I en kris kan Sveriges äldre invånare både vara en resurs och en utsatt grupp. PRO vill påminna makthavare och myndigheter om att planera för de äldres behov i arbetet med landets beredskap.
När man hör ordet beredskap kan det var lätt att tänka på upprustning och frontlinjer. Eller trinettkök, konservburkar och vevradio. Men beredskap är mycket mer än värnpliktiga och enskildas förmåga att klara sig en vecka utan el. Det är en samhällsstruktur som ska aktiveras när något hotar samhället – vare sig det är krig eller en miljökatastrof.
Pensionärernas riksorganisation, PRO, vill med en nyskriven rapport påminna samhällets olika aktörer om att det måste finnas en beredskap även för de äldre och deras speciella behov. Har kommunerna till exempel planerat för hur äldre med nedsatt rörlighet ska kunna ta sig till ett skyddsrum? Kommer färdtjänsten och hemtjänsten fungera om en kris drabbar Sverige? Vem ser till att en sjuk pensionär med låga inkomster får det den behöver?
Samtidigt är inte pensionärer en homogen grupp – utan består av människor i olika åldrar, med olika kompetenser och olika behov. PRO påpekar i rapporten att äldre inte heller får glömmas bort som resurs. Både i en aktiv krissituation och i arbetet med att förbättra Sveriges beredskap. PRO som en del av civilsamhället kan också bistå med folkbildning och information.
I rapporten ”Pensionärerna och beredskapen” har organisationen sammanställt ett antal krav men också frågeställningar som PRO:s medlemmar kan ta med sig till sina lokala politiker i de kommunala och regionala pensionärsråden. De kan användas både som en påminnelse och en kontroll av att politikerna har tänkt på de äldres särskilda behov.
Hela rapporten finns att läsa här: Pensionärerna och beredskapen
Riksbanken: Kontanter viktiga för beredskapen | PROpensionären
Preppa tillsammans med andra är bäst | PROpensionären
Om krisen kommer – så skyddar du dig som äldre | PROpensionären