maj förra året men sedan dess har ingenting hänt. Ulla-Britt Winkler har efterfrågat en verksamhetsplan men tjänstemännen har ännu inte presenterat någon. Ulla-Britt Winkler tror att det handlar om ekonomi:
– Det handlar mycket om pengar och mindre om äldre människors behov.
KPR i Stenungsund fortsätter envist att driva PRO-medlemmarnas frågor tillsammans med SPFSeniorerna. Samarbetet fungerar bra, de har ett arbetsutskott tillsammans med politiker och tjänstemän där de bestämmer vilka frågor som ska tas upp. På medlemsmötena i föreningarna rapporterar man regelbundet från KPR och uppmanar medlemmarna att komma med förslag till rådet på frågor som borde upp på agendan. ●
■ De kommunala och regionala pensionärsråden är rådgivande och ska vara en länk mellan pensionärsorganisationerna och beslutsfattarna. Deras uppgift är att framföra pensionärernas perspektiv och intressen.
Pensionärsråden tar upp frågor rörande äldreomsorg, hemtjänst, sjukvård och boendeförhållanden för äldre.
Pensionärsråden är också engagerade i frågor om kollektivtrafik, bostadsbyggande och offentlig miljö. De kan påverka frågor som rör äldre personers möjligheter till kultur, fritidsaktiviteter och social gemenskap.
Vill du engagera dig i pensionärsrådet? Kontakta din förening!
■ Har funnits sedan 1991 och består av representanter från flera pensionärsorganisationer och andra experter som arbetar med frågor som rör äldre. Kommittén samlas minst två gånger årligen.
PRO:s ordförande Åsa Lindestam ingår i gruppen.
Det är pensionärsråden som ska fånga upp vilka frågor medlemmarna i de lokala PRO-föreningarna vill driva i kommunen.
Förra året utsåg riksorganisationens styrelse en arbetsgrupp som fick i uppdrag att göra en kartläggning över hur pensionärsråden i kommunerna fungerar. Arbetet har gjorts tillsammans med distrikten som bland annat har skickat ut en enkät till alla pensionärsråd. Nu har arbetsgruppen samlat in svaren och deras analys ska presenteras för styrelsen i september.
– Svaren visar att det i stort sett finns KPR i alla kommuner, säger Ylva Thörn, 1:a vice ordförande i PRO och sammankallande i gruppen. Vissa fungerar bra med både arbetsutskott som förbereder frågor inför mötena och bra återkoppling till medlemmarna ute i föreningarna, medan andra inte fungerar alls. Pensionärsråden är PRO:s viktigaste organ för samhällspåverkan. Nu gäller det att vi rustar oss på alla nivåer i organisationen; i föreningarna men också i samorganisationerna som väljer ledamöter till KPR, och i riksorganisationen.
PRO vill lagstifta om att KPR ska finnas i alla kommuner, men enligt Ylva Thörn har Sveriges kommuner och regioner, SKR, visat ljumt intresse. Frågan har varit uppe på PRO-kongressen och Ylva Thörn är övertygad om att den kommer upp igen.
Carina Benjaminsson, sakkunnig i äldrefrågor och KPR på PRO, håller med om att det ser väldigt olika ut i landet:
– Förbättringsarbetet måste ta avstamp i de förhållanden som råder lokalt. Det gör det extra viktigt att distrikten, samorganisationerna och föreningarna jobbar tillsammans för att stärka råden med utbildning och annat stöd.
– Det är en väldigt viktig demokratifråga att vi fångar upp vad medlemmarna tycker och vad de vill att vi ska driva, säger Ylva Thörn. ●
När Tomas Stigson, ordförande i PRO Skene och i PRO Marks samorganisation, för några år sedan blev invald i KPR och deltog i sitt första möte var det digitalt, på Teams. Det imponerade inte på honom.
– Kommunen informerade och KPR var mottagare. Typisk envägskommunikation.
Det fick Tomas Stigson att starta en beredningsgrupp för pensionärsorganisationerna som sitter i kommunala pensionärsråd, KPR, det vill säga PRO (PRO har åtta platser, fyra ordinarie och fyra ersättare), SPF, SKPF plus två fristående föreningar. Den gruppen träffas ett par tre veckor innan KPR sammanträder och sammanställer de frågor som de vill ha svar på.
– Det har fungerat jättebra, säger Tomas Stigson. När kommunpolitikerna märkte att våra frågor låg närmare omsorgsnämnden så beslutade de att lämna över presidiet till den för att på så sätt korta vägen mellan frågorna och svaren. Nu känner vi att de lyssnar mer på oss. Medborgardialogen fungerar och vi får snabbare svar på våra frågor.
Förra året fick de ett kvitto på det, genom att KPR blev remissinstans.
Efter varje möte skickas protokollet till distriktet i Södra Älvsborg och PRO Marks samorganisations nio föreningar informeras på nästkommande styrelsemöte. Protokollen från KPR hålls tillgängliga i Samorganisationen och vidarebefordras till alla som vill läsa.
Något som skulle kunna bli bättre är de enskilda medlemmarnas input, tycker Tomas Stigson.
– KPR träffas fyra gånger varje år och från pensionärsorganisationerna är vi 12-13 personer i rådet. Vi har stora möjligheter att påverka och den möjligheten vill vi att våra medlemmar ska känna till och använda sig av.
Vad är det bästa med KPR?
– Det är intressant och lärorikt eftersom man får bättre insikt i hur kommunrepresentanterna tänker i olika frågor och att man har möjlighet att framföra sina synpunkter. Dessutom är det naturligtvis viktigt att värna om oss äldres rättigheter, säger Tomas Stigson. ●
Stig Ålund är ordförande i PRO Klippan och med i KPR sedan 2012. I KPR ingår också två representaner vardera från SPF:s tre föreningar, Annmarie Arvidsson, styrelseledamot och tillika studieorganisatör i PRO Klippan samt Gun Svärd och Wiveca Lindberg från PRO Ljungbyhed. SKPF har tidigare varit representerat men har inte lyckats besätta sina platser i år.
KPR i Klippan fungerar väldigt bra, enligt Stig Ålund som tycker att kommunen tar det på allvar och är öppen för att hitta bra kanaler för ett samarbete med de äldre i kommunen.
Inför varje rådsmöte har KPR förmöten och efteråt rapporterar de till föreningsstyrelsen från mötet och medlemmarna i föreningarna informeras via medlemsmöten.
– Hemtjänsten är en stor fråga, den är alltid på tapeten i KPR, säger Stig Ålund. Det kan till exempel handla om sådant som låsbyten eller hur matdistributionen fungerar. Det är ofta någon incident som kommer upp, men jag vill inte påstå att det är något mönster eller att hemtjänsten är i kris.
Som exempel på vad man har arbetat med i KPR nämner Stig Ålund kommunens handlingsplan för äldreomsorgen.
– Under ett år, hela 2023, deltog vi i sju workshops med olika teman, som hemtjänst, digitalisering/välfärdsteknik, säker och jämlik hälsa, partnerskap med civilsamhället, tillsammans med representanter från bland annat Lunds universitet och högskolan i Kristianstad. PRO Klippans representant i arbetet med handlingsplanen var styrelseledamoten Hans Emanuelsson, tillika sekreterare i föreningen. Alla kanske inte håller med mig om den ljusa bilden som jag har av samarbetet men jag tycker nog att kommunen lyssnar på oss.
Arbetet med handlingsplanen utmynnande i rapporter som gick vidare till politikerna.
– Hittills har vi inte märkt någon större förändring, men som alltid tar det tid att genomföra planer. Det pågår ett ständigt utvecklingsarbete, säger Stig Ålund. ●