I årets hyresförhandlingar har flera kommuner, bland dem Motala, velat höja hyrorna kraftigt i särskilda boenden. Hyresgästerna där kan sällan göra sina röster hörda, och får ofta dålig information om nya hyran, enligt Ragnhild Wärn, ordförande i PRO Samorganisation i Motala.
När Ingrid Carlsson, 76 år, ska kliva upp om morgonen kan hon smidigt ringa på personal för att få hjälp att komma i sin rullstol. För omkring ett år sedan flyttade hon från sin tvårumslägenhet i centrala Motala till en enrummare på särskilt boende – en liten lägenhet i en av de byggnader som en gång var arbetarbostäder till stadens verkstad och som nu ägs av den kommunala hyresvärden Platen.
Här har hon tillgång till personal som hjälper henne med av- och påklädning, till gemensamma måltider och – inte minst – en sjuksköterska på heltid.
– Det var därför jag valde att flytta till boendet, för i hemtjänst har man ingen som finns tillhands i korridoren hela tiden, säger Ingrid Carlsson till PROpensionären.
Däremot har hon ingen aning om vad som egentligen ingår i hennes hyra, eller på vilken nivå årets nya hyror på just hennes särskilda boende hamnar.
– Sonen sköter ekonomin åt mig, säger hon.
Kostnadsökningar runtom i landet har fått flera kommuner i landet att försöka höja sina intäkter, och Motala yrkade tidigare i år på hyreshöjningar på upp emot 40 procent på just på särskilda boenden. Något som fått flera röster inom både Hyresgästföreningen och PRO att reagera, på lokal såväl som nationell nivå. I en debattartikel i Dagens Samhälle tidigare i år lyfte PRO:s ordförande Åsa Lindestam tillsammans med Hyresgästföreningens förbundsordförande Marie Linder vikten av att kommuner följer ordningen för hyressättning. I debattartikeln riktar de också kritik mot att flera kommuner vill höja hyrorna kraftigt i särskilda boenden.
– Kommunen letar efter inkomster, men vill utnyttja staten för bostadstillägg, säger Ragnhild Wärn, ordförande i PRO Samorganisation i Motala, till PROpensionären.
Många kommuner har höjt hyrorna i särskilda boenden och samtidigt upplyst de boende om möjligheten att söka statligt bostadstillägg för att klara kostnaden.
Argumentet för den planerade hyreshöjningen var, enligt en extern konsult som utredde hyrorna på Motala kommuns uppdrag, att det finns orättvisor i hyressättningen mellan olika boenden i staden och att hyrorna på särskilda boenden ligger för lågt i förhållande till vanliga hyreslägenheter.
Redan förra våren när kommunfullmäktige i Motala antog den nya hyresmodell som utgick från detta resonemang började hyresgästföreningen och kommunen förhandla. Tidigare i år ansökte kommunen till slut om att hyresnämnden skulle medla. Än så länge har hyresgästföreningen inte fått något skriftligt besked om hur resultatet blev, men troligen landar snitthyran för särskilt boende i Motala nu på omkring 14 procent istället för kommunens begärda 40 procent, berättar Ragnhild Wärn för PROpensionären. Någon information om detta har dock ännu inte gått ut till de boende, uppger hon.
Ragnhild Wärn är särskilt kritisk till hanteringen av förslaget till ny hyressättning och den, enligt henne, bristfälliga informationen till boende och anhöriga.
Beslutet från kommunfullmäktige i Motala om att inhämta pensionärsorganisationernas synpunkter har endast skett med information till KPR (Kommunala pensionärsrådet), inte genom någon förfrågan eller remiss till pensionärsorganisationerna, framhåller hon. Från kommunen signalerade man bara att det var bråttom att få igenom beslutet i fullmäktige, och inte heller anhöriga till personer på särskilt boende fick någon information, berättar hon.
– Vi ska ha klart för oss att de på särskilt boende ofta är gamla sköra människor, som inte kan göra sin röst hörd. De har inte något val att säga nej till boende. Samtidigt handlar det ofta om människor som i sitt yrkesverksamma liv betalat skatt till kommunen, säger Ragnhild Wärn, och påminner om att det finns personer som inte heller har anhöriga till hjälp.
Hon menar att de boende är helt utlämnade.
– Personer på särskilt boende har dessutom utgifter för läkare, mediciner, fotvård och allt som har med den personliga hygienen att göra. Det ingår ju inte i den taxan för mat och omsorg, säger Ragnhild Wärn.
76-åriga Ingrid Carlsson i Motala är visserligen en av de många personer på särskilt boende som har rätt till bostadstillägg för pensionärer, ett stöd som betalas ut av Pensionsmyndigheten, det vill säga av staten.
Hon skulle ändå önska bättre information om hyresnivån på boendet och vad som ingår i den.
– Kanske en ekonomisk konsult som hjälper till, ger råd om hur det fungerar och till exempel informerar de boende som har rätt till det om bostadstillägg, säger hon.
Bostadstillägget täcker dock bara en boendekostnad upp till 3000 kronor i månaden, därutöver sker en nedtrappning av stödet upp till 7000 kronor. Det finns personer som sparat i hela sitt liv för att trygga sin ålderdom, och som därför inte har rätt till bostadstillägg, men vars sparmedel kommer att ätas upp, framhåller Ragnhild Wärn, och tillägger:
– Vi vill i stället att man skapar en hyresmodell som beaktar de boendes behov och inte hur man ska få ut så mycket som möjligt från staten på bekostnad av dem som inte kan göra sin röst hörd och som tvingas bo på särskilda boenden för att klara sin livssituation.
Äldre som vill flytta till särskilt boende behöver ansöka hos kommunen och bedömas ha tillräckligt stora behov av omvårdnad för att få plats. Den som beviljas plats betalar för omsorg, hyra och mat.
För avgiften för omsorg finns en maxtaxa på 2 575 kronor per månad för innevarande år, men för hyran gäller samma regler som för andra hyresrätter.
Det statliga bostadstillägg som betalas ut av Pensionsmyndigheten finns kvar.
Däremot finns inte det kommunala bostadstillägget kvar enligt lag och kommunerna har ingen skyldighet att besluta om ett sådant bidrag. Motala kommun har exempelvis inget kommunalt bostadstillägg.
Trots att många särskilda boenden ägs av kommunen är det sällan dessa hyror förhandlas.
Detta eftersom olika typer av service ingår i boendet, som inte finns i vanliga hyresrätter, som exempelvis gemensam matsal. I särskilda boenden har hyresgästerna också ofta en god man, vilket kan göra det svårt för Hyresgästföreningen att företräda hyresgästen direkt.
Bostadstillägg är ett skattefritt tillägg för dig som har låg pension. För att kunna ansöka om bostadstillägg måste du ta ut hela din pension, inklusive premiepension.
Du behöver vara 66 år eller äldre (är du född 1960 eller senare kommer andra åldrar att gälla för dig).
Din bostadskostnad, familjesituation och din totala ekonomi påverkar hur mycket du kan få i bostadstillägg.
Är du ensamstående är 7290 kronor per månad det högsta belopp du kan få i bostadstillägg. Är du gift, sambo eller om ni lever ihop, kan du som mest få 3645 kronor per månad i bostadstillägg eftersom du delar boendekostnaden med någon.
Lever du och din partner isär kan ni i vissa fall få motsvarande bostadstillägg som för ensamstående. Det kan till exempel vara om en av er flyttar till särskilt boende.
Källor: Pensionsmyndigheten och PRO.