Nästan 30 procent av väljarna är 65 år och äldre, men riksdagens ledamöter i samma ålder är enbart 3,7 procent. Glappet är för stort, enligt PRO.
I dagsläget är det tretton av de 349 riksdagsledamöterna som är 65-plussare. Procentuellt är det detsamma som efter valet 2022. Det är fortfarande alltför få, anser PRO:s generalsekreterare Christine Cars-Ingels:
– Pensionärer finns till höger, vänster och i mitten i politiken. Det handlar om att riksdagen behöver rymma erfarenheter från hela livet. Den som har levt längre bär med sig kunskaper och perspektiv som kompletterar de yngres och som behövs när beslut ska fattas om allt från pensioner, vård och äldreomsorg till beredskap, bostäder och samhällsekonomi, säger Christine Cars-Ingels, generalsekreterare på PRO, Pensionärernas riksorganisation.
”Partierna behöver fråga sig hur det kunde bli så här”
Hon påpekar att när en stor del av väljarkåren är underrepresenterad riskerar människor att känna att deras erfarenheter och livsvillkor inte räknas.
– Synliga äldre i politiken är ett viktigt sätt att motverka föreställningen att kompetens och förmåga har ett bäst före-datum. Varje åldersgrupp behöver inte speglas procent för procent i riksdagen, men blir skillnaden för stor måste den tas på allvar. Partierna behöver fråga sig hur det kunde bli så här – och vad de ska göra annorlunda framöver.
PRO har inför riksdagsvalet drivit en kampanj, ”Kryssa en pensionär” för att belysa att riksdagens sammansättning bör spegla den äldre befolkningen bättre.
– Vi hade förstås gärna sett att ännu fler pensionärer hade tagit plats i riksdagen. Samtidigt har kampanjen bidragit till att sätta ljuset på frågan om representationen i riksdagen. Det arbetet fortsätter, säger Christine Cars Ingels.
Läs mer: Ingen ökning av antalet äldre i Sveriges riksdag
Läs mer på riksdagens webbplats: Invalda ledamöter efter valet 2026