En femtedel av befolkningen är över 65 år. Det avspeglas inte i riksdagen. På ett seminarium i riksdagshuset deltog PRO:s Ylva Thörn: – Vi ska ha ett tydligare inflytande över den politik som förs i Sverige.
När forskare, politiker och pensionärsorganisationer samlades i riksdagshuset för att diskutera frågan ”Är riksdagen för ung för sitt eget bästa?” i slutet av september var svaret nja. Snarare, kom man fram till, är den för medelålders för sitt eget bästa.
– Det unga kämpar med i form av representation är detsamma som den äldre gruppen, så varför inte kroka arm? Nu gör vi uppror mot medelåldern, sa Ida Karkiainen (S), som var en av de inbjudande till seminariet.
Seminariet arrangerades för att belysa underrepresentationen av äldre i riksdagen. För trots att andelen äldre i Sverige blir allt större utgör de bara omkring åtta procent av de folkvalda i Sveriges riksdag. Bakom arrangemanget stod tankesmedjan T60plus som verkar för äldres rättigheter och deltagande i samhället.
Fem talespunkter avhandlades med rubriker som ”Demokratin i postsanningens tid”, ”Synen på äldre och demokrati i samhället” och ”Olika ålder. Olika åsikter?” Inledde gjorde riksdagens talman Andreas Norlén (M) och moderator var Sverker Olofsson.
PRO:s 1:a vice ordförande Ylva Thörn deltog i det avslutande panelsamtalet.
– Vi tycker från PRO:s sida att vi pensionärer som är en så stor andel i befolkningen ska ha ett tydligare inflytande över den politik som förs i Sverige. Ofta när det talas om pensionärer är det begrepp som ”våra äldre” och det bemötandet ställer vi inte upp på, vi har själva en röst, sa Ylva Thörn under debatten.
Det var ingen större oenighet bland de församlade om att det är viktigt med en större representation av äldre och olika aspekter på varför det ser ut som det gör presenterades.
– På lokal och regional nivå är det inte så svårt att hitta representanter men så fort man pratar om en riksdagsplats finns det ett lägre intresse. Det finns en bild av att jobbet är för tungt och att man bara kommer att ses som en representant för pensionärer, sade Michael Rubbestad (SD).
Björn von Sydow (S), tidigare riksdagsledamot och talman i riksdagen, talade utifrån sin politiska erfarenhet om att partierna ofta satsar på yngre förmågor som kan göra karriär inom partierna. Han lade fram ett förslag som på ett konkret sätt skulle kunna få in fler pensionärer i riksdagen.
– Jag tycker att det måste finnas en möjlighet att komma fram på ett annat sätt och det är om man satsar på att peka ut en viss plats på valsedlarna, att här har man en kandidat som är över 65 år. Och den platsen borde vara nummer fyra på alla partiers valsedlar, sade han.
SPF Seniorernas förbundsordförande Maria Larsson var inne på en liknande lösning.
– Vi har påbörjat ett påverkansarbete om att man kan kryssa en senior. Står de på plats fyra är det jättebra, står de på plats tio är det också jättebra, sade hon.
Sören Holmberg, professor emeritus i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, presenterade forskningsresultat som visar att åsiktsskillnaderna mellan olika åldersgrupper inte är så stora som man kan tro. Unga tyckte att det var något mer viktigt med klimatfrågan än äldre och de äldre var lite mer intresserade av äldreomsorg och pensioner. Däremot lyfte han fram att äldre sitter på betydligt mer kunskap än unga.
– Det har alltid varit så att yngre människor har sämre kunskaper än vad äldre har. Men detta har fått en förstärkt tendens, förklarade han.
En förklaring till att yngre har blivit mindre kunniga om samhällsfrågor över tid menade han är att mediekonsumtionen har ändrats. Yngre läser i mycket lägre grad tidningar eller lyssnar på radio.
– Och vad händer när man bläddrar i en tidning? Jo, man får ett ofrivilligt lärande. Man kan inte undgå att lära sig saker när man läser tidningen eller tittar på teve.
Det konstaterades också att det finns en åldersdiskriminering i Sverige som påverkar både människors attityd till äldre och äldres attityd gentemot sig själva. Per Skedinger, professor på Institutet för näringslivsforskning, IFN, berättade att åldersdiskrimineringen på arbetsmarknaden börjar redan vid 40 års ålder och att det finns en bild av äldre som ineffektiva – trots att forskningen inte visar några skillnader i produktivitet. Bi Puranen, generalsekreterare för World Values Survey, lade fram att det finns kulturella normer i Sverige där stigande ålder är starkt kopplat till svaghet snarare än prestige.
PRO:s 1:a vice ordförande Ylva Thörn ser ett behov av att de politiska partierna jobbar aktivt för att lyfta fram äldre kandidater och skapar ett klimat där de känner sig välkomna, men också att som äldre våga ge sig in i politiken.
– Vi måste utmana oss själva lite och vara beredda på att ställa upp och kandidera till riksdagen. Man ska kunna känna ett förtroende för att den beslutande församlingen har en representation som speglar landets befolkning.
Läs mer:
Blåvitt Elofsson: ”Upp i talarstolen direkt” | PROpensionären
Fler äldre har tagit plats i Sveriges riksdag
Del 1: Är riksdagen för ung för sitt eget bästa? | SVT Nyheter
Del 2: Seniorer på arbetsmarknaden och i riksdagen | SVT Nyheter