Blir pensionen lägre för att vi lever längre?

FRÅGA: I debatten påstås att det är högre medellivslängd som gör pensionerna låga. Är det så?

SVAR: Ja, delvis. Förenklat kan man säga att när vi går i pension tar man det pensionskapital som sparats ihop under arbetslivet och så delas kapitalet med det antal år som pensionären statistiskt sett har kvar i livet. Resultatet är årsbeloppet som betalas ut i pension. Delar man det med tolv får man månadsutbetalningen.
Pensionen delas för att räcka under dessa kvarvarande år. Detta sker i samband med pensioneringen och ändras inte efter det. Den som dör tidigare än snittet har pengar kvar i pensions­systemet. Detta kapital används för att finansiera pensionerna för dem som blir äldre än snittet.
En person som fyllt 66 har i dag en förväntad livslängd kring 87–89 år. Oftast talar vi om medellivslängden vid födseln, som är lägre. Den siffran påverkas av personer som dör unga, men det har en person som blivit 66 inte gjort.
Medellivslängden har stigit snabbt i Sverige de senaste decennierna, vilket så klart är fantastiskt. Men eftersom pensionsåldern i stort sett inte förändrats får det till följd att pensionerna blir lägre. Samma belopp ska räcka till allt fler år som pensionär och delas därför med ett större och större tal.
Politikerna försöker påverka den här pensionsmatematiken genom att få upp pensioneringsåldern. Om vi går i pension senare minskar det antalet år som pensionären ska försörjas. Från PRO:s sida menar vi att det som behövs snarare är att vi sätter av mer pengar, så att kapitalet är större när det är dags att gå i pension.