Äldre människor har större risk att dö i bränder än övriga befolkningen. I brandstatistiken stod förra året personer över 65 år för nästan 60 procent av dödsfallen i bostadsbränder. Med en åldrande befolkning som bor kvar allt längre i sina hem riskerar utsattheten att växa.
– Med fler och fler äldre i bostadsbeståndet kommer det nog öka med åren att fler omkommer i bränder, säger Lars Brodin, brandingenjör på Brandskyddsföreningen.
Antalet bostadsbränder med dödlig utgång visar en långsamt nedåtgående trend. Enligt MSB:s brandstatistik dog 87 personer i bostadsbrand 2008 och för 2024 var siffran 73 personer. Antalet varierar år från år men trenden över tid pekar nedåt. Samma tydliga trend syns dock inte i gruppen äldre, och särskilt inte i gruppen män 65 år och uppåt, som är den mest överrepresenterade gruppen.
– Det är egentligen inte så att det brinner oftare hos äldre människor, men när bränder uppstår har man svårare att hantera situationen. Kanske uppmärksammar man inte branden för att man hör dåligt eller har en lägre mobilitet så man kommer inte upp ur sängen, säger Lars Brodin på Brandskyddsföreningen.
År 2024 stod de äldre över 65 år för nästan 60 procent av de dödliga bränderna. Samtidigt utgör de äldre bara en femtedel av befolkningen – en siffra som dock väntas öka. Med fler och fler äldre som dessutom bor kvar längre i sina hem finns en risk att utsattheten ökar.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har i sin Nationella strategi för stärkt brandskydd en nollvision, med delmålet om under 60 döda per år till 2030.
– Det finns en god möjlighet att vi kommer i mål till 2030 men det kan vara på bekostnad av att vissa subgrupperingar fortfarande har bekymmer. Det som ser bra ut på det stora hela betyder inte att alla grupper hänger med, säger Ola Avenfors, analytiker på MSB.
Den nationella strategin kom till 2010 genom ett regeringsuppdrag. När man analyserade resultaten år 2018 såg man att mer behövdes göras på flera områden. Strategin uppdaterades därför 2021 med nya fokusområden och mål. Ett av dessa är att stärka särskilt riskutsatta individers brandskydd i hemmiljö. I den gruppen ingår äldre med rörelsehinder, syn- och hörselnedsättningar, kognitiva nedsättningar men också människor i alla åldrar med exempelvis funktionshinder, psykiatriska diagnoser och missbruk. Gemensamt för dessa grupper är att de har en sämre förmåga att skydda sig från eller agera vid brand.
Ett vanligt scenario bland äldre är att kläder antänds av en cigarett och personen sedan inte lyckas utrymma eller släcka branden.
En grundläggande åtgärd är att se till att alla människor har fungerande brandvarnare. I över 50 procent av bränderna med dödlig utgång saknas detta, enligt MSB:s statistik. Men det handlar också om att införa extra skydd just för de mest riskutsatta – som spisvakt, mobila sprinklers, vidarekopplade trygghetslarm och rökförkläden. Men att få tillgång till dessa extra brandskydd är ingen självklarhet. Och vem hjälper en äldre rörelsehindrad person att kontrollera brandvarnaren regelbundet?
– Brandskyddet är lite speciellt, det är den enskildes skyldighet till stor del. Det kan vara svårt att veta att man behöver lite mer stöd, en del äldre kanske har svårt att acceptera att man börjar bli gammal och får ett ökat riskbeteende, säger Björn Sund, analytiker på MSB.
Flera av anpassningarna som nämns i strategin kan kommunerna hjälpa till med. Den som har bostadsanpassningsbidrag kan ansöka om exempelvis spisvakt eller vidarekopplat trygghetslarm, men det kan se lite olika ut vad kommunerna erbjuder. Enligt en studie från Karlstads universitet är det bara hälften av Sveriges kommuner som arbetar med individanpassat brandskydd, och det är inte alltid på ett regelbundet sätt.
– Många har en riskrond hos äldre när de får hemtjänst där man bedömer fallrisk, risker med mediciner och annat, men brandskydd är inte alltid med i den bedömningen. Vi har skapat en checklista som vi försöker få kommunerna att använda, säger Björn Sund på MSB.
Han lyfter fram att det finns många aktörer som arbetar med frågan om brandskydd, och som de också samarbetar med för att uppnå målen i den nationella strategin. Förutom den kommunala räddningstjänsten handlar det också om försäkringsbolag, bostadsbolag, andra myndigheter och intresseföreningar för att nämna några.
Brandskyddsföreningen är en av dessa aktörer, som arbetar bland annat med utbildning och opinionsbildning. Lars Brodin, brandingenjör och sakkunnig i föreningen, skulle vilja se ett tydligare politiskt ansvar i frågan. Han ser också kommunerna som en viktig aktör, men anser att ansvaret behöver förtydligas och bli mer systematiskt.
– I stunden man behöver hemtjänst borde man få hjälp med brandsäkerhet. Det görs i vissa kommuner, men det är inget som står i klartext i lagstiftningen att de ska göra det, säger Lars Brodin, brandingenjör på Brandskyddsföreningen.
Samtidigt har inte alla äldre hemtjänst – och det är inte heller bara äldre som drabbas av brand. Spisbränder är en av de vanligaste typerna av bränder och drabbar ofta yngre personer, inte minst småbarnsfamiljer. De flesta bränder är inte dödliga men medför skador på inventarier eller byggnad. Därför skulle ett bättre grundskydd i alla bostäder kunna spara liv, lidande och pengar. Norge är ett föregångsland i frågan, enligt Lars Brodin.
– Där har man en högre ambitionsnivå. Där installerar man spisvakt i alla nybyggda bostäder och sprinklers i alla byggnader som är över tre våningar höga. De har också ett system där man kan göra en orosanmälan för bristande brandsäkerhet som räddningstjänsten får hantera, säger Lars Brodin.
Läs mer: Brandvarnare – en enkel livförsäkring | PROpensionären
Var förberedd
Grundskyddet i hemmet, och som alla uppmanas att ha, är fungerande brandvarnare, brandfilt i anslutning till spisen och brandsläckare i form av pulversläckare. Rekommendationen är en 6 kg brandsläckare men för äldre kan en 2 kg vara ett bättre val så att man orkar lyfta den.
Agera
En mindre brand kanske man klarar av att släcka själv. Brinner det i en kastrull är den främsta åtgärden att lägga på ett lock eller använda brandfilt. Häll aldrig vatten på mat som brinner. Pulversläckare går bra.
Utrym
Om branden har spridit sig eller det är en stor rökutveckling ska man utrymma. Främsta utrymningsvägen är via trapphuset för flerbostadshus. Även om man har svårt att ta sig ner för trapporna på egen hand är det säkrare att vänta på räddningstjänsten i trapphuset än att exempelvis gå ut på balkongen. Glöm inte att stänga lägenhetsdörren!
Om det brinner hos en granne eller i trapphuset ska du stanna kvar i din egen lägenhet med stängd dörr och invänta räddningstjänsten.
Källa: Brandskyddsföreningen, Boverket